Vi betjänar kommunernas personal och förtroendevalda i frågor som gäller deras uppgifter. Om du behöver rådgivning rekommenderar vi att du i första hand skickar din förfrågan via formuläret i vår rådgivningstjänst.
Proportionella val
Kommunens organ är förutom fullmäktige kommunstyrelsen, nämnder och direktioner, deras sektioner samt kommittéer.
Ledamöterna i kommunstyrelsen, revisionsnämnden och andra nämnder utses vid ett sammanträde som fullmäktige håller i juni. Fullmäktige eller ett annat organ som ansvarar för valet utser bland dem som valts till ledamöter en ordförande och ett tillräckligt antal vice ordförande för organet.
Benämningen val används om personval. Bestämmelser om val finns i 105 § i kommunallagen. Ett val kan vara enhälligt och då behövs ingen egentlig valförrättning. I första hand förrättas val som majoritetsval. Vid majoritetsval blir den eller de som fått flest röster valda.
Förrättande av proportionella val
De förtroendevalda kan också utses genom proportionella val. När tjänsteinnehavare utses kan man inte tillämpa proportionella val. Proportionella val garanterar att kandidaterna väljs i överensstämmelse med fullmäktigegruppernas styrkeförhållanden. Proportionella val kan komma i fråga när två eller flera förtroendevalda ska väljas till ett organ, också till presidiet.
I 105 § i kommunallagen föreskrivs om förutsättningarna för förrättandet av proportionella val. Valet av förtroendevalda ska förrättas som proportionellt val, om det begärs av tillräckligt många, det vill säga minst så många närvarande ledamöter i organet som motsvarar den kvot som fås när antalet närvarande delas med det antal personer som ska väljas ökat med ett. Om kvoten är ett brutet tal, ska den avrundas till närmaste högre hela tal. Det är ordförandens uppgift att fastställa, vid behov genom omröstning, om det finns tillräckligt många som begär proportionella val.
Personliga ersättare utses för ledamöterna i organen. Om ersättarna är personliga, ska kandidaterna uppställas vid sidan av de föreslagna ordinarie ledamöterna. Om ersättarna inte är personliga, blir de kandidater valda som näst efter de till ordinarie ledamöter utsedda personerna har fått flest röster eller de största jämförelsetalen. Samma kandidat kan inte vara uppställd på flera kandidatlistor.
Proportionella val förrättas med slutna sedlar. Vid proportionella val ska i tillämpliga delar iakttas vad som föreskrivs om kommunalval. Dessutom kan fullmäktige utfärda bestämmelser om val. I praktiken finns det i varje kommun en separat arbetsordning för fullmäktige med nödvändiga bestämmelser.
Bestämmelserna om proportionella val i Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga
Fullmäktige väljer för sin mandattid en valnämnd för förrättandet av proportionella val. I förvaltningsstadgan finns bestämmelser om antalet ledamöter och om ordföranden och vice ordförandena. Enligt mallen är fullmäktiges protokollförare sekreterare för nämnden, om fullmäktige inte beslutar något annat.
Fullmäktige bestämmer när kandidatlistorna senast ska lämnas in till fullmäktigeordföranden och när namnuppropet inleds för valförrättningen.
En kandidatlista får innehålla namnen på högst så många kandidater som det väljs ledamöter och ersättare. I rubriken på kandidatlistan ska det anges vid vilket val listan kommer att användas. Kandidatlistan måste undertecknas av åtminstone två fullmäktigeledamöter. Första undertecknare är listans ombud som lämnar in listan till fullmäktiges ordförande och som har rätt att göra rättelser i listan (se nedan).
När tiden för inlämningen av kandidatlistorna har löpt ut överlämnar fullmäktiges ordförande listorna till valnämnden som granskar att de är korrekt uppgjorda. Om det finns felaktigheter i en lista ska ombudet ges tillfälle att rätta dem inom en av valnämnden utsatt tid. Om en och samma person fortfarande är uppställd på två eller flera listor efter att ombudet rättat kandidatlistan, ska valnämnden om möjligt fråga kandidaten på vilken lista hans eller hennes namn ska stå kvar.
När tidsfristen för att rätta kandidatlistorna har löpt ut ska valnämnden sammanställa de godkända listorna och anteckna ett ordningsnummer för varje kandidatlista. Innan namnuppropet för valförrättningen börjar ska sammanställningen av kandidatlistorna delges ledamöterna och läsas upp för fullmäktige.
Varje fullmäktigeledamot ska i den ordning som namnuppropet förutsätter ge fullmäktigeordföranden en röstsedel med numret på den kandidatlista som ledamoten röstar på.
Efter namnuppropet ska fullmäktiges ordförande ge röstsedlarna till valnämnden som granskar att de är giltiga, räknar rösterna och konstaterar valresultatet genom att i tillämpliga delar beakta det som föreskrivs om kommunalvalet.
Valnämnden meddelar valresultatet skriftligt till fullmäktiges ordförande som tillkännager resultatet för fullmäktige.
De röstsedlar som använts i valet ska förvaras tills beslutet i valet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller de röstsedlar som använts vid lottning. Om valet förrättats med slutna sedlar ska de förvaras i ett slutet omslag.
När kandidatlistornas röstetal har räknats, fastställs kandidaternas jämförelsetal utifrån det röstetal som kandidaten fått enligt sin lista. Kandidaterna placeras i den ordning som deras jämförelsetal anger. Valda blir, i den ordning som jämförelsetalen anger, så många som ska väljas. Om flera kandidaters jämförelsetal är lika stora, avgörs deras inbördes ordningsföljd genom lottning.
Vid valet av kommunens organ och presidier för organen kan de olika grupperna samarbeta med varandra och bilda s.k. tekniska valförbund. I praktiken kan man på förhand räkna hur många platser en grupp skulle få i ett proportionellt val och utifrån det förhandla om fördelningen av platserna i förtroendeorganen.
Läs också
Val av ledamöter till kommunstyrelsen, nämnder och övriga organ
Cirkulär , Riitta Myllymäki, 28.5.2021
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn
Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.