Utbildning som tjänst – tillgången och tillgängligheten till utbildning i allt mer olika kommuner

Nätverksprojektet Utbildning som tjänst (KOPA)

koululaisetreput

Utbildning som tjänst – vad betyder det?

Kommunförbundet genomför under åren 2020–2021 nätverksprojektet Utbildning som tjänst, där man genom olika typer av samarbete mellan kommuner, utbildningsanordnare och utbildningsformer söker nya, fungerande lösningar för att säkerställa såväl tillgången till utbildning som utbildningens tillgänglighet och kvalitet i olika delar av landet.

Nätverksprojektets syfte är att öka uppfattningen av utbildningen som en tjänst som inte enbart är bunden till en skolbyggnad. Genom principen om utbildning som tjänst stärker man ett perspektiv där man flyttar fokus från läroanstalten till den studerande, så att inlärningen inte behöver vara bunden till traditionella skollokaler eller inlärningsmiljöer. För att detta ska lyckas krävs samarbete mellan många aktörer och att man utnyttjar kunnandet, resurserna och lokalerna på ett sätt som överskrider gränserna för de olika läroanstaltsformerna.

Som pilotgrupper i nätverksprojektet fungerar regionala grupper av aktörer bestående av kommuner och utbildningsanordnare med behov av och beredskap för utveckling i enlighet med projektmålen. Projektet söker olika verksamhetsmodeller som överskrider kommungränser eller omfattar flera utbildningsformer. Därtill utreds hur väl kompetensbehoven i arbetslivet tillgodoses på olika områden. Utbildning som tjänst – tillgången och tillgängligheten till utbildning i allt mer heterogena kommuner (KOPA) är ett tvåårigt projekt.

Kommunförbundet genomför nätverksprojektet i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet.

Varför behövs projektet?

Bakgrunden till behovet av nätverksprojektet är de stora trender som blivit en utmaning för utbildningsanordnarna och som är starkt förknippade med demografiska förändringar, dvs. den regionala särutvecklingen och omvälvningarna i arbetslivet. Befolkningen åldras och nativiteten sjunker i hela landet. Samtidigt försvagas kommunernas ekonomi. Skillnaden mellan kommunerna växer i och med att det föds få barn i glest befolkade områden medan invånarantalet ökar i de stora städerna till följd av migration och invandring.

Det utgör en utmaning för olika typer av kommuner att säkerställa tillgången och tillgängligheten till utbildning i det hårdnande ekonomiska läget, och att dessutom göra detta på lika villkor så att ojämlikheten inte ökar – vare sig regionalt eller internt inom kommunerna. Arbetslivets krav på kontinuerlig inlärning innebär å sin sida att det behöver skapas flexibla lösningar som omfattar olika utbildningsformer.

KOPA-projektet har som mål att

  1. Söka lösningar för att trygga tillgången och tillgängligheten till utbildning på olika håll i landet
  2. Se utbildningen som en tjänst som inte är bunden enbart till skolbyggnader
  3. Svara mot kompetensbehoven i arbetslivet med flexibla utbildningslösningar och olika typer av samarbete
  4. Utveckla ekonomiskt hållbara modeller för anordnande av utbildning
  5. Framställa förslag för att undanröja hindren för utbildningssamarbete

Tretton pilotområden deltar i försök att möta utmaningar kring anordnandet av utbildning

Under slutet av 2019 sökte man till utvecklingsnätverket regionala pilotgrupper bestående av kommuner och utbildningsanordnare som utgående från de egna lokala utmaningarna hade behov av och beredskap för utveckling i enlighet med projektmålen.

I utvecklingsarbetet granskas i första hand anordnandet av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen samt det fria bildningsarbetet. De regionala pilotprogrammens mål kan dock också omfatta samarbeten där allt från småbarnspedagogiken till högskolorna ingår.

Tretton pilotområden deltar i nätverksprojektet. Sammanlagt deltar 44 kommuner, 8 samkommuner för utbildning, 4 aktiebolag samt en enskild yrkeshögskola och ett affärsverk i projektets pilotgrupper. 

Pilotgrupperna i KOPA-nätverksprojektet är

  • Alajärvi, Evijärvi, Lappajärvi, Vindala och yrkesinstitutet Järviseudun ammatti-instituutti
  • Jyväskyläs samkommun för utbildning Gradia, Joutsa, Jämsä, Kuhmois, Laukas och Muurame
  • Kankaanpää, Honkajoki och samkommunen för utbildning Sataedu
  • Kemi-Tornedalens samkommun för utbildning Lappia, Pello, Övertorneå och Garantiaktiebolaget för enhetsskolan Ylitornion Yhteiskoulu
  • Loppis, Hausjärvi, Tavastehus och Riihimäki
  • Lovisa, Borgå, Sibbo och Kotka
  • S:t Michel, Pieksämäki, Etelä-Savon Koulutus Oy och S:t Michels stads affärsverk Otavia
  • Borgå, Askola, Lappträsk, Lovisa, Sibbo och Careeria Oy
  • Samkommunen för utbildning SASKY, Ikalis, Ruovesi, Parkano, Mänttä-Vilppula och Tavastkyro
  • Sydösterbotten: Kauhajoki stad och Östermarks kommun. De sydösterbottniska kommunerna Storå och Bötom deltar också via samkommunen för utbildning.
  • Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (SÖFUK) och Närpes
  • Varkaus, Jorois, Leppävirta, yrkesinstitutet Savon ammattiopisto (SAKKY), yrkeshögskolan Savonia och Navitas Kehitys Oy
  • Samkommunen för utbildning Ylä-Savon koulutuskuntayhtymä, Idensalmi, Keitele, Kiuruvesi, Vieremä, Sonkajärvi, Lapinlahti, Rautavaara och Pielavesi
     

Förutredningen ’Koulutuksen saatavuus ja saavutettavuus erilaistuvissa kunnissa’ skapar grund för nätverkets arbete

Det ansågs vara nödvändigt med en förutredning innan nätverksprojektet inleddes. I förutredningen beskrivs utmaningarna i omvärlden och kartläggs de befintliga samarbetsformerna mellan kommunerna och utbildningsanordnarna samt mellan utbildningsformerna, olika möjligheter att anordna utbildning och eventuella hinder för anordnandet.

Genom den förutredning som genomfördes hösten 2019 ville man också belysa den rådande lägesbilden inom anordnandet av utbildning med hänsyn till befolkningsutvecklingen, läroanstaltsnätet och de ekonomiska utsikterna. Man ansåg det vara viktigt att i förutredningen också lyfta fram vilka slags samarbetsformer lagen redan nu möjliggör mellan olika anordnare och utbildningsformer. Förutredningen utarbetades av skolrådet Aulis Pitkälä som har en stark bakgrund inom bildning och utbildning, där han verkat i olika uppgifter såväl på det kommunala som på det nationella planet.

Förutredningen ’Koulutuksen saatavuus ja saavutettavuus erilaistuvissa kunnissa’ (Tillgången och tillgängligheten till utbildning i allt mer heterogena kommuner), (på finska)

Hiustenleikkausta

KOPA -pilotgrupper

Läs mer om de tretton regionala pilotförsöken inom nätverksprojektet Utbildning som tjänst.

lateral-image-left