Hur påverkar befolkningsförändringen ekonomin i din kommun?

Kommunens ekonomi och servicebehov förändras med demografin. Vilka faktorer påverkar din egen kommuns ekonomiska struktur? Vilka möjligheter har kommunen att anpassa sig till framtidens förändringar?

På den här sidan får du aktuell information om kommunens ekonomi och demografiska utveckling – läs och ta till vara som stöd för beslutsfattandet!

De nya kommunfullmäktigena inledde arbetet i somras. Samtidigt uppdaterades kommunernas långsiktiga planer och strategier. Det är bra för kommunala beslutsfattare att vara väl insatta i strukturen och utsikterna för kommunens ekonomi.

Hur ser det ut i din egen kommun?

Nedan finns kommunspecifika data där du kan se hur förändringarna i demografin och servicebehoven påverkar ekonomin i din kommun.

Välj kommun och om du vill använda data från MDI eller Statistikcentralen.

Bildningstjänsterna är den största sektorn i kommunerna

Vårdreformen innebar en stor förändring i kommunernas kostnadsstruktur. Från och med 2023 blev undervisningstjänsterna för unga den kostnadsmässigt största av kommunernas tjänster. 

• Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, småbarnspedagogiken samt andra stadiet står för över hälften av kommunernas driftskostnader.
• Samhälls- och miljötjänsterna står för cirka 20 procent av driftskostnaderna.
• AN-tjänsterna står för 10 procent av driftskostnaderna. Sysselsättningstjänsterna överfördes i början av 2025 till kommunerna.

Hur fördelas kostnaderna för de kommunala tjänsterna enligt åldersgrupp?

Utöver en servicespecifik granskning kan och bör kommunernas driftskostnader granskas också ur andra synvinklar, som till exempel enligt åldersgrupp.

När driftskostnaderna fördelas mellan åldersgrupper kan man se att över hälften av kommunernas nuvarande uppgifter kostnadsmässigt riktar sig till undervisningstjänster för åldersgruppen under 18 år. Genom vårdreformen sjönk kommunernas kostnader för åldersgruppen över 65 år avsevärt. Den gruppen är stora användare av social- och hälsovårdstjänster och dessa överfördes till välfärdsområdena. Sysselsättningstjänsterna som i början av år 2025 överfördes till kommunerna riktas i synnerhet till befolkningen i arbetsför ålder.

Tjänsterna inom samhällsteknik och den byggda miljön, såsom vattenförsörjning och gator, används av alla kommuninvånare, och kostnaderna för dessa tjänster fördelas jämnt över åldersgrupperna. Varje kommuninvånare utnyttjar någon av kommunens tjänster.

Användningen av kommunala tjänster varierar avsevärt mellan olika åldersgrupper. Personer under 18 år är de största användarna av tjänster, kostnaderna för deras del är i genomsnitt 15 300 euro per person. Befolkningen i arbetsför ålder, dvs. mellan 18 och 64 år, använder betydligt mindre, kostnaderna är cirka 2 000 euro per person. Åldersgruppen över 65 år är ännu måttligare i sin användning av kommunernas nuvarande tjänster, kostnaderna är i genomsnitt 1 600 euro per person.

Stöder de demografiska förändringarna smart anpassning?

Kommunerna måste hela tiden anpassa sig till hur de demografiska förändringarna påverkar efterfrågan på service, serviceutbudet och kostnaderna. Termen smart anpassning¹⁾ avser i allmänhet situationer där kommunerna anpassar sig till en minskande befolkning.

Samtidigt upplever tillväxtcentrum en sorts växtvärk det vill säga utmaningen att tillgodose en växande befolknings behov av service. Också detta är anpassning, om än inte till ett minskat antal invånare.

Med tanke på kommunernas driftskostnader har förändringar särskilt i antalet unga under 18 års ålder stor betydelse. Utifrån Statistikcentralens befolkningsprognos kan man räkna ut att det inom tjänster för personer under 18 års ålder finns en teoretisk anpassningspotential  på upp till 1,5 miljarder euro i dagens penningvärde fram till år 2040. Detta beror på att åldersgruppen i fråga enligt prognosen krymper med 100 000 personer.

I takt med att befolkningen åldras ökar antalet personer i arbetsför ålder och invånare över 65 år, vilket i sin tur ökar trycket på kommunernas kostnader med cirka 0,8 miljarder euro. Som helhet granskat skulle kommunernas ekonomi enligt beräkningarna ändå ha kvar minst cirka 0,7 miljarder netto anpassningspotential.

En faktor som förtjänar uppmärksamhet i anslutning till befolkningsprognoserna är invandringen. På lång sikt kan invandringen ha en betydande inverkan på befolkningsutvecklingen. Enligt Statistikscentralens bedömning²⁾ kan invandringen på ett avgörande sätt påverka befolkningspyramidens utveckling. Invandringens effekt på kommunernas ekonomi påverkas visserligen av flera faktorer, såsom integrationen och sysselsättningen, men det är klart att den förändrar kommunernas befolkningsunderlag och att effekterna är svåra att förutse.

Statsandelssystemet styr kommunerna att anpassa sig

En av de viktigaste kalkyleringsfaktorerna i statsandelssystemet är den unga åldersgruppens storlek. Systemets utgångspunkt är tydlig: ju fler unga det finns i en enskild kommun, desto större är kommunens statsandel. Omvänt gäller att en minskning i antalet unga minskar den statsandel som kommunen beviljas.

Även om kommunernas verksamhet i dag till största delen finansieras med skatteinkomster³⁾ har förändringar i statsandelen fortfarande en stor inverkan på kommunernas ekonomi. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos minskar antalet barn och unga med 100 000 personer medan antalet personer över 18 år ökar med drygt 400 000 fram till år 2040. För många kommuner innebär denna demografiska förändring att statsandelen minskar de kommande åren. I den enskilda kommunens perspektiv är slutsatsen entydig: minskningar i antalet unga minskar kommunens finansiering och kommunen måste anpassa sina kostnader.

Statsandelssystemet inte bara sporrar kommunerna till effektiv serviceproduktion, det tvingar också kommunerna att anpassa sig till förändringar i antalet unga invånare. Eftersom statsandelen inte är öronmärkt har kommunerna ändå möjlighet att själva bestämma hur de möter förändringarna i demografin.

Är det möjligt att anpassa sig i den takt som demografin förändras?

Även om det är relativt enkelt att räkna ut anpassningspotentialen är det betydligt svårare att genomföra faktiska anpassningsåtgärder. Kommunala tjänster är ofta förknippade med kostnader som åtminstone på kort eller medellång sikt är fasta.

Kostnaderna per enhet ökar om man inte kan anpassa de fasta kostnaderna i den takt som befolkningen och servicebehovet minskar. Detta är i praktiken oundvikligt, för anpassningen sker stegvis, till exempel genom sammanslagning av skolor. Därför bör de nya fullmäktige ta smart anpassning på allvar. Besluten om antal serviceställen, investeringar och andra strukturer cementerar de fasta kostnaderna för årtionden framåt.

En regional granskning har sina egna utmaningar. I de flesta kommuner minskar både befolkningen och antalet unga, men det finns också sådana kommuner där antalet unga ökar. Av alla kommuner på fastlandet upplever 263 kommuner att förändringarna i befolkningspyramiden föranleder anpassningsåtgärder medan endast 29 kommuner upplever kostnadsökningstryck på grund av åldersstrukturen (befolkningen ökar).

Anpassningen leder nästan utan undantag till friktion. Antingen kan anpassningspotentialen inte utnyttjas lika fort som befolkningen minskar eller så ökar befolkningen snabbt, vilket ökar trycket på investeringar och kostnader i tillväxtkommuner. 

På lång sikt ska man ändå kunna reagera på demografiska förändringar. Kommunernas strukturer bör inte vila på det förgångna utan resurserna ska sättas in där de behövs mest, det vill säga kommunens viktigaste uppgifter.

Med tanke på smart anpassning är realistiska planer bäst.

Skoltätheten inom den grundläggande utbildningen – finns det någon anpassningsmån kvar? Kunde samarbete vara lösningen?

Den grundläggande utbildningen är den mest omfattande tjänsten i kommunerna och ändringar i skoltätheten säger mycket om hur kommunen anpassat sig till demografiska förändringar. Skoltätheten påverkas också mycket av om grundläggande utbildning ordnas på både finska och svenska.

Under de senaste 13 åren har antalet kommuner med en enda grundskola ökat tre falt. Samtidigt har antalet kommuner med minst tio skolor minskat med mer än en fjärdedel. Statistiken visar att skolstrukturen redan koncentrerats avsevärt. Hur mycket kan vi ytterligare koncentrera skolstrukturen med beaktande av kraven på tillgänglighet?

Källa: Statistikcentralen, Utbildningsanordnare och läroanstalter 

En granskning av statistiken visar också det kommunala samarbetets betydelse. Kunde skolstrukturen sträcka sig över kommungränserna, så att till exempel den grundläggande utbildningen blir så täckande och effektiv som möjligt? 

Samarbetet kunde erbjuda nya möjligheter och lösningar när anpassningsåtgärderna redan hunnit långt men servicebehovet består eller förändras.

Källor:

1. Vad är smart anpassning? På finska. (Valtioneuvosto). https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/164165
2. Nuvarande invandring upprätthåller befolkningstillväxten men räcker inte för att bromsa en försämring av försörjningskvoten. På finska. (Tilastokeskus) https://stat.fi/fi/uutinen/nykyinen-maahanmuutto-yllapitaa-vakiluvun-ka…linkki toiseen palveluun
3. Kommunekonomin - en summa av många faktorer (Kommunförbundet). Kommunekonomin - en summa av många faktorer (publikation)
4. Ceteris Paribus - allt annat lika

Andra användbara webbsidor:

• Smart anpassning | Kommunforbundet.fi
• Valtaosa peruskoululaisista asuu yhä kävelymatkan päässä koulusta - vaikka lapsimäärä vähenee, kouluja tarvitaan edelleen kaikkialla Suomessa | Kuntaliitto.fi
• Krympande elevunderlag utmaning för kommunerna – på 2030-talet är grundskoleeleverna 80 000 färre än i dag | Kommunforbundet.fi