Bygglagen och byggnadstillsynen

Vid beslut om förvaltningsstadgan bör det beaktas att förvaltningsstadgan kan träda i kraft trots att ändring har sökts. Se: Kommunens förvaltningsstadga s. 7.

Det är ofta motiverat att kommunen i beslutet om godkännande av taxa bestämmer att taxan träder i kraft vid den tidpunkt som fastställts i taxan, trots eventuellt sökande av ändring. Detta innebär verkställande av beslut innan det har vunnit laga kraft (Kommunallagen 143 §). Tidpunkten för taxans ikraftträdande bör fastställas så att protokollet med beslutet om godkännande av taxan har justerats och lagts fram offentligt före tidpunkten i fråga (dvs. åtgärderna som förutsätts i kommunallagen har vidtagits). Ikraftträdelsedatumet bör tydligt anges i beslutet om godkännande av taxan och i själva taxan. 

I taxan behöver det i praktiken också konstateras att den gäller ärenden som avgörs enligt bygglagen och att den gamla taxan tillämpas på ärenden som avgörs enligt markanvändnings- och bygglagen (om inte avgifterna också för MarkbyggL-ärenden samtidigt uppdateras t.ex. genom indexhöjningar). 

Inom ramen för det som nämnts ovan kan det i taxan fastställas att avgiften ska bestämmas enligt den byggnadstillsynstaxa som är i kraft det datum tillståndsbeslutet fattas eller då myndighetsuppgiften utförs. Den nya taxan ska således vara i kraft senast när det beslut/den myndighetsåtgärd som ligger till grund för avgiften fattas eller vidtas. Ett annat alternativ är att avgiften bestäms enligt den taxa som är i kraft det datum då ansökan lämnats in (vanligt förfarande hos miljövårdsmyndigheten). 

Information om godkännande av taxan ska ges på behörigt sätt, i praktiken ska åtminstone ett tillkännagivande som avses i 108 § i kommunallagen publiceras. 

Dessutom bör man beakta att 109 § i kommunallagen förutsätter att väsentlig information om de tjänster som kommunen ordnar och om kommunens verksamhet ska offentliggöras i det allmänna datanätet. Till sådan väsentlig information hör bland annat avgifter som tas ut för tjänster. 

Bygglagen innehåller inte något motsvarande omnämnande som i 145 § i MarkByggL, enligt vilket en avgift för myndighetens uppgifter kan tas ut på förhand. Bestämmelsen i markanvändnings- och bygglagen baseras på ett gammalt rättsfall enligt den tidigare bygglagen. 

Avsikten har dock inte varit att i samband med stiftandet av bygglagen ändra nuvarande praxis, där t.ex. kommande syner (dvs. sådana som anges i tillståndet) kan faktureras samtidigt som tillståndsavgiften.

Miljöministeriet har i samband med behandlingen av ändringen av bygglagen (RP 101/2024 rd) konstaterat för riksdagens miljöutskott att sådana syner som man vet med säkerhet att ska utföras när tillstånd beviljas kan faktureras samtidigt, men myndighetsuppgifter som uppstår under byggnadsprocessen kan inte faktureras på förhand på basis av en uppskattning. Se MM:s bemötande till MiUB 20.11.2024 s. 56 (på finska).

Om den tidigare byggnadsordningen står i strid med den nya bygglagen, ska bygglagen tillämpas och till denna del kan byggnadsordningen inte tillämpas.

Anhängiggörandet av ett förvaltningsärende har inte begränsats genom strikta formkrav, eftersom syftet med bestämmelserna om anhängiggörande inte är att formellt försvåra inledandet av ett förvaltningsförfarande. Allmänna bestämmelser om anhängiggörande (och därmed också inledande) av ett förvaltningsärende finns i 4 kap. i förvaltningslagen.

Tillståndsärenden inom byggande anhängiggörs i regel skriftligen eller på elektronisk väg. Det huvudsakliga tillvägagångssättet är elektronisk kommunikation, men skriftligt förfarande är fortfarande möjligt. 

Formella och innehållsmässiga minimikrav för anhängiggörande

• korrekt format (huvudregeln skriftligt/elektroniskt)
• sökandens namn och kontaktuppgifter* (FörvL 16 §)
• tillräcklig specificering av ärendet samt yrkanden jämte grunderna för dem** (FörvL 16 §, 19 §)
• inlämnande till den behöriga myndigheten***(FörvL 17 §, 20 §)

Till god förvaltning hör att myndigheten är lättillgänglig och att ärendehantering med myndigheten inte försvåras genom detaljerade formkrav, om det inte behövs av rättssäkerhetsskäl eller för att garantera en jämlik behandling. I enlighet med serviceprincipen bör det under förfarandets gång vara möjligt att rätta till fel eller brister som gäller anhängiggörandet. Myndighetens rådgivningsskyldighet gäller också inledande av ett ärende.

Med *kontaktuppgifter avses den adress där den som inlett ärendet har sin postadress eller någon annan adress där den som inlett ärendet kan nås eller till vilken förfrågningar och handlingar som hänför sig till behandlingen av ärendet kan sändas. Adressen kan också vara en e-postadress. Som kontaktuppgifter kan uppges ombudets eller den lagliga företrädarens kontaktuppgifter.

** Ansökan och grunderna för den ska vara läsbara och begripliga. Om handlingen är så oklar eller vag att det inte framgår vad ärendet gäller, blir ärendet inte anhängigt på basis av den. Det är fortfarande möjligt att precisera eller avgränsa specificeringen av ärendet under behandlingen. Med yrkande i 19 § i förvaltningslagen avses en begäran av den som inlett ärendet om att myndigheten ska fatta ett beslut i ärendet med ett visst innehåll. Med grunderna för yrkandet avses de omständigheter som ligger till grund för inledandet av förvaltningsförfarande. När ett ärende inleds krävs det inte nödvändigtvis en detaljerad och heltäckande motivering, eftersom en sådan också kan läggas fram i samband med behandlingen av ärendet.

***När ett elektroniskt ärendehanteringssystem används för ansökan om tillstånd ska sökanden sända ansökan till myndigheten genom att trycka på Sänd-knappen. Även om myndigheten kan se ett utkast till ansökningsärendet i systemet krävs en viljeyttring från den sökande för inledning av ärendet.

Se HFD 2021:110: A r.f. hade i ministeriets elektroniska system fyllt i en ansökan om statsunderstöd men inte skickat den till ministeriet innan ansökningstiden hade utgått och systemet stängts.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att avsändandet av en handling i ett elektroniskt system sker då man trycker på den knapp som är avsedd för ändamålet, till exempel Sänd-knappen.  Att trycka på knappen utvisar en viljeyttring hos den som fyllt i ansökan att inlämna densamma. De förberedande åtgärder som gjorts före nämnda handling, bland annat att fylla i uppgifter på ansökningsblanketten, innebär inte ännu att ansökan skickats.Det saknade i ärendet betydelse att ansökningsuppgifterna redan innan blanketten sänts hade sparats i ministeriets system, varifrån de tekniskt sett var möjliga att få. Eftersom A r.f.:s ansökan inte hade avsänts till ministeriet och den därför inte inkommit till myndigheten inom utsatt tid tillämpades inte 10 § 1 mom. i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet om ankomsttidpunkten för ett elektroniskt meddelande på ärendet. Undervisnings- och kulturministeriet skulle lämna A r.f.:s ansökan utan prövning som försenad.

Bygglagens 61 § om bilagor till ansökan om bygglov träder i kraft vid ingången av 2026. Fram till dess iakttas 131 § i områdesanvändningslagen (tidigare markanvändnings- och bygglagen 132/1999), där ordet rakennuslupa ändras till rakentamislupa i den finska versionen. I den svenska versionen kvarstår ordet bygglov.

Om det inte föreskrivs om bilagor genom en speciallag, vilka bilagor behövs då (t.ex. tillstånd för miljöåtgärder och rivningslov)? 

Då det inte finns några bestämmelser om bilagorna till ansökan i en speciallag, tillämpas förvaltningslagens bestämmelser. Enligt 31 § i förvaltningslagen ska en myndighet se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt. Myndigheten ska i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Det innebär att det är myndigheten som ska överväga utifrån vilken utredning det är möjligt att fatta beslut i ärendet. Med stöd av utredningen ska man kunna bedöma huruvida förutsättningarna som anges i lagen uppfylls. En utredning som inte har relevans för avgörandet av ärendet kan inte förutsättas.

I 187 § i bygglagen föreskrivs om tidsfristen för utnyttjande av undantagslov. Skillnaden jämfört med MarkByggL torde bero på att undantagslov i fortsättningen inte alltid är förenat med tillståndsbeslut. Enligt 187 § i bygglagen ska sökanden utnyttja ett undantagslov inom två år från det att undantagslovet vunnit laga kraft.

Enligt bygglagen delges tillståndsbeslut genom offentlig kungörelse i enlighet med förvaltningslagen. 

Det bör dock noteras att enligt en övergångsbestämmelse i bygglagen ska ärenden som anhängiggjorts under markanvändnings- och bygglagen (MarkByggL) behandlas innehållsmässigt och förfarandemässigt enligt den lagen, dvs. också vid delgivning iakttas anslagsförfarande i fråga om sådana ärenden.

Så länge tillståndsärenden behandlas i kommunen enligt MarkByggL tillämpas således fortfarande anslagsförfarande vid sidan av offentliga kungörelser.

Enligt 62 a § i förvaltningslagen verkställs delgivningen genom att kungörelsen och den handling som kungörs publiceras på myndighetens webbplats i det allmänna datanätet. 

Vid behov ska kungörelsen också publiceras i en tidning som utkommer i det område som påverkas av ärendet eller på något annat sätt som myndigheten beslutar. 

Om kungörelsen på grund av störningar i datakommunikationerna eller av någon annan därmed jämförbar orsak inte kan publiceras på myndighetens webbplats, ska den dessutom publiceras i den officiella tidningen.

Kungörelsen och den handling som kungörs ska hållas offentligt tillgängliga på myndighetens webbplats i det allmänna datanätet tills tidsfristen för sökande av ändring går ut.

Kungörelsen ska innehålla följande uppgifter:

• Vad ärendet gäller
• Var och till vilken tidpunkt handlingen finns framlagd
• Datum för publicering av kungörelsen på myndighetens webbplats 
• Konstaterande av att delfåendet anses ha skett den sjunde dagen efter det att kungörelsen publicerades
  • Om kungörelsen inte har kunnat publiceras på myndighetens webbplats, ska det i kungörelsen anges att delfåendet har skett den sjunde dagen efter det att kungörelsen publicerades i den officiella tidningen.

Beslutshandlingen ska alltid publiceras. Av beslutet ska det också framgå vilka handlingar som utgör bilagor till beslutet. Om det inte är möjligt att publicera bilagorna i datanätet, ska det i samband med kungörelsen nämnas hur bilagorna kan fås eller hur man kan ta del av dem.

I fråga om sekretessbelagda uppgifter iakttas offentlighetslagen. Sekretessbelagda uppgifter får aldrig offentliggöras eller lämnas ut utan lagstadgad grund.

Enligt 62 a § i förvaltningslagen publiceras kungörelsen och den handling som kungörs på myndighetens webbplats i det allmänna datanätet. Webbplatsen Julkipano.fi är inte en myndighets webbplats och uppfyller därför som sådan inte kraven i lagstiftningen.

I praktiken ska byggnadstillsynsmyndigheten ha en tydlig egen webbplats där kungörelserna publiceras. 

Åtminstone på kommunens webbplats ska det finnas en separat tydlig del för kungörelser inom byggnadstillsynen. Dessa bör skiljas åt (t.ex. genom rubriker:  ”Byggnadstillsynsmyndighetens kungörelser”) från kommunala tillkännagivanden och kungörelser och får inte blandas samman med annan kommuninformation.

På myndighetens webbplats ska det gå att hitta ett ärende tillräckligt specificerat (vilket ärende det är fråga om och byggplatsens uppgifter) och åtminstone en länk till kungörelsetexten och de handlingar som ska kungöras. Ovannämnda dokument kan också finnas på en extern plattform utanför myndighetens webbplats. Myndighetens webbplats ska ha en direkt länk till plattformen. Dessutom bör man komma ihåg att även med en sådan lösning ansvarar myndigheten för att det inte förekommer störningar i tillträdet till och driften av plattformen.

Kommunallagens bestämmelser om protokoll och framläggande av dem iakttas på normalt sätt.