Revisionsnämnden

Fullmäktige tillsätter en revisionsnämnd för organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin samt utvärderingen (Kommunallagen 121 §).

Revisionsnämnden har till uppgift att:

  1.  bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om
  2.  bedöma om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen och om verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt
  3.  bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens tillräcklighet, om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning
  4.  se till att granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar samordnas
  5.  övervaka att skyldigheten enligt 84 § att redogöra för bindningar iakttas och tillkännage redogörelserna för fullmäktige
  6.  för kommunstyrelsen bereda ett förslag till bestämmelser om nämndens uppgifter i förvaltningsstadgan samt till budget för utvärderingen och granskningen

Revisionsnämndens uppgifter kan delas in i tre uppgiftshelheter:

  • granskning av förvaltning och ekonomi

    • beredning av förslag till beslut om val av revisor
    • beredning av förslag till beslut om godkännande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet
    • inhämtning av förklaring av den som saken gäller samt kommunstyrelsens utlåtande om anmärkning i revisionsberättelsen
    • samordning av granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar
    • beredning av bestämmelser i förvaltningsstadgan samt budgeten
    • uppföljning av genomförandet av revisionsplanen
    • anvisningar till revisorn
    • uppföljning av åtgärder som föranleds av missförhållanden som revisorn upptäckt och av fullmäktigebeslut om granskning
    • framläggning av förslag om en ändamålsenlig samordning av nämndens, revisorns och internrevisionens uppgifter
  • utvärdering
  • övriga uppgifter
Open all

Revisionsnämndens ställning och sammansättning

Fullmäktige tillsätter en revisionsnämnd för organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin samt för utvärderingen. Nämndens ordförande och vice ordförande ska vara fullmäktigeledamöter, vilket betonar det nära sambandet mellan revisionsnämnden och fullmäktige. Fullmäktige kan också besluta att endast ledamöter och ersättare i fullmäktige kan väljas till ledamöter i nämnden (den s.k. utskottsmodellen, 31 §).

Ledamöterna väljs vid fullmäktiges sammanträde i juni för fullmäktiges mandattid, dvs. fyra år, om inte fullmäktige fattar beslut om en kortare mandattid. Revisionsnämndens arbete kräver dock långsiktighet, så det är befogat att välja revisionsnämnden för fullmäktiges mandattid.

Om det beslutande organet i en samkommun är samkommunsstämman, väljs samkommunens revisionsnämnd, oberoende av hur lång mandattid ombuden vid samkommunsstämman har, enligt 32 § i kommunallagen för fyra år, om det inte i samkommunens grundavtal anges en kortare mandattid för revisionsnämnden.

Revisionsnämndens uppgifter kräver i regel beslut av hela nämnden. Nämndens ordförande, vice ordförande eller en ledamot kan på egen hand endast bereda ärenden för nämnden, och detta ska bygga på beslut av nämnden.

Om nämndens ärenden bereds av anställd personal eller revisorn, ska nämndens hela verksamhet bygga på kollegiala arbetsmetoder och beslut.

Till övriga delar kan revisionsnämnden ordna utvärderingen på det sätt som den anser vara bäst. Till exempel i större kommuner kan nämnden delas in i sektioner. Sektioner är bara ett sätt att bereda ärenden som revisionsnämnden ska behandla.

Enligt kommunallagen (124 § 1 mom.) har revisionsnämnden rätt att få de upplysningar om sekretessbelagda ärenden som revisionsnämnden anser vara behövliga för skötseln av utvärderingsuppdraget. Revisionsnämnden ska fatta beslut i ärendet. Rätten till upplysningar begränsas till handlingar som är i kommunens besittning. Vid behov kan kommunen utnyttja sina befogenheter som ägare för att få nödvändiga handlingar av dottersammanslutningarna.

På revisionsnämnden tillämpas samma bestämmelser som på andra nämnder, om inte något annat bestäms i lag. Enligt kommunallagen utgörs sådana undantag bland annat av ledamöternas valbarhet och det krav som gäller ordföranden och vice ordföranden. Dessutom bereds revisionsärendena direkt för fullmäktige och inte via kommunstyrelsen. I övrigt kan revisionsnämnden jämföras med övriga nämnder.

Granskning av förvaltningen och ekonomin

Revisionsnämnden bereder i kommunstyrelsens ställe för fullmäktige de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin (93 § och 121 § i kommunallagen). Detta är ett undantag från kommunstyrelsens skyldighet att bereda ärendena. Till revisionsnämndens ovannämnda beredningsuppgifter hör:

Beredning av förslag till beslut om val av revisor

Fullmäktige väljer en revisionssammanslutning för granskning av förvaltningen och ekonomin. Revisionsnämnden ska ordna anbudsförfarandet kring valet av revisor och tillställa fullmäktige ett förslag om vilken sammanslutning som ska väljas samt övervaka att revisionsavtalet iakttas.

Beredning av förslag till beslut om godkännande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet

Revisorn ska för varje räkenskapsperiod avge en berättelse till fullmäktige med en redogörelse för resultaten av revisionen. Revisionsnämnden ska tillställa fullmäktige ett förslag om godkännande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga med beaktande av de utlåtanden som revisorn avger i revisionsberättelsen.

Revisionsnämnden är dock inte bunden till revisorns förslag. I sådana fall ska revisionsnämnden motivera sitt förslag och säkerställa tillräcklig dokumentation som grund för förslaget.

Inhämtning av förklaring av den som saken gäller samt kommunstyrelsens utlåtande om anmärkning i revisionsberättelsen

Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning ska nämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller samt kommunstyrelsens utlåtande om anmärkningen (125 §). När nämnden har fått en förklaring av den som anmärkningen gäller och kommunstyrelsens utlåtande bereder nämnden ett beslutsförslag för fullmäktige. Samma förfarande ska tillämpas på varje anmärkning.

När nämnden bereder revisionsberättelsen och frågan om ansvarsfrihet ska den reservera tillräckligt med tid för den som saken gäller att lämna en förklaring och för kommunstyrelsen att ge utlåtande. När nämnden fått förklaringarna och utlåtandet bereder den beslutsförslaget för fullmäktige.

Utlåtandet kan innehålla revisionsnämndens eget ställningstagande till beviljandet av ansvarsfrihet samt övriga åtgärdsförslag som anknyter till revisionsberättelsen eller som nämnden i övrigt anser att fullmäktige bör få vetskap om.

Om möjligt bör förslagen bland annat ta ställning till vilka praktiska åtgärder som bör vidtas i syfte att rätta till en skada som uppstått och vilka straffåtgärder eller disciplinära åtgärder som bör riktas mot den redovisningsskyldige som orsakat skadan.

Även om nämnden beslutar föreslå för fullmäktige att ansvarsfrihet ska beviljas, ska nämnden dessutom alltid tillställa fullmäktige revisionsberättelsen och revisorns uttalande om ansvarsfrihet oförändrat.

Att vägra bevilja ansvarsfrihet innebär att kommunen vid behov senare kan vidta åtgärder mot den redovisningsskyldige. Vägran innebär alltså inte automatiskt att kommunen yrkar på straff- eller skadeståndsrättsligt ansvar för den redovisningsskyldige.

Om ansvarsfrihet inte beviljas, beslutar fullmäktige senare separat om åtgärder ska vidtas och vilka åtgärderna i så fall är. Främst kan det bli fråga om att framställa skadeståndsanspråk eller väcka åtal.

Övriga uppgifter i anslutning till granskningen av förvaltningen och ekonomin

Samordning av granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar

Revisionsnämnden ska se till att granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar samordnas. Med samordning avses till exempel att nämnden ska organisera konkurrensutsättningen av revisionstjänsterna för kommunkoncernen bland annat genom att bereda anbudsbegäran och jämföra anbud samt utse revisorskandidater för koncernsammanslutningarna. Valet av revisor avgörs ändå av dottersammanslutningens organ, till exempel bolagsstämman i ett aktiebolag.

Till revisionsnämndens uppgifter hör inte att granska verksamheten och ekonomin hos koncernens dottersammanslutningar utom när det gäller att bedöma hur målen för kommunkoncernen har nåtts. Revisionsnämnden har därför inte rätt att ta del av uppgifter eller handlingar direkt från dottersammanslutningarnas organ eller ansvariga personer.

Enligt kommunallagen ska kommunens revisionssammanslutning väljas till revisor i kommunens dottersammanslutningar, om det inte i anslutning till organiseringen av granskningen finns grundad anledning att avvika från detta. Grundad anledning kan till exempel vara kommunens storlek och antalet dottersammanslutningar.

Beredning av bestämmelser i förvaltningsstadgan samt budgeten

Nämnden svarar vid sidan om fullmäktige för att revisionen har tillräckliga resurser. God revisionssed förutsätter bland annat att tillräckligt med tid reserveras för revisionen. Det i sin tur kräver tillräckliga budgetanslag. Likaså krävs det tillräckliga resurser för en tillförlitlig och oberoende utvärdering.

Revisionsnämndens förslag till budgetanslag och till bestämmelser om nämndens uppgifter i förvaltningsstadgan går till fullmäktige via kommunstyrelsen, eftersom förvaltningsstadgan samt budgeten och ekonomiplanen utgör egna helheter och det därför krävs samordning av styrelsen. Kommunstyrelsen kan avvika från revisionsnämndens förslag endast av en grundad anledning som gäller samordningen av förvaltningen och ekonomin.

Om revisionsnämnden anser att kommunstyrelsen i budgetförslaget utan grund har minskat nämndens anslag för ordnandet av revisionen i den omfattningen att granskningen inte kan utföras i enlighet med god revisionssed eller de mål som fullmäktige ställt upp, kan nämnden förelägga ärendet för fullmäktige i samband med revisionsärendena.

Nämnden svarar inför fullmäktige för att tillräckliga anslag föreslås för revisorn och nämnden och att den godkända budgeten iakttas. Också när det gäller budgetuppföljningen ska nämnden och revisorn samarbeta så mycket som det behövs.

Med hjälp av revisionsavtalet tillförsäkras vid behov att uppdragsgivaren och revisorn förstår uppdraget på samma sätt. Om kommunen behöver köpa separata granskningar eller andra tjänster i anslutning till revisionen, ska motiveringen vara en annan än en felbedömning i det ursprungliga anbudet.

Anvisningar till revisorn

Revisorn ska följa fullmäktiges och revisionsnämndens anvisningar, om dessa inte står i strid med lag, kommunens instruktioner eller god revisionssed (KomL 123 §). Revisorn ska sköta och ansvara för en oberoende revision och rapportering om den. Nämndens anvisningar får gälla vissa detaljer, inte styrning av revisorernas arbete i allmänhet.

När revisorn ger nämnden utredningen om revisionsplanen för mandattiden, kan nämnden redan på basis av den framföra önskemål om effektivare granskning av en del insatsområden genom att ge revisorerna mera arbetstid än planerat. Revisorn ger nämnden en utredning om sitt arbetsprogram.

Under räkenskapsperioden kan det uppdagas omständigheter eller helheter som nämnden anser att ska granskas mer detaljerat än normalt. Nämnden ska framföra det tillräckligt specificerade önskemålet direkt till revisorn.

Om nämnden anser att en specifik omständighet ska granskas i brådskande ordning, kan nämnden föreslå att granskningen ska ske inom en viss tid. Det är dock befogat att nämnden kommer överens om tidsfristen för en sådan brådskande granskning med revisorn, för granskningen kan ändra på revisorernas arbetsplan och medföra merkostnader. Samtidigt kan nämnden och revisorn komma överens om rapporteringen om den brådskande granskningen.

Anvisningarna får inte stå i strid med lag, kommunens instruktioner eller god redovisningssed. Om de gör det, får revisorn inte följa dem. Frågan om anvisningarna är lämpliga eller inte avgörs av revisorn som vid behov kan ta ställning till saken i revisionsberättelsen.

Om nämnden och revisorn tolkar anvisningarna olika, bör parterna sinsemellan utreda tvisten innan revisionsberättelsen avges.

Uppföljning av genomförandet av revisionsplanen

Trots att det är revisorn som utför revisionen, ska nämnden följa upp hur revisionen utfaller och försäkra sig om att granskningen sköts korrekt. Det kräver att nämnden och revisorn samarbetar bra och tryggar en tillräcklig och högklassig revision.

Utgångspunkten ska vara att revisorn rapporterar till nämnden om hur revisionsplanen och räkenskapsperiodens arbetsprogram utfallit, vid de tidpunkter och på det sätt som nämnden bestämt. Rapporteringen kan delvis ske skriftligt och delvis som muntlig redogörelse av revisorerna vid nämndens sammanträden.

I praktiken påverkas tidpunkten och sättet för revisorns rapportering av hur granskningen av ärendet eller sakhelheten framskrider, de iakttagelser som framkommit och eventuella oklarheter.

Enligt 123 § 3 mom. i kommunallagen ska revisorn utan dröjsmål meddela om iakttagna väsentliga missförhållanden i ett revisionsprotokoll som lämnas till kommunstyrelsen. Revisionsprotokollet ska delges revisionsnämnden.

Uppföljning av åtgärder som föranleds av missförhållanden som revisorn upptäckt och fullmäktigebeslut om granskning

Nämnden bör följa upp bland annat de fullmäktigebeslut som bygger på revisionsberättelsen eller på de förslag som nämnden berett. Uppföljningen bör uttryckligen fokusera på verkställigheten av fullmäktiges beslut och på konsekvenserna av besluten.

Uppföljningen kan också gälla åtgärder som beror på revisorns iakttagelser. I första hand ska revisorn dock följa upp om åtgärder för att rätta till tidigare uppdagade missförhållanden har vidtagits.

Framläggning av förslag om en ändamålsenlig samordning av nämndens, revisorns och internrevisionens uppgifter

Det finns skäl att samordna internrevisionen och revisionen för att en tillräcklig täckning ska kunna säkerställas och överlappande arbete undvikas. Kommunen bör komma överens om förfaranden för samordningen. Revisorn kan under vissa förutsättningar använda det arbete som utförs av internrevisionen hos den organisation som revisionen gäller för att komplettera eller ersätta sitt eget arbete (God revisionssed inom den offentliga förvaltningen).

Personer som är anställda i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos kommunen kan delta i den externa revisionen i begränsad utsträckning. Gränsdragningen görs av nämnden när det gäller nämndens uppgifter och av revisorn när det gäller revisorns uppgifter i samband med att uppdraget ges personerna.

Om det finns anställda i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande som är underställda revisionsnämnden, behöver nämnden inte göra någon gränsdragning. Dessa anställda kan användas för uppgifter som nämnden ger och, på det sätt som avtalas med revisorn, för biträdande uppgifter vid revision enligt 123 § i kommunallagen, beroende på de anställdas kapacitet och yrkeskunskap.

Sekreterare för nämnden kan vara en av nämndens ledamöter, revisorn, en anställd hos kommunen eller någon annan utomstående person.

Bedömning och rapportering av måluppfyllelsen

Planering av utvärderingen och utvärderingsmetoder

Revisionsnämnden ska bedöma om de mål som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen och om verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt.

Revisionsnämndens utvärderingsverksamhet ska basera sig på en utvärderingsplan (121 § 4 mom.) som kan delges fullmäktige, om revisionsnämnden beslutar det. I allmänhet brukar revisionsnämnderna göra upp en mer allmänt hållen utvärderingsplan för hela fullmäktigeperioden och precisera den genom årliga arbetsprogram.

Utvärderingen ska vara objektiv och tillförlitlig och den bör stödja beslutsfattandet och utvecklingen av verksamheten.

Utvärderingen kan basera sig bland annat på kommunstrategin, budgeten och ekonomiplanen, beslut, bokslutet, rapporter och annan information som revisionsnämnden skaffat. Utvärderingen bör gälla de mål och verksamheter som är viktigast med tanke på resultatet.

Innehållet i utvärderingen

Revisionsnämndens utvärderingsuppgifter:

  • bedömning av fullmäktiges mål
  • bedömning av om verksamheten, verksamhetsmetoderna och servicen organiserats på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt i kommunen
  • bedömning av balanseringen av ekonomin

Bedömning av fullmäktiges mål

Revisionsnämndens viktigaste uppgift är att bedöma om de mål som fullmäktige satt upp för kommunen och kommunkoncernen i budgeten har nåtts. En utredning över hur fullmäktiges bindande mål för verksamheten och ekonomin har nåtts ges i verksamhetsberättelsen.

I revisionsnämndens bedömning uppmärksammas särskilt de mål som inte har nåtts. Om organen inte har utrett varför det finns stora skillnader mellan fullmäktiges mål och den faktiska verksamheten, ska revisionsnämnden göra det. Revisionsnämnden kan be organet i fråga utreda skillnaderna, orsakerna till dem och de eventuella följderna.

I kommuner som har tjänsteinnehavare som är revisorer kan nämnden be också dem om utredningshjälp och utlåtanden. När nämnden fått utredningen tar den ställning och framställer ett motiverat förslag eller utlåtandet för fullmäktige.

Revisionsnämnden kan också utifrån annan information som den förfogar över bedöma om redogörelsen som ingår i verksamhetsberättelsen ger tillräckliga uppgifter om hur de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts samt om måluppfyllelsen har varit resultatrik och ändamålsenlig.

Om fullmäktige har ställt upp mål för verksamheten och ekonomin också för en sammanslutning eller stiftelse inom kommunkoncernen, bör nämnden också bedöma hur målen har nåtts i fråga om den. Nämndens bedömning kan endast bygga på de uppgifter som kommunen har fått i egenskap av modersammanslutning i koncernen. 

Fullmäktige kan också ställa upp sådana mål för verksamheten och ekonomin som inte ingår i budgeten. Revisionsnämnden ska också bedöma hur dessa mål har nåtts.

Bedömningen av mål utanför budgeten ska utgå från beslutets karaktär och bindande verkan. De bindande målen i budgeten, liksom anslagen och de beräknade inkomsterna, återspeglar fullmäktiges vilja. Övriga mål exempelvis i dispositionsplanerna är oftast motiveringar för verksamheten och behovet av anslag hos det organ som berett budgetförslaget, och fullmäktige tar inte ställning till dessa motiveringar.

Utöver de mål som satts upp i budgeten kan revisionsnämnden, i den utsträckning den anser det nödvändigt, bedöma exempelvis om de mål som satts upp i kommunstrategin uppnåtts och om målen i budgeten uppfyller strategin.

Bedömning av om verksamheten, verksamhetsmetoderna och servicen organiserats på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt i kommunen

Förutom att bedöma hur målen nåtts kan revisionsnämnden också utvärdera om kommunens verksamhet, verksamhetsmetoder och service har organiserats på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt. Revisionsnämnden ska dock inte ingripa i den operativa verksamheten och dagspolitiken.

Resultatrik verksamhet är ett överbegrepp för hur övergripande mål uppnås och inbegriper lönsamhet, produktivitet och verkningar samt i fråga om insatser, produktionsprocesser och utbyte också kvalitet.

Bedömning av ändamålsenligheten avser i allmänhet bedömning utan något på förhand uppställt eller bindande beslut. I stället bedöms sakernas tillstånd enligt de kriterier som bedömaren själv ställt. Verksamheten kan i sådana fall bedömas till exempel på basis av lagstiftningen. Det finns skäl att redogöra för kriterierna och bedömningsmetoderna i utvärderingsberättelsen.

Bedömning av hur balanseringen av ekonomin utfallit och av den gällande ekonomiplanens tillräcklighet

Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden dessutom bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden och om den gällande ekonomiplanen räcker till för att täcka underskottet. Revisionsnämnden ska således i sin utvärderingsberättelse ta upp balanseringen av ekonomin, om kommunens ekonomi eller planer som gäller ekonomin visar underskott.

Revisionsnämndens bedömning kan bestå av två delar på samma sätt som kommunstyrelsens redogörelse i verksamhetsberättelsen. För det första ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under bokslutsåret. Föremål för bedömningen är då hur ekonomiplanen förverkligats. För det andra ska nämnden bedöma om den gällande ekonomiplanen och balanseringsåtgärderna är tillräckliga och realistiska.

Revisionsnämnden kan som grund för sin bedömning använda sig av kommunstyrelsens redogörelse i verksamhetsberättelsen och andra eventuella uppgifter som beskriver kommunens ekonomiska ställning.

Rapportering av utvärderingsresultaten

Resultaten av utvärderingen rapporteras i utvärderingsberättelsen som årligen ska ges till fullmäktige. Fullmäktige behandlar berättelsen i samband med bokslutet. Utvärderingsberättelsen är revisionsnämndens uppfattning om hur kommunens redovisningsskyldiga har lyckats uppfylla fullmäktiges vilja.

Innan utvärderingsberättelsen är klar kan revisionsnämnden ge fullmäktige de utredningar som nämnden anser att behövs (121 § 4 mom.). Sådant som ska rapporteras under räkenskapsperioden kan vara exempelvis iakttagelser som görs i delårsrapporterna.

Om det redan under räkenskapsperioden är klart att budgetmålen för verksamheten och ekonomin inte är i balans, ska det berörda organet bereda ett förslag till ändring av budgeten. Också revisionsnämnden ska medverka till att eventuella budgetändringar som behövs i kommunen bereds och föreläggs fullmäktige redan i förväg och under räkenskapsperioden. Behovet av budgetändringar kan bero på att anslagen, de beräknade inkomsterna eller verksamheten har under- eller överdimensionerats.

Under räkenskapsperioden kan revisionsnämnden också rapportera om andra betydelsefulla iakttagelser, om inte nämnden anser att rapporteringen kan vänta tills utvärderingsberättelsen är klar. I regel ger revisionsnämnden dock sina rapporter i utvärderingsberättelsen.

Kommunstyrelsen ska ge fullmäktige ett utlåtande om de åtgärder som den vidtagit eller tänker vidta med anledning av iakttagelserna i utvärderingsberättelsen. Revisionsnämnden ska helst följa upp om åtgärderna verkställs.

Övriga uppgifter

Övervakning av att skyldigheten att redogöra för bindningar iakttas och rapportering av bindningar till fullmäktige

Enligt kommunallagen har revisionsnämnden även till uppgift att övervaka att skyldigheten enligt 84 § i kommunallagen att redogöra för bindningar iakttas, att behandla redogörelserna och att tillkännage dem för fullmäktige. Ett register över bindningarna ska publiceras i kommunens datanät.

Enligt huvudregeln ansvarar varje redogörelseskyldig själv för att en redogörelse lämnas och för att den är riktig, men revisionsnämnden kan inom ramen för sin övervakningsplikt uppmana den redogörelseskyldige att lämna en ny redogörelse eller komplettera en redan lämnad redogörelse. Skyldigheten att redogöra för bindningar undanröjer inte skyldigheten att meddela om man är jävig och om man inte är valbar när beslut om ärenden fattas. 

Läs mer:

Kommunförbundets handbok Redogörelse för bindningar i kommunen

Revisionsnämndens rätt till upplysningar

Enligt 124 § 1 mom. i kommunallagen har revisionsnämnden rätt att få de upplysningar om sekretessbelagda ärenden som revisionsnämnden anser vara behövliga för skötseln av utvärderingsuppdraget. Revisionsnämndens rätt till upplysningar begränsas till handlingar som är i kommunens besittning; revisionsnämnden kan till exempel inte be om handlingar direkt av kommunens dottersammanslutningar.

Kommunen ska bland annat se till att grunderna för de uppgifter som framförs i verksamhetsberättelsen och bokslutet är tillräckligt dokumenterade också med tanke på utvärderingen av koncernsammanslutningarnas måluppfyllelse.

Revisionsnämndens rätt till upplysningar gäller nämnden som organ, dvs. enskilda ledamöter har inte rätt att få sekretessbelagda uppgifter av kommunens övriga myndigheter om inte nämnden fattat beslut om detta. För enskilda ledamöter i revisionsnämnden gäller den rätt till upplysningar för förtroendevalda som anges i 83 § i kommunallagen. Ledamöterna i revisionsnämnden och revisorerna utför sitt uppdrag under tjänsteansvar och är därför skyldiga att hemlighålla de upplysningar som de fått med stöd av bestämmelsen. 

Beredning av bokslutet för fullmäktige

Beredningen av bokslutet och revisionsberättelsen regleras i 113, 121 och 125 § i kommunallagen (410/2015). I kommunallagen finns också bestämmelser om behandlingen av utvärderingsberättelsen (KomL 121 §).

Beredningen av revisionsberättelsen och utvärderingsberättelsen utgör en del av revisionsnämndens beredning av granskningen av förvaltningen och ekonomin för fullmäktige.  

Utgångspunkterna för bokslutsberedningen

  1. Kommunstyrelsen bereder bokslutet med tillhörande handlingar, undertecknar bokslutet och överlämnar det till revisorn för granskning, varefter det senare överlämnas till fullmäktige för behandling.
  2. Revisorn ska ge revisionsnämnden en revisionsberättelse som riktas till fullmäktige. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet.
  3. Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen.
  4. Revisionsnämnden överlämnar bokslutet med revisionsberättelse till kommunfullmäktige för behandling och ger ett uttalande om anmärkningarna, om de förklaringar som getts med anledning av anmärkningarna och om kommunstyrelsens utlåtande, och presenterar ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet.
  5. Fullmäktige fattar beslut om de åtgärder som revisionsnämndens beredning, revisionsberättelsen och anmärkningarna i den föranleder.

Också i HFD:s beslut (HFD 26.8.1999/2129 i årsboken) behandlas arbetsfördelningen mellan kommunstyrelsen och revisionsnämnden när ärenden som gäller bokslutet, revisionsberättelsen och beviljande av ansvarsfrihet bereds för fullmäktige.

Protokolltexterna om behandlingen av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet samt utvärderingsberättelsen kan till exempel se ut på följande sätt:

§ XX BOKSLUTET 2021

Kommunstyrelsen xx.3.2022

Redogörelsedel och motiveringar...

Förslag: Kommunstyrelsen

  • föreslår fullmäktige att av resultatet för räkenskapsåret 2021, x €, bildas en investeringsreserv på y € och resten av resultatet, z €, lämnas på kontot räkenskapsperiodens överskott
  • undertecknar bokslutet 2021 och överlämnar det till revisorn för granskning samt överlämnar efter revisionsnämndens beredning bokslutet till fullmäktige för behandling

Beslut: Kommunstyrelsen godkände beslutsförslaget.

Revisionsnämnden xx.x.2022

Revisorn har i sin revisionsberättelse xx.x.xxxx föreslagit att bokslutet godkänns och att de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet för den granskade räkenskapsperioden. Revisionsberättelsen har överlämnats till revisionsnämnden xx.x.xxxx.

Förslag: Revisionsnämnden

  • antecknar revisionsberättelsen 2021 för kännedom
  • tillkännager revisionsberättelsen för fullmäktige
  • (föreslår fullmäktige följande såsom eget utlåtande angående revisionsberättelsen: --)
  • föreslår fullmäktige att bokslutet 2021 godkänns och att ledamöterna i de organ som skött kommunens förvaltning och ekonomi samt de ledande tjänsteinnehavarna inom uppgiftsområdena beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2021.

Beslut: Revisionsnämnden godkände beslutsförslaget.

Kommunfullmäktige xx.x.2022

Förslag: kommunstyrelsens och revisionsnämndens förslag (eller separat)

  • av resultatet för räkenskapsåret 2021, x €, bildas en investeringsreserv på y € och resten av resultatet, z €, lämnas på kontot räkenskapsperiodens överskott
  • revisionsberättelsen antecknas för kännedom
  • bokslutet 2021 godkänns och ledamöterna i de organ som skött kommunens förvaltning och ekonomi samt de ledande tjänsteinnehavarna inom uppgiftsområdena beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2021

Beslut: Kommunfullmäktige

  • beslutade att det av resultatet för räkenskapsåret 2021, x €, bildas en investeringsreserv på y € och att resten av resultatet, z €, lämnas på kontot räkenskapsperiodens överskott
  • antecknade revisionsberättelsen för kännedom
  • godkände bokslutet 2021 och beviljade ledamöterna i de organ som skött kommunens förvaltning och ekonomi samt de ledande tjänsteinnehavarna inom uppgiftsområdena ansvarsfrihet för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2021.
     

Om revisionsnämnden kommer fram till att bokslutet inte kan godkännas, måste nämnden motivera sin ståndpunkt. Revisionsnämndens utlåtande kan då se ut till exempel på följande sätt:

"Revisionsnämnden tillkännager revisionsberättelsen för fullmäktige och framför som eget utlåtande med anledning av revisionsberättelsen att (motiveringar...) samt föreslår fullmäktige att bokslutet 2021 inte kan godkännas på grund av....., utan återförvisas till kommunstyrelsen för ny beredning."

I praktiken informerar revisorn kontinuerligt revisionsnämnden och dem som upprättar bokslutet om uppdagade brister under räkenskapsperioden och i det skede då bokslutet bereds, så bristerna har i allmänhet rättats till i bokslutet.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkningar kan nämndens förslag se ut till exempel på följande sätt:

"I enlighet med 125 § 3 mom. i kommunallagen ber revisionsnämnden kommunstyrelsen och den som saken gäller ge ett utlåtande angående revisionsberättelsen 2021. Utlåtandena ska vara revisionsnämnden tillhanda senast xx.xx.2022. Fullmäktige är inte bundet till revisorns framställning när fullmäktige fattar beslut om godkännande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet.

Beredning av utvärderingsberättelsen för fullmäktige

Enligt 121 § i kommunallagen ska revisionsnämnden bedöma om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Iakttagelserna rapporteras i den utvärderingsberättelse som överlämnas till fullmäktige (121 § 4 mom.).

Utvärderingsberättelsen behandlas i fullmäktige i samband med bokslutet, men enligt kommunallagen fattar fullmäktige inget separat beslut om godkännande. Utvärderingsberättelsens innehåll kan därmed inte anses ha någon inverkan på om bokslutet kan godkännas och ansvarsfrihet beviljas. Fullmäktige antecknar sålunda fortsättningsvis utvärderingsberättelsen för kännedom.

För att utvärderingsberättelsen ska få större betydelse har en bestämmelse införts i 121 § 5 mom. i kommunallagen om att kommunstyrelsen ska ge fullmäktige ett utlåtande om de åtgärder som den vidtagit eller tänker vidta till följd av iakttagelser i utvärderingsberättelsen.

I praktiken kan det vara nödvändigt att kommunstyrelsen begär utredningar om utvärderingsberättelsen av underlydande organ och sammanställer ett utlåtande som gäller hela kommunen.

Följande exempel utgår ifrån att bokslutet och utvärderingsberättelsen behandlas vid samma fullmäktigesammanträde, men i olika paragrafer. Protokollstexterna utgör endast exempel.

§ XX UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2021

Redogörelsedel

Förslag: Revisionsnämnden

  • godkänner utvärderingsberättelsen för 2021
  • tillkännager utvärderingsberättelsen för fullmäktige

Beslut: Revisionsnämnden godkände beslutsförslaget.

Kommunfullmäktige xx.x.2022

Förslag: Fullmäktige

  • antecknar utvärderingsberättelsen för kännedom
  • ber styrelsen senast xx.x.xxxx ge ett utlåtande om de åtgärder som utvärderingsberättelsen föranleder

Beslut: Fullmäktige godkände beslutsförslaget.

Kommunstyrelsen xx.x.2022

Förslag: Kommunstyrelsen

  • antecknar utvärderingsberättelsen för kännedom
  • ber nämnderna ge en utredning om de åtgärder som utvärderingsberättelsen föranleder

Beslut: Styrelsen godkände beslutsförslaget.

X-nämnden xx.x.2022

Förslag: Nämnden

  • antecknar utvärderingsberättelsen för kännedom
  • godkänner nämndens utredning om de åtgärder som utvärderingsberättelsen föranleder och tillkännager den för styrelsen

Beslut: Nämnden godkände beslutsförslaget.

Kommunstyrelsen xx.x.2022

Förslag: Kommunstyrelsen

  • antecknar nämndernas utredningar för kännedom
  • godkänner styrelsens utlåtande om de åtgärder som utvärderingsberättelsen föranleder och tillkännager det för fullmäktige

Beslut: Styrelsen godkände beslutsförslaget.

Kommunfullmäktige xx.x.2022

Förslag: Fullmäktige

  • antecknar styrelsens utlåtande om de åtgärder som utvärderingsberättelsen föranleder

Beslut: Fullmäktige godkände beslutsförslaget.

Revisionsnämndernas verksamhet när en ny fullmäktigeperiod inleds och valet av revisionssammanslutning

Revisionsnämndernas verksamhet när en ny fullmäktigeperiod inleds

Enligt 121 § i kommunallagen tillsätter fullmäktige en revisionsnämnd för organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin samt utvärderingen.

Revisionsnämnden utses för fullmäktiges mandattid, om inte fullmäktige har fattat beslut om en kortare mandattid (KomL 32 §). Utvärderingen av den första räkenskapsperioden (2021) under mandattiden för fullmäktige som väljs i juni 2021 görs helt och hållet av den nya revisionsnämnden som väljs samma år. Den gamla revisionsnämndens uppdrag fortsätter tills revisionen och utvärderingen av den sista räkenskapsperioden under mandattiden (2020) är slutförd.

Med tanke på tidsplanen är det skäl, i synnerhet i större städer, att den gamla revisionsnämnden bereder utvärderingsplanen och utvärderingarna för räkenskapsperioden 2021 innan den nya revisionsnämnden inleder sitt arbete. Men det är den nya revisionsnämnden som godkänner den slutliga utvärderingsplanen.

Beredningen av valet av revisionssammanslutning ingår i den organisering av granskningen av förvaltningen och ekonomin som revisionsnämnden ansvarar för. Revisionssammanslutningens mandattid är inte bunden av revisionsnämndens och fullmäktiges mandattid, utan revisionssammanslutningen kan väljas för högst sex räkenskapsperioder i sänder.

Frågan om mandattidens längd kan föras till fullmäktige för avgörande som ett separat ärende eller i samband med valet av revisor. I det sistnämnda fallet bör man i anbudsförfrågan beakta att mandattiden kan ändras.

Eftersom längden på revisorns mandattid inte enligt kommunallagen är bunden till revisionsnämndens mandattid, saknar det betydelse om det är den gamla eller den nya revisionsnämnden som bereder valet av revisionssammanslutning. Därför kan också beslutet om valet fattas av det gamla fullmäktige eller det nya.

Om revisionssammanslutningens mandattid sammanfaller med fullmäktiges, kan det vara befogat att den gamla revisionsnämnden bereder anbudsförfrågan och anbudsjämförelsen för den nya revisionsperioden, inklusive förslaget om längden på revisorns mandattid. Den gamla revisionsnämnden har tack vare sin erfarenhet bättre möjligheter att uppskatta hurdana revisionstjänster och hur många revisionsdagar som behövs i kommunen.

Val av revisor för kommunernas och samkommunernas dottersamfund 

Enligt 122 § 2 mom. i kommunallagen ska till revisor i kommunens dottersammanslutningar väljas kommunens revisionssammanslutning, om det inte i anslutning till ordnandet av granskningen finns en grundad anledning att avvika från detta. En sådan anledning kan vara till exempel att koncernen är stor.

Att revisionsnämnden ordnar anbudsförfarande för hela kommunkoncernen baserar sig på kommunallagen (121 § 2 mom. 4 punkten). Enligt lagen ska revisionsnämnden se till att granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar samordnas.

Enligt motiveringen till lagen kan samordning betyda konkurrensutsättning av kommunkoncernens revisionstjänster, vilket omfattar bland annat anbudsförfrågan, jämförelse av anbuden och utnämning av revisorskandidater till koncernsammanslutningarna.

Det är därför befogat att revisionsnämnden konkurrensutsätter revisionen av dottersammanslutningar samtidigt och för en motsvarande tidsperiod som kommunens eller samkommunens revisionstjänster på det sätt som det särskilt har överenskommits i kommunen.

Beslutet om valet fattas av dottersammanslutningens bolagsstämma eller motsvarande organ för den mandattid som bestäms i den lag, bolagsordning eller stadga som gäller dottersammanslutningen.

I revisionslagen avses med OFGR-revisor en fysisk person som har godkänts som GR-revisor och som har godkänts för specialkompetensen som OFGR-revisor inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1 kap. 2 §). En OFGR-revisor kan därför vara revisor i sådana dottersammanslutningar där det inte krävs en CGR-revisor.

Enligt 2 kap. 2 § i revisionslagen kan man låta bli att utse en revisor för små bokföringsskyldiga. Kommunförbundet rekommenderar ändå att det väljs en auktoriserad revisor för kommunens eller samkommunens samtliga dottersammanslutningar och -stiftelser. 

Konkurrensutsättning av revisionstjänster

Vid upphandling av revisionstjänster iakttas lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016). Rådgivningsenheten för offentlig upphandling svarar på frågor om offentlig upphandling. Servicen riktar sig till upphandlande enheter som avses i upphandlingslagen. Här behandlas endast några aspekter av konkurrensutsättningen av revisionstjänsterna.

Läs mer: https://www.upphandling.fi

Revisionstjänsternas kvalitet och omfattning

Anbudsförfrågan ska innehålla uppgifter om bland annat upphandlingsobjektet och dess omfattning och innehåll. Viktiga faktorer som bör beaktas i anbudet och som inverkar på revisionens innehåll och omfattning är bland på vilket sätt tjänsterna tillhandahålls (affärsverk, utläggning, samarbete med kommuner och samkommuner) och vilken koncernstruktur kommunen har.

Revisionens omfattning påverkas även av bland annat förändringar i kommunindelningen, samarbetsarrangemang mellan kommunerna och andra betydande förändringar i kommunens organisation och koncernstruktur (t.ex. vårdreformen) under den kommande revisionsperioden.

I kommunernas revision grundar sig bedömningen av lämplighet i huvudsak på kommunallagen. Lagen ställer som minimikrav att anbudsgivaren är en revisionssammanslutning. Revisionstillsynen övervakar bland annat att revisorerna upprätthåller och utvecklar sin yrkeskunnighet och bibehåller förutsättningarna för godkännandet.

I en del av revisionstjänsterna har sakkunskapen, yrkesskickligheten eller kompetensen hos de personer som ansvarar för tillhandahållandet av tjänsten särskild betydelse. I sådana fall kan man i anbudsbegäran beakta inte endast för den ansvariga revisorns utan även för hela revisorsteamets del sådan specifik kompetens, erfarenhet och yrkesskicklighet som överstiger de minimikrav på lämplighet som ställts på anbudsgivarna i upphandlingen.

Dessa grunder ska vara tillräckligt specificerade, eftersom den upphandlande enheten inte kan jämföra anbuden på grunder som den inte entydigt har angett i anbudsförfrågan. I anbudsförfrågan ska också anges hur kvaliteten och erfarenheten kommer att bedömas vid jämförelsen av anbuden.

Läs mer: Kuntien tilintarkastuksen laatu ja toimivuus:Nykytila ja kehittämistarpeet -loppuraportti (Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet) 

Antalet revisionsperioder som upphandlas

Fullmäktige väljer revisionssammanslutning för 1–6 år i sänder. Då mandattidens längd uppskattas bör man beakta att antalet revisionsdagar per år i viss mån beror på antalet revisionsperioder som ska upphandlas. En kortare mandattid förutsätter fler revisionsdagar om året.

I uppskattningen av antalet revisionsdagar finns det skäl att beakta behovet av revisionsdagar och deras tillräcklighet under tidigare revisionsperioder.

Revisionstjänsterna kan specificeras i anbudsförfrågan:

  • lagstadgad revision för kommunen eller samkommunen
  • övriga revisionstjänster för kommunen eller samkommunen, bl.a.

    • revision av EU-projekt
    • övriga tjänster i anknytning till revision (IKT, moms, avtal, m.m.)
    • stödtjänster och/eller sekreterartjänster för utvärderingsarbetet till revisionsnämnden
  • revision för dottersammanslutningarna

Särskild granskning på uppdrag av revisionsnämnden

Särskild granskning, fördjupad granskning och specialrevision. Alla dessa begrepp avser en granskning av en bestämd del av kommunens verksamhet, en granskning som inte ingår i ”normal” lagstadgad revision. Granskningen kan gälla till exempel utredning av missförhållanden i ekonomiförvaltningen eller befogenheter och ansvar.

Granskning av den här typen ingår inte i den revision som föreskrivs i kommunallagen. Inte heller andra lagar innehåller bestämmelser om sådan granskning i kommuner. När kan den här granskningen utföras? Vilket organ har befogenhet att besluta om granskningen?

Enligt vår tolkning kan revisionsnämnden besluta att verkställa en sådan granskning på vissa villkor:

  1. Det finns anslag i budgeten för granskningen.
  2. Granskningen gäller en del av verksamheten i den kommun som omfattas av revisionsnämndens granskningsansvar.
  3. Granskningen utförs av en revisionssammanslutning som kommunen konkurrensutsatt eller den som utför granskningen väljs genom en konkurrensutsättning i enlighet med upphandlingslagen och kommunens anvisningar för små upphandlingar.
  4. Det är inte fråga om ett ärende som ur ett helhetsperspektiv är så betydelsefullt för kommunen att det kräver en separat behandling i fullmäktige.

Om de här villkoren inte uppfylls, kan fullmäktige besluta att låta utföra granskningen, om fullmäktige anser att granskningen behövs.

tags
Sari Korento

Sari Korento

Utvecklingschef
Enheten för livskraft och ekonomi, Kommunalekonomi
+358 9 771 2616
Ansvarsområden
  • sekreterare i bokföringsnämndens kommunsektion
  • ekonomistyrning
  • revision
  • intern kontroll
  • riskhantering