OBS! Produktivitetsjämförelsen har avslutats och hör inte längre till Kommunförbundets avgiftsbelagda tilläggstjänster. Den här sidan uppdateras inte mer.
Produktivitetsjämförelsen är en öppen tjänst för kommunerna och samkommunerna. I jämförelsen följs produktivitetsutvecklingen för olika tjänster upp över tid. Kommunförbundet har utvecklat produktivitetsmått tillsammans med kommunerna, Finansministeriet och olika sakkunnigorganisationer.
Produktivitetsjämförelsen gör det möjligt att mäta produktiviteten och resultaten inom äldreservicen, undervisningen och tekniska sektorn. Inom äldreservicen mäts hemvård, vård på ålderdomshem, effektiverat serviceboende och långvarig vård på vårdavdelning. Inom undervisningen mäts småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning och inom tekniska sektorn vinterunderhåll av gator, skötsel av grönområden, underhåll av lokaler samt vattentjänster.
Produktivitetsmåtten har utarbetats med tanke på att jämförelser ska kunna göras mellan kommunerna. I produktivitetsjämförelsen jämförs framför allt förändringar i kommunens egen produktivitet över tid (produktivitetsindex). I utvecklingsarbetet har också servicens kvalitet beaktats. Utöver de ekonomiska siffrorna följer man upp om förbättringar i produktiviteten sker på bekostnad av effekt eller kvalitet. Också korttidsfrånvaro bland de anställda följs upp, vilket ger en bild av arbetslivskvaliteten. Förbättringar i produktiviteten bör inte ske på bekostnad av servicen eller arbetslivskvaliteten.
I jämförelsen beskrivs produktiviteten med indexkurvor som beskriver produktiviteten i förhållande till basåret (t.ex. 2010=100). Om indexkurvan får värdet 105, har produktiviteten förbättrats med fem procent jämfört med basåret. Detta möjliggör en jämförelse av kommunernas egen utveckling över tid. Metoden är inte heller känslig för kommunspecifika skillnader i beräkningen. Dessutom har årliga produktivitetsförändringar samt årliga produktivitetsbesparingar i äldreomsorgen räknats ut, och uppgifter som beskriver servicens volym, struktur och kvalitet har visualiserats.
Produktivitetsjämförelsen beräknas på prestationsbasis. Prestationerna viktas med hjälp av kostnadsviktningskoefficienter. Användningen av prestationer gör det lättare att jämföra olika typer av kommuner med varandra. Till exempel användningen av ett kalkylerat antal elever preciserar måttet, eftersom det beaktar skillnader mellan kommunerna, bland annat i fråga om antalet elever med främmande språk som modersmål.
Resultaten av produktivitetsjämförelsen kan användas till exempel vid uppföljning av produktivitetsmålen i kommunens budget och i revisionsnämndens resultatutvärdering. Man kan göra jämförelser med kommuner och samkommuner av samma typ i form av tidsserier. Med hjälp av jämförelsen kan en verksamhetskultur med produktivitetstänkande och produktivitetsledning införas också i den egna organisationen.
Uppgifterna om kommunernas produktivitet inom enskilda tjänster finns tillgängliga via ett interaktivt gränssnitt: http://www.kommunforbundet.fi/produktivitetsjamforelse
Kommunerna fyller i sina uppgifter på en elektronisk blankett. Blanketten finns på finska på http://tuottavuusvertailu.kuntaliitto.fi (användarnamn: test och lösenord: testaus123)
Produktivitetsjämförelsen i kommunerna slutfördes som projekt i maj 2016, men jämförelsen fortsätter som en tjänst vid Kommunförbundet. Utgifterna för produktivitetsjämförelsen täcks med deltagaravgifterna. Deltagaravgiften för 2020 är högst 2 000 euro (+ moms).
På den här webbplatsen presenteras beräkningar som gäller produktiviteten inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Tillsvidare beskriver beräkningarna till merparten endast den ekonomiska dimensionen inom effektivitet och produktivitet. Syftet är att beskriva effektivitet och produktivitet på ett mer avancerat sätt än bara genom vanliga jämförelser av euro per elev och studerande. Måtten har utvecklats i samarbete med kommunerna och experter inom jämförelsedatabasen Kouluikkuna.
I effektivitetsjämförelsen jämförs kostnaderna för tjänsteproduktionen med mängden prestationer under ett visst år. Nedan presenteras kostnaderna i förhållande till det kalkylerade antalet elever och studerande. Den kalkylerade prestationsmängden får man genom att väga olika elevgrupper med hjälp av viktningskoefficienter.
Användningen av ett kalkylerat antal elever och studerande preciserar måtten, eftersom det beaktar skillnader mellan kommunerna, bland annat i fråga om undervisningen för elever med främmande språk som modersmål, förberedande undervisning för invandrare, specialundervisning och undervisning för handikappade samt flexibel grundläggande utbildning. Det kalkylerade antalet elever och studerande underlättar också jämförelser mellan kommunerna.
Av tabellen nedan framgår kostnaderna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i förhållande till det kalkylerade antalet elever och studerande.
Tabell 1. De nominella kostnaderna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen per kalkylerad elev och studerande
Nedan beskrivs produktiviteten inom kommunernas egen grundläggande utbildning och gymnasieutbildning.
Förändringarna i produktiviteten beräknas genom att kommunens egen produktivitetsnivå (= kostnaderna per elev och studerande) jämförs med tidigare år. Förbättrad produktivitet innebär att kommunen har minskat kostnaderna eller utökat antalet elever eller studerande. Produktivitetsförbättring är också att antalet elever eller studerande har vuxit snabbare än kostnaderna eller tvärtom minskat i mindre ut-sträckning än kostnaderna. Förändringar i produktiviteten beräknas alltid utgående från den reella kostnadsutvecklingen.
Nedan (figur 1 och 2) beskrivs förändringarna per kommun jämfört med året innan. Produktivitetsindexet i figur 3 beskriver produktiviteten i förhållande till basåret 2009. Ett produktivitetsindex på 105,0 skulle innebära att produktiviteten under året i fråga är 5 procent högre än under basåret 2009.
Figur 1. Produktivitetsförändring (%) i inom den grundläggande utbildningen 2012–2013
Figur 2. Produktivitetsförändring (%) inom gymnasieutbildningen 2012–2013
Figur 3. Produktivitetsindex (2009=100) för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen
Figur 1. Produktivitetsförändring (%) i inom den grundläggande utbildningen 2012–2013
Figur 2. Produktivitetsförändring (%) inom gymnasieutbildningen 2012–2013
Figur 3. Produktivitetsindex (2009=100) för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen
Dokument: Info - utbildning och småbarnspedagogik
På finska: 20 suurimman kaupungin opetuksen tuottavuusvertailu
Kooste vuodet 2009-2013
Kommunförbundet har tillsammans med kommunerna utvecklat produktivitetsmått för tekniska sektorn.
Inom den tekniska sektorn mäts följande tjänster: gatuunderhåll på vintern, skötsel av grönområden, underhåll av lokaler samt vattentjänster.
Produktivitetsmått som baserar sig på produktifiering har utarbetats för de olika serviceområdena inom tekniska sektorn. Produktifieringen gör det möjligt att räkna ut viktkoefficienter för olika prestationer. Beräkningarna blir betydligt noggrannare då de olika produkterna blir jämförbara. Utöver produktiviteten mäts också servicens kvalitet.
I gatuunderhållet på vintern har man utnyttjat ett vinterindex, eftersom vinterns inverkan på kostnaderna i det kommunala vinterunderhållet varierar stort. Indexet har räknats ut med hjälp av en statistisk modell (regressionsanalys), där kostnadsskillnader mellan olika år förklarades med väderleken. Statistiska modeller har tagits fram för uträkning av sambandet mellan väderlek och kostnader, för att vädrets inverkan på kostnaderna varken ska över- eller underskattas. Modellen utgick från uppgifterna för vinterunderhållet i Vanda, Kouvola, Kuopio, Rovaniemi, Salo, Kotka, Jyväskylä, Vasa, Åbo, Esbo, Joensuu, Tavastehus, Villmanstrand, S:t Michel, Uleåborg och Tammerfors och dess determinationskoefficient var exceptionellt hög.
Utifrån resultaten konstaterades det att en snödag (snön omvandlad till vatten minst 2 mm) ökar kostnaderna med cirka 91 euro per kilometer. Dagar med en temperatur över noll minskar däremot kostnaderna med 17 euro per kilometer. Det överraskande resultatet för dagar med en temperatur över noll förklaras delvis av att kostnaderna under sådana dagar sjunker så drastiskt att de jämnar ut extra kostnader för sandning.
Vinterindexet kan tillämpas som oberoende variabel för kostnadsvariationen. Det jämnar ut de kostnadsskillnader som förändringarna i vintervädret för med sig. Det kan också utnyttjas vid entreprenad för områden genom att man kan skapa avtalsmallar som sporrar till förnuftig användning av resurserna. Vinterindexet gör det också möjligt att följa upp och ställa mål för produktiviteten på längre sikt.
Vad betyder regeringsprogrammet för kommunerna? Vi samlade Kommunförbundets analyser och kommentarer till regeringsprogrammet.