Finland är det mest landsbygdsdominerade landet i Europa. Landsbygden upptar 95 % av Finlands areal. Särdrag för landsbygden är gles bebyggelse och långa avstånd.
På grund av olikheterna får förvaltningarnas beslut ofta olika konsekvenser på landsbygden och i tätorter. Konsekvenserna för landsbygdens invånare, företag och sammanslutningar förblir ofta oidentifierade och beaktas därför inte. Landsbygdssäkringen är ett verktyg som stöder beslutsfattandet.
Den ändrade kommunstrukturen har fört med sig större kommuner med större avstånd till service för den enskilda invånaren och uppgiften att bevara landsbygdens livskraft blir en större utmaning.
I vårdreformen fattas många beslut med betydelse för tillgången till service på landsbygden. Det är viktigt att redan i en tidig fas bedöma vilka konsekvenser olika beslut och politikformer kommer att ha för landsbygden i praktiken.
Bedömningen av konsekvenserna tillför diskussionen alternativa koncept och det blir möjligt att stärka beslutens positiva effekter och förebygga eller minska deras negativa effekter.
Landsbygdssäkring bidrar till att verksamhetsbetingelserna på landsbygden bevaras, invånarna och företagen på landsbygden behandlas rättvist och den regionala jämlikheten fungerar.
I det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2021–2027 föreslås att landsbygdssäkring införs systematiskt i beredningen och verkställandet av besluten. I allt beslutsfattande, såväl på riksnivå som på regional och kommunal nivå, ska man lägga särskild vikt på glesbygden.
Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte år 2021 en arbetsgrupp för perioden 15.9.2021–31.3.2022 för beredning av anvisningar för bedömning av konsekvenserna för landsbygden.
Kommunförbundet har de senaste åren tagit fram ett verktyg för landsbygdssäkring och främjat användningen av det. Under beredningen av vård- och landskapsreformen 2017–2019 genomförde Kommunförbundet ett pilotprojekt för landsbygdssäkringsredskapet i landskapen Birkaland och Kajanaland. Mer information och länkar till undersökningar och handböcker finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.
År 2014–2015 genomfördes landsbygdssäkring genom pilotprojekt i tre områden som ingick i en kommunindelningsutredning. Pilotprojektens landsbygdssäkringsprocesser, resultat och rekommendationer gavs ut som en handbok Tehdään maaseutu näkyväksi! Maaseutuvaikutusten arviointi kunnan kehittämisen työkaluna. Handboken beskriver landsbygdssäkringen och hur den kan användas på ett allmänt plan och särskilt vid förändringar i kommunstrukturerna.
Rapporterna från de tre pilotområdena:
Pielavesi, Keitele, Tervo och Vesanto
Kuopio, Siilinjärvi, Suonenjoki
Brahestad, Pyhäjoki, Siikajoki
Klassificeringen av stads- och landsbygdsområden identifierar kommunernas olikheter
Kommunförbundet beaktar kommunernas olikheter i sin verksamhet. Kommuner kan ha lika många invånare men ändå olika urbaniseringsgrad, avstånd och näringsstruktur. Dessutom kan det i stora städer finnas områden som har mer eller mindre stads- eller landsbygdskaraktär, vilket bland annat medför olika tillgänglighet och serviceutbud.
Geografiska data som är oberoende av kommungränser gör det möjligt att mer noggrant identifiera områden av olika typer för bland annat utvecklingsarbete och landsbygdssäkring.
Klassificeringen av stads- och landsbygdsområden som uppdaterades år 2020 bygger på geografiska data som beräknats i statistiska rektanglar på 250 kvadratmeter. Den har 7 klasser. Stadsområdena har klassificerats i inre och yttre stadsområden och städernas kransområden. Landsbygden har klassificerats i lokala centrum på landsbygden, stadsnära landsbygd, kärnlandsbygd och glesbygd.
Klassificeringen av stads- och landsbygdsområden, kartor (Miljöförvaltningen)