Förebyggande säkerhetsarbete i vardagen och säkerhetsplanering
På den här sidan finns information och stöd för kommunerna kring det förebyggande säkerhetsarbetet i vardagen, säkerhetsplanering och utveckling av dessa.
Kommunerna möjliggör en säker vardag
Säkerhetsplanering är en långsiktig process, med vilken man förebygger olyckor, brott och störningar samt stärker känslan av säkerhet och trygghet i samhället. Den styr kommunens förebyggande säkerhetsarbete och effektiviserar samarbetet och resursanvändningen med färre överlappningar.
Säkerhetsplaneringen är starkt kopplad till den elektroniska välfärdsberättelsen och kommunernas breda välfärdsarbete.
Det förebyggande säkerhetsarbetet omfattar åtgärder som upprätthåller och utvecklar säkerheten i vardagen genom proaktiva och förebyggande metoder. Det omfattar till exempel arbetet mot våld, förebyggande av brottslighet bland unga, skolornas säkerhet, säkerheten i den kommunala organisationen samt det allmänna arbetet för välfärd och säkerhetstekniska lösningar.
Både det förebyggande säkerhetsarbetet och säkerhetsplaneringen hör starkt samman med kommunens bredare beredskapsarbete. Båda ingår i samhällets inre säkerhet och därmed också i modellen för övergripande säkerhet.
I lagstiftningen finns det inga direkta bestämmelser om kommunernas säkerhetsplanering eller det förebyggande säkerhetsarbetet.
Grunden finns dock i huvudsak i kommunallagen (410/2015) enligt vilken kommunens uppgift är att främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt ordna tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.
Enligt kommunallagen beslutar fullmäktige om grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen. Kommunstyrelsen sörjer för kommunens interna kontroll och ordnandet av riskhanteringen. Dessutom ska kommunens förvaltningsstadga innehålla bestämmelser om hur den interna kontrollen och riskhanteringen ska ordnas. Beredskap är en del av kommunens riskhantering.
Enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) ska kommunerna främja invånarnas hälsa, välfärd och säkerhet i all sin verksamhet. Kommunen ska följa upp kommuninvånarnas välfärd samt faktorer som påverkar tryggheten och säkerheten samt identifiera lokala risker och utvecklingsbehov.
Räddningslagen (379/2011) ålägger kommunerna och andra myndigheter att förebygga olyckor samt att förbättra människors trygghet och säkerhet under normala förhållanden. Lagens syfte är att minska sannolikheten för olyckor och begränsa deras konsekvenser genom förebyggande åtgärder.
De regleras också av flera sektorspecifika lagar, exempelvis:
Ungdomslagen, där säkerhet ingår i lagens 2 § 4 och 5 mom., enligt vilka syftet med ungdomslagen är att främja de ungas likställdhet och jämlikhet samt tillgodoseendet av deras rättigheter, och förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Förbättring av uppväxt- och levnadsförhållanden kan inom ramen för ungdomslagen även omfatta trygga och hållbara uppväxtmiljöer i de olika verksamhetsformerna inom ungdomsarbetet.
Arbetarskyddslagen, vars syfte är att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena för att trygga och upprätthålla arbetstagarnas arbetsförmåga. Lagens syfte är också att förebygga och förhindra olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar och andra sådana olägenheter för arbetstagarnas fysiska och mentala hälsa som beror på arbetet och arbetsmiljön. Arbetarskyddslagslagen fastställer arbetstagarens, men också arbetsgivarens skyldigheter och ansvar i samband med arbetet samt anger parternas rättigheter.
Lagen om grundläggande utbildning (628/1998) förpliktar utbildningsanordnare att trygga varje elevs rätt till en trygg inlärningsmiljö. Säkerhet omfattar förutom fysisk säkerhet också psykisk och social säkerhet.
Lagen om småbarnspedagogik (540/2018) vars syfte är att säkerställa en småbarnspedagogisk miljö som är utvecklande, främjar inlärning och är hälsosam och trygg. Enligt lagen ska kommunerna ordna småbarnspedagogik så att barnens fysiska, psykiska och sociala trygghet förverkligas i den dagliga verksamheten.
Delområden inom säkerhetsplanering och det förebyggande säkerhetsarbetet i vardagen
Hantering av störningssituationer under normala förhållanden och återhämtning
Övning inför störningssituationer
Effektiviserat ungdomsarbete
Beaktande av säkerhet inom byggande
Utveckling av en säkerhetskultur
Uppdatering av anvisningar för personalen
Myndighetssamarbete och på förhand överenskomna förfaranden
Organisationssäkerhet
Förebyggande av brott och marginalisering
- Kartläggning av kommuninvånarnas upplevelse av säkerhet och trygghet genom enkäter och undersökningar
- Samarbete med polisen för att förbättra den lokala säkerhetssituationen
- Modell med polissamordnare
- Samarbete med företag och andra aktörer för att förbättra områdens säkerhet och trygghet
- Köpcentrum, torgområden m.m.
- Förebyggande av och ingripande vid störande beteende
- Sektorsövergripande myndighetssamarbete för att förebygga marginalisering bland unga
- Skolornas och läroanstalternas åtgärder för att motverka mobbning, trakasserier och våld
- Ankarverksamheten för att motverka brottsspiral och marginalisering bland unga
- MARAK-modellen för att identifiera och förebygga våld i nära relationer och familjevåld
- Korrigerande och förebyggande tjänster inom social- och hälsovården
Stadsmiljö, delaktighet och kommunikation
- Förebyggande av områdessegregering med hjälp av bostads- och stadsplanering
- Planering av en säkerhetsfrämjande miljö, såsom belysning, öppenhet och grönanläggningar
- Beaktande av trafiksäkerheten i trafik- och gatuplaneringen
- Kommuninvånares och ungdomars delaktighet i utvecklingen av säkerheten i närmiljön
- Medborgarbudget för projekt som förbättrar säkerheten och tryggheten
- Stadsdels- och byaföreningars deltagande i det lokala säkerhetsarbetet
- Kommunikation och rådgivning om säkerhet till invånarna
- Stärka känslan av säkerhet och trygghet genom kommunikation och gemenskapsfrämjande verksamhet
Verktyg och praktiska exempel
- Handböcker och anvisningar om säkerhetsplanering
- Kommunernas säkerhetsplaner
- Säkerhetsenkäter och andra verktyg för bedömning av tryggheten och säkerheten
- Medborgarbudget
- Kommunernas välfärdsberättelser och välfärdsplaner
- Välfärdsområdenas välfärdsberättelser och välfärdsplaner
- MARAK-modellen
- Ankarverksamhetsmodellen
- Modellen ”vård i stället för åtal”
- Åtgärder för att förebygga mobbning och våld i skolan
- Regionalt samarbete mellan olika aktörer
- Praktiska övningar, bordsövning
- Åtgärdskort för olika störningssituationer
- Trygghetsvandringar
- Räddningsplaner
Kommunerna och det förebyggande arbetet
Kommunen är en viktig aktör i säkerställandet av invånarnas övergripande välfärd och säkerhet såväl som i bekämpningen av fenomen och utvecklingsförlopp som kan rubba dem. Utbildningen och bildningsväsendet skapar grunden för befolkningens välfärd och förbereder för mental kristålighet.
Kommunernas förutseende arbete för säkerhet i vardagen och säkerhetsplanering stöder i hög grad den nationella modellen för övergripande säkerhet och påverkar för sin del det bredare samhälleliga beredskapsarbetet.
Förebyggandet kan ses som åtgärder för att hindra eller minska effekten av fenomen och utvecklingsförlopp som rubbar invånarnas välfärd. Kommunernas förebyggande arbete sker på tre plan:
- Primär prevention: Utveckling och säkerställande av invånarnas välfärd på bred bas.
- Sekundär prevention: Aktiva åtgärder för att stötta och hjälpa personer i sårbar ställning samt sådana som har problem med droger och kriminalitet.
- Tertiär prevention: Rehabilitering och stödåtgärder i ett senare skede för att hjälpa en person att komma ur en negativ spiral.
Termer i samband med förebyggande säkerhetsarbete och säkerhetsplanering
Projektet mot våld (Väkivaltaa vastaan) fokuserar i synnerhet på fenomen som försämrar befolkningens välbefinnande. I projektet behandlas dessa fenomen särskilt med tanke på det förebyggande arbetet för säkerhet och trygghet i vardagen. Nedan listas centrala termer som är kopplade till projektets teman och de fenomen som står i fokus.
Förebyggande säkerhetsarbete i vardagen
Individers egna beslut och åtgärder som syftar till att öka säkerheten i det dagliga livet.
Säkerhetsplanering
Process för att lösa lokala och regionala säkerhetsfrågor. Syftet med säkerhetsplaneringen är att förebygga och bekämpa olyckor, olycksfall, brott och störningar samt att förbättra den allmänna känslan av trygghet och säkerhet. Säkerhetsplanering omfattar både planering och praktiska åtgärder. Den styr det kommunala säkerhetsarbetet, samordnar samarbetet mellan aktörer, förbättrar användningen av resurser och motverkar överlappningar.
Lägesbild
En översikt av rådande förhållanden, de händelser som lett fram till situationen, bakomliggande faktorer samt bedömningar av den möjliga utvecklingen – som stöd för beslutsfattandet. Lägesbilden innehåller även information om olika aktörers handlingsberedskap.
Informationspåverkan
Planerad verksamhet som syftar till att systematiskt påverka den allmänna opinionen, människors beteende och beslutsfattare och därigenom samhällets funktionsförmåga och resiliens. Informationspåverkan kan riktas mot individer, gemenskaper, organisationer och stater.
Bedömning av risker
Bedömning av sannolikheten för att risker förverkligas och deras möjliga konsekvenser. Syftet är att identifiera risker som med hög sannolikhet kan inträffa och få betydande konsekvenser, samt att rikta åtgärder, lösningar och korrigerande åtgärder mot dessa.
Störningstillstånd
Ett hot eller en händelse som äventyrar samhällets vitala funktioner eller strategiska uppgifter.
Hanteringen av en sådan situation kräver ett mer omfattande eller tätare samarbete samt kommunikation mellan myndigheter och andra aktörer än normalt.
Undantagsförhållanden
En samhällssituation där det förekommer allvarliga eller omfattande störningar eller hot som äventyrar samhällets vitala funktioner eller strategiska uppgifter. I en sådan situation är det nödvändigt att möjliggöra myndighetsbefogenheter som avviker från det normala, på det sätt som anges i beredskapslagen.
Radikalisering är en process som kan leda till att individer på ideologisk basis börjar använda våld, hota med våld, uppmana till våld eller berättiga till våld.
Terroristverksamhet är till sin natur en revolutionär strävan efter ett mål genom rädsla, hot om våld och bruk av våld.
Terroristbrott har definierats i strafflagen:
Brottet har terroristiskt syfte om avsikten varit att:
1) injaga allvarlig fruktan hos en befolkning,
2) obehörigen tvinga regeringen eller någon annan myndighet i en stat eller en internationell organisation att göra, tåla eller underlåta att göra något
3) obehörigen upphäva eller ändra en stats konstitution eller allvarligt destabilisera en stats rättsordning eller tillfoga statsekonomin eller de grundläggande samhällsstrukturerna i en stat synnerligen stor skada, eller
4) tillfoga en internationell organisations ekonomi eller de övriga grundläggande strukturerna i en sådan organisation synnerligen stor skada.
Våldsbejakande extremistisk verksamhet liknar terrorism men saknar ofta revolutionära drag och tydlig målinriktning. Våldsbejakande extremism är operativa handlingar, som kan rikta sig till individer eller egendom.
Ungdomsbrottslighet
- Ingen enhetlig definition, i allmänhet avses kriminellt beteende hos personer under 21 års ålder. Beteckningen varierar från fall till fall.
- I allmänhet begår människor mest brott på tröskeln till vuxenlivet.
- Brottsligheten hopar sig: en stor del av brotten begås av en liten grupp ungdomar.
- Mest rån och skadegörelsebrott.
Gatugäng
- Ingen definition i strafflagen.
- En stabil grupp bestående av flera individer som upprepade gånger begår brott tillsammans. Verksamheten har stor inverkan på allmän ordning och säkerhet.
- Ålder 18–30 med några minderåriga medlemmar.
- Typiska fall gäller brott mot liv och hälsa samt narkotikabrott. Brotten är allvarligare än vid ungdomsbrottslighet.
- Grupper som identifieras som gatugäng kan skilja sig till uppbyggnad och aktivitet och brotten kan vara mer eller mindre allvarliga.
- Gemensam identitet, en eller flera ledarfigurer och/ eller en inre grupp.
- Mångsidig användning av sociala plattformar där gängen rivaliserar med varandra.
- Lös organisation, medlemmarna och ledarfigurerna kan avlösa varandra mycket smidigt.
Organiserad brottslighet
- Strafflagen: En sammanslutning bestående av minst tre personer, som handlar i samförstånd för att begå brott för vilka det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år. Verksamheten kan omfatta också annan brottslighet.
- Nätverksbaserad kriminalitet, religiösa kriminella grupper, grupper som leds från utlandet och grupper som möjliggör kriminalitet.
Kriminell gruppering
Strafflagen: En sammanslutning, inrättad för en viss tid, bestående av minst tre personer, till vars verksamhet väsentligen hör att begå sådana brott som är ägnade att äventyra ordningen och säkerheten på allmänna platser.
Kommunförbundets stödmaterial
Vi erbjuder kommunerna tre avgiftsfria, fiskspråkiga utbildningshelheter. Kurserna riktar sig i första hand till kommunernas personal inom bildnings- och ungdomsväsendet. Utbildningen leds av Tatu Keitaanniemi som är projektkoordinator vid Kommunförbundet. Båda utbildningshelheterna är föreläsningar som kan ordnas på distans eller på plats i kommunens egna lokaler. En utbildningshelhet består av två 60 minuters föreläsningar.
Om din kommun är intresserad av att utbildningshelheterna nedan kan du kontakta Tatu Keitaanniemi direkt på adressen: [email protected]
Förebyggande av radikalisering och våldsbejakande extremism
Föreläsningarna tar upp definiering av radikalisering, våldsbejakande extremism och terrorism, mekanismerna för hur de uppkommer samt det förebyggande arbetet i ett finländskt sammanhang. Dessutom ges en översikt av extremistiska rörelsers verksamhet och närvaro i Finland och världen. Två 60 minuters föreläsningar.
Att förstå fenomenet: Gatu- och gängkriminalitet
Föreläsningarna tar upp termerna ungdomsbrottslighet, gatugäng och organiserad brottslighet betyder i ett finländskt perspektiv. Dessutom behandlas situationen för gatugängens och den organiserade brottslighetens del i Finland. Två 60 minuters föreläsningar.
Inrymning i kommunen
Luentokokonaisuudessa käsitellään sisälle suojautumista toimintamallina, siihen liittyviä mahdollisia uhkatilanteita sekä toimintatapoja erilaisissa vaaratilanteissa. Koulutuksessa tarkastellaan myös, miten sisälle suojautuminen toteutetaan tehokkaasti ja turvallisesti eri uhkien edellyttämällä tavalla. En 60 minuters föreläsning.
Stödmaterial
- Främjande av hälsa och välfärd
- Kommunernas säkerhet och beredskap
- Vad en kommunal beslutsfattare bör veta om välfärds- och bildningstjänsterna
- Selvitys radikalisoitumisen ja väkivaltaisen ekstremismin ennaltaehkäisevästä työstä
-
Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen yhteistyö kuntien ja hyvinvointialueiden välillä
- Ennaltaehkäisyn työkalupakki kunnallisen rikoksia ja häiriötä ehkäisevän työn tueksi (om förebyggande arbete)
- Kommunförbundet: Materialbank för övning inför störningssituationer för säkerhetsaktörer samt färdiga sektorspecifika övningshelheter för kommunerna. (Mer information: [email protected])
Ytterligare material (delvis på finska)
- Justitieministeriet: Oikeusministeriön toimenpideohjelma nuoriso- ja jengirikollisuuden ehkäisemiseksi ja torjumiseksi vuosille 2024–2027 (resumé på svenska)
- Inrikesministeriet: Kansallinen väkivaltaisen radikalisoitumisen ja väkivaltaisen ekstremismin ennaltaehkäisyn ja torjunnan toimenpideohjelma 2024–2027 (resumé på svenska)
- Inrikesministeriet: Kansallinen terrorismintorjunnan strategia 2022–2025 (resumé på svenska)
- Handbok för ankarverksamheten
- Rådet för brottsförebyggande Turvallisuustyön itsearviointityökalu
- TUOVI: digital samarbetsplattform för aktörerna inom den inre säkerheten
- Projektet Depolarize: Mitä polarisaatio on ja miten se toimii?
- Justitieministeriet: Nuorten vakavan rikollisuuden ja jengiväkivallan ehkäisy Ruotsissa ja Tanskassa
- Skyddspolisen: Översikt av den nationella säkerheten 2026
- Säkerhetskommittéen: Katujengit ja nuorisorikollisuus
- Helsingfors universitet: Mitä tiedämme katujengeistä?
- Tiedekulma Live: Mistä radikalisoituminen johtuu?
- Utbildningsstyrelsen: Väkivaltaisen radikalisoitumisen ennaltaehkäisy kouluissa ja oppilaitoksissa
- Polisyrkeshögskolan: Järjestäytynyt rikollisuus Suomessa – Katsaus järjestäytyneen rikollisuuden toimijoihin ja markkinoihin (resumé på svenska)
- Poliisiammattikorkeakoulu: Alle 15-vuotiaiden tekemien väkivaltarikosten kasvu ja siihen vaikuttavat syyt: kirjallisuuskatsaus aiheeseen ja mahdollisiin ratkaisuihin
- Valtioneuvosto: Verkkoviha: Vihapuheen tuottajien ja levittäjien verkostot, toimintamuodot ja motiivit
- Sisäministeriö: Turvallisuutta kaikkialla – paikallisen ja alueellisen turvallisuussuunnittelun kansalliset linjaukset
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
Vi betjänar kommunernas personal och förtroendevalda i frågor som gäller deras uppgifter. Om du behöver rådgivning rekommenderar vi att du i första hand skickar din förfrågan via formuläret i vår rådgivningstjänst.