Social hållbarhet

Vad är social hållbarhet?

Social hållbarhet är ett delområde inom hållbar utveckling vid sidan av ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Kärnan i den sociala hållbarheten är samhällelig rättvisa och delaktighet som iakttas i kommunernas egen verksamhet. Social hållbarhet är ett övergripande fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, vilket möjliggör en god vardag och ett meningsfullt liv. Social hållbarhet omfattar allt det som ingen borde vara utan.

I en socialt hållbar kommun satsar man på att förebygga generationsöverskridande utsatthet, möjliggöra välfärd och minska ojämlikhet bland annat med hjälp av förebyggande tjänster. En annan prioritering inom social hållbarhet är att trygga en beboelig värld även för kommande generationer. Andra viktiga aspekter är:

  • tillräcklig utkomst
  • jämställdhet och likabehandling
  • säkerhet
  • socialt hållbara tjänster.

Socialt hållbar utveckling handlar i grunden om kommuninvånarnas möjligheter att påverka sitt eget liv och sin delaktighet i kommunen. En socialt hållbar utveckling tar alla befolkningsgrupper i beaktande och håller sig inom gränserna för naturens bärkraft.

Social hållbarhet är en del av FN:s handlingsplan Agenda 2030 och har en betydande roll i det nuvarande regeringsprogrammet.

Kommunerna främjar social hållbarhet

Kommunerna har en central roll i att främja social hållbarhet. Kommunerna arbetar för den sociala hållbarheten till exempel genom att främja välfärden, förebygga utsatthet, förbättra sysselsättningen, erbjuda tjänster samt genom att fatta beslut och göra investeringar som tryggar välfärden på lång sikt. Kommunerna bygger upp social hållbarhet inom olika sektorer till exempel genom utbildning, kulturtjänster, boende, integration och utveckling av livsmiljön. Ur ett lokalt perspektiv är kommunen en gemenskap som tryggar välbefinnandet i vardagen inom olika delområden och främjar social hållbarhet, såsom jämställdhet, delaktighet och likabehandling.

Kommunernas roll i att möjliggöra en hållbar och övergripande välfärd kommer även i fortsättningen att vara betydande, även om ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna övergår till välfärdsområdena. Den sociala hållbarheten stärks genom samarbete mellan olika sektorer och aktörer. Till exempel organisationerna är centrala samarbetspartners. I en socialt hållbar kommun satsar man på kommuninvånarnas möjligheter att påverka sin egen livskvalitet och på invånarnas delaktighet i lokalsamhället.

Öppna alla

Ledning av arbetet för social hållbarhet

Ledning av arbetet för social hållbarhet sträcker sig över förvaltningsgränserna och över olika sektorer. Social hållbarhet är också starkt kopplat till det arbete för välfärd, hälsa och säkerhet som kommunen redan enligt lag utför till exempel genom att ordna utbildning av hög kvalitet, stärka kommuninvånarnas jämlikhet och tillhandahålla hyresbostäder och motions- och idrottsmöjligheter för alla kommuninvånare.

Den sociala hållbarheten på kommunnivå baserar sig på att målen för hållbar utveckling inom FN:s Agenda 2030 ska beaktas i beslutsfattandet. Som stöd för ledarskapet erbjuder Agenda 2030 en övergripande och internationell referensram som gör det möjligt att samtidigt beakta social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet samt fatta långsiktiga beslut som sträcker sig över flera fullmäktigeperioder. Ett utmärkt verktyg som kan användas som stöd i ledningsarbetet är förhandsbedömning av konsekvenserna av beslut. Detta kan bidra till att social hållbarhet beaktas bättre i det offentliga beslutsfattandet på kort och lång sikt.

Det finns också anledning att integrera sociala hållbarhetsaspekter i kommunens övriga centrala handlingar. I synnerhet välfärdsberättelsen och välfärdsplanen är viktiga handlingar som stöder ledarskapet och som kan användas för att utveckla och följa upp den sociala hållbarheten i kommunen. Det är också viktigt att knyta den sociala hållbarheten till planeringen av ekonomin och verksamheten, samt exempelvis till arbetet med andra teman inom hållbar utveckling, såsom klimatprogrammet. Man kan också arbeta för målen i Agenda 2030 till exempel med hjälp av olika planer, såsom en jämställdhets- och likabehandlingsplan. Det är också bra att ta med social hållbarhet i kommunens strategi.

Kommunen bör fastställa agendor som är realistiska och lämpar sig för den egna kommunen. Ledningen och genomförandet av kommunens agendor förutsätter att det i kommunen finns en djup systemförståelse och en delad förståelse för aspekter inom hållbar utveckling och social hållbarhet. I ledningsarbetet bör man se till kundbehoven i vid bemärkelse och beakta aktörer som inte är välkända för kunderna sedan tidigare, samt våga överskrida sektorsgränserna.

Målen för social hållbarhet i Agenda 2030

Det första målet, Ingen fattigdom (1), innefattar en strävan efter att minska fattigdomen genom att till exempel trygga socialförsäkringen och den sociala tryggheten för dem som har det sämst ställt i samhället samt genom att säkerställa lika möjligheter till basservice, ägande och exempelvis finansiering. Utöver nationella åtgärder behövs även internationella åtgärder, till exempel genom utvecklingsbistånd. (FN 2015:15.)

Det andra målet, Ingen hunger (2), syftar till att främja utsatta och fattiga människors tillgång till hälsosam och näringsrik mat. Inom målet eftersträvas också ett hållbart jordbruk och att ge stöd till dem som får sina inkomster via jordbruket samt att styra stöden till utveckling av ett effektivt och hållbart jordbruk. (FN 2015:15–16.)

Hälsa och välbefinnande (3) är det tredje målet för hållbar utveckling och det är särskilt kopplat till social hållbarhet. Syftet är att minska användningen av rusmedel, såsom narkotika-, alkohol- och tobaksprodukter och deras skadeverkningar. Man vill även trygga hälso- och sjukvård för alla. För att främja välfärden krävs ett omfattande arbete. Arbetet omfattar bland annat rekreationsmiljöer, utbildning, kultur, boende, planläggning och infrastruktur. Främjandet av välfärden är en central uppgift för kommunen och ledningen av detta är strategiskt viktig.

Syftet med målet God utbildning för alla (4) är en avgiftsfri, jämlik och högklassig utbildning. I målsättningen ingår också att trygga utbildningsmöjligheterna och stödja inlärningen av färdigheter som behövs för sysselsättning.

Inom ramen för målet Jämställdhet (5) är den övergripande målsättningen att avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor och flickor. Det är också viktigt att identifiera oavlönat vård- och hemarbete samt garantera kvinnor lika möjligheter i fråga om ekonomi. Jämställdhet mellan könen integreras i beslutsfattandet i många olika frågor i kommunen.

Inom målet Minskad ojämlikhet (10) försöker man öka inkomsterna för den fattigaste befolkningsdelen och arbeta för allas sociala, ekonomiska och politiska delaktighet. Målet stöder också avskaffandet av diskriminering samt främjar lika möjligheter och beslutsfattande som ökar jämlikheten.

Inom målet Hållbara städer och samhällen (11) strävar man efter att alla ska ha tillgång till fullgoda och säkra bostäder till överkomlig kostnad, grundläggande tjänster och transportsystem. Detta försöker man uppnå till exempel genom att bygga ut kollektivtrafiken och beakta de särskilda behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning och äldre.

Målet Fredliga och inkluderande samhällen (16) syftar till att minska alla former av våld, förebygga barnmisshandel, utnyttjande och tortyr samt främja det nationella rättsskyddet.

Kommunförbundet främjar social hållbarhet

Kommunförbundet har valt social hållbarhet som ett av sina strategiska huvudteman för år 2022. Som stöd för arbetet med temat har man bildat ett utvecklingsteam som ska stöda kommunerna i främjandet av social hållbarhet och tillsammans med kommunerna söka effektiva lösningar på utmaningar som gäller social hållbarhet. Varje år fastställs prioriteringarna för arbetet. Utvecklingsteamet arbetar sektorsöverskridande, bland annat genom att ordna evenemang med olika teman, ta fram stödmaterial och utarbeta utvecklingsinitiativ.

Verktyg för att främja social hållbarhet

Kommunstrategin är kommunernas viktigaste dokument där de mest väsentliga långsiktiga prioriteringarna och projekten skrivs in. Vid beredningen av strategin är det viktigt att ha hållbar utveckling som referensram. Strategins prioriteringsområden bör också beakta social hållbarhet. I detta arbete kan man använda sig av en tillämpningsanvisning för donutekonomi (på finska) som utvecklats i Amsterdam.

Välfärdsberättelsen och välfärdsplanen stöder ledningen av välfärden och arbetet för social hållbarhet genom att ge samlad information om befolkningens välfärd och hälsa och genom att rikta åtgärder. I välfärdsberättelsen görs en faktabaserad granskning av hur välfärden ser ut idag och hur den utvecklas. Välfärdsplanen används för att leda, utveckla och styra välfärdsarbetet i kommunen. Den elektroniska välfärdsberättelsen är ett verktyg som kan användas när välfärdsberättelsen utarbetas.

Konsekvensbedömning av beslut: Vid beredningen och beslutsfattandet är det viktigt att på förhand bedöma beslutets kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för kommuninvånarna, miljön, organisationen, personalen och ekonomin. Bedömningen av konsekvenserna för kommuninvånarna bidrar till socialt hållbara beslut. Läs mer på Kommunförbundets webbsida (på finska).

Med könskonsekvensbedömning avses en föregripande bedömning av en åtgärd, ett beslut eller en reform ur ett jämställdhetsperspektiv.

Medborgarbudgeten är ett sätt att involvera invånarna i diskussionen, planeringen och besluten som gäller gemensamma skattemedel. Läs mer på https://www.kuntaliitto.fi/osallistuva-budjetointi (på finska).

Specialprogram och planer: Till exempel med hjälp av en välfärdsplan för barn och unga kan man styra, leda och utveckla arbetet med välfärd för barn, unga och familjer. I planen granskas tjänsterna för barn och unga som en helhet. Innehållet är övergripande och gäller barns och ungas uppväxtförhållanden, förebyggande av missförhållanden under uppväxten, stöd för föräldraskapet samt olika tjänster för barn och unga.

Könsmedveten budgetering innebär att främja jämställdhet inom ramen för kommunens budgetprocess. Budgeten och andra beslut inom den offentliga ekonomin påverkar de olika könen på olika sätt, antingen genom att försvaga eller stärka jämställdheten. I en könsmedveten budgetering fokuserar man på könskonsekvenserna av olika mål och åtgärder, resursallokering enligt kön samt jämställdhetsåtgärder.

Exempel på socialt hållbara lösningar i kommunerna

Kototori i Tammerfors

Kototori är en mötesplats med låg tröskel där invandrare i början av integrationsprocessen får rådgivning och handledning. Målet för verksamheten är ett förebyggande, stödjande och socialt arbete för samhällsnätverk. Mer information finns på Innobyns webbplats (på finska).

Motionskompisverksamheten i Norra Österbotten

Inom motionskompisverksamheten ges stöd för att börja och fortsätta motionera. Syftet med verksamheten är att genom en motionskompis få dem som rör sig för lite att delta i motionsverksamhet i större utsträckning.

Planeringen av bostadsområdet Muotiala / Tammerfors

Inom programmet byggdes ett harmoniskt bostadsområde där målen var trygghet, att stödja områdets särprägel samt beakta tryggheten i vardagslivet och trivseln i livsmiljön.

Projektet Hyvät eväät / Tavastehus

I projektet bjöd man barnfamiljer på en parklunch och familjerna fick vistas utomhus tillsammans. I samband med lunchen fick familjerna träffa stadens socialhandledare, frivilliga från olika föreningar och andra barnfamiljer. Projektet sysselsatte också unga som var intresserade av restaurang- och cateringbranschen. Du kan läsa mer på Tavastehus stads webbplats.

Stadslaboratorier under promenad för unga / Kangasala

Inom ramen för verktyget Stadslaboratorier under promenad fick de unga analysera hur smidigt man kan ta sig fram till fots på olika rutter och offentliga platser. De unga fick lära sig om stadsplanering och grundläggande färdigheter i anslutning till delaktighet. Verktyget ökar de ungas kompetens och delaktighet samt erbjuder trafikplanerare och planläggare nya perspektiv.

Invånare med invandrarbakgrund med i utvecklingen av sin boendemiljö / Helsingfors

Hur man i olika stadsprojekt bättre kan nå invånare med främmande språk som modersmål.

Medborgarbudgetering vid planeringen och anläggningen av Nickby centralpark / Sibbo

Målet var att involvera kommuninvånarna i planeringen. Invånarna fick vara delaktiga och påverka olika val. Det ordnades workshoppar där kommuninvånarna själva fick komma med idéer och även rösta fram andras idéer. Läs mer om projektet och projektresultaten på Sibbo kommuns webbplats (rapport delvis på svenska).

Hiedanranta skejtpark / Tammerfors

Målet med skejtparken var att stöda utvecklingen av en aktiv samhällsverksamhet. Genom att bygga en skejtpark kunde man skapa en fritidsmiljö för skejtboardåkarna samt sysselsätta och utbilda arbetslösa skejtboardåkare. Parken gav också möjlighet för invånarna att påverka sin egen stadsmiljö.

NääSMaaS: Färdtjänst för skolelever i Tammerforsregionen / Tammerfors

Ett försök med gemensamma transporter till fritidsaktiviteter för elever i årskurserna 3–9. Man ville erbjuda barnen mer jämlika möjligheter att delta i hobbyer med låg tröskel samt minska kostnaderna som hobbyerna medför. Försöket innebär också möjlighet att förena olika aktörer.

Exempel på en kommunstrategi:

I Närpes kommunstrategi har social hållbarhet beaktats på följande sätt:

Närpes vill bli en föregångare inom hållbar utveckling. Vi lägger stor vikt vid både sociala och ekologiska aspekter. Den sociala hållbarheten stärks genom åtgärder som skapar delaktighet. Närpes stärker delaktigheten genom att skapa möjligheter och mötesplatser för alla. Integrationen ökas genom mångkulturellt kunnande. Staden strävar efter en öppen och aktiv dialog, ett sektorsövergripande arbetssätt och samarbete med närliggande kommuner. Mer information finns på Närpes webbplats.

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe