OBS! Produktivitetsjämförelsen har avslutats och hör inte längre till Kommunförbundets avgiftsbelagda tilläggstjänster. Den här sidan uppdateras inte mer.
Produktivitetsjämförelsen är en öppen tjänst för kommunerna och samkommunerna. I jämförelsen följs produktivitetsutvecklingen för olika tjänster upp över tid. Kommunförbundet har utvecklat produktivitetsmått tillsammans med kommunerna, Finansministeriet och olika sakkunnigorganisationer.
Produktivitetsjämförelsen gör det möjligt att mäta produktiviteten och resultaten inom äldreservicen, undervisningen och tekniska sektorn. Inom äldreservicen mäts hemvård, vård på ålderdomshem, effektiverat serviceboende och långvarig vård på vårdavdelning. Inom undervisningen mäts småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning och inom tekniska sektorn vinterunderhåll av gator, skötsel av grönområden, underhåll av lokaler samt vattentjänster.
Produktivitetsmåtten har utarbetats med tanke på att jämförelser ska kunna göras mellan kommunerna. I produktivitetsjämförelsen jämförs framför allt förändringar i kommunens egen produktivitet över tid (produktivitetsindex). I utvecklingsarbetet har också servicens kvalitet beaktats. Utöver de ekonomiska siffrorna följer man upp om förbättringar i produktiviteten sker på bekostnad av effekt eller kvalitet. Också korttidsfrånvaro bland de anställda följs upp, vilket ger en bild av arbetslivskvaliteten. Förbättringar i produktiviteten bör inte ske på bekostnad av servicen eller arbetslivskvaliteten.
I jämförelsen beskrivs produktiviteten med indexkurvor som beskriver produktiviteten i förhållande till basåret (t.ex. 2010=100). Om indexkurvan får värdet 105, har produktiviteten förbättrats med fem procent jämfört med basåret. Detta möjliggör en jämförelse av kommunernas egen utveckling över tid. Metoden är inte heller känslig för kommunspecifika skillnader i beräkningen. Dessutom har årliga produktivitetsförändringar samt årliga produktivitetsbesparingar i äldreomsorgen räknats ut, och uppgifter som beskriver servicens volym, struktur och kvalitet har visualiserats.
Produktivitetsjämförelsen beräknas på prestationsbasis. Prestationerna viktas med hjälp av kostnadsviktningskoefficienter. Användningen av prestationer gör det lättare att jämföra olika typer av kommuner med varandra. Till exempel användningen av ett kalkylerat antal elever preciserar måttet, eftersom det beaktar skillnader mellan kommunerna, bland annat i fråga om antalet elever med främmande språk som modersmål.
Nyttan av produktivitetsjämförelsen
Resultaten av produktivitetsjämförelsen kan användas till exempel vid uppföljning av produktivitetsmålen i kommunens budget och i revisionsnämndens resultatutvärdering. Man kan göra jämförelser med kommuner och samkommuner av samma typ i form av tidsserier. Med hjälp av jämförelsen kan en verksamhetskultur med produktivitetstänkande och produktivitetsledning införas också i den egna organisationen.
Följ produktivitetsutvecklingen i kommunerna över tid
Uppgifterna om kommunernas produktivitet inom enskilda tjänster finns tillgängliga via ett interaktivt gränssnitt: http://www.kommunforbundet.fi/produktivitetsjamforelse
Kommunerna fyller i sina uppgifter på en elektronisk blankett. Blanketten finns på finska på http://tuottavuusvertailu.kuntaliitto.fi (användarnamn: test och lösenord: testaus123)
Produktivitetsjämförelsen i kommunerna slutfördes som projekt i maj 2016, men jämförelsen fortsätter som en tjänst vid Kommunförbundet. Utgifterna för produktivitetsjämförelsen täcks med deltagaravgifterna. Deltagaravgiften för 2020 är högst 2 000 euro (+ moms).
Mer information på Kommunförbundets webbplats: