Kommunernas säkerhet och beredskap
Kommunerna ska klara av att sköta sina uppgifter och trygga invånarnas välfärd trots störningar, hot och risker i den externa eller interna verksamhetsmiljön. Den övergripande säkerheten i kommunerna tryggas bland annat med hjälp av beredskapsplanering och lokal säkerhetsplanering. Här hittar du information om beredskapen, säkerheten och räddningsväsendet i kommunerna.
Öppna alla
Trygghet och säkerhet i vardagen
Säkerhet är ett brett begrepp som sträcker sig över nästan alla delområden av livet. En snygg och trivsam närmiljö inverkar positivt på människans säkerhet och känsla av trygghet. Väl underhållna gårdsområden och gångstråk minskar risken för olyckor. Utmaningen är att minska antalet fall och halkolyckor samt skadorna och kostnaderna i samband med dem. Ett mål är att se till att de äldre bor säkert och tryggt. I hemmiljön ska man beakta kraven på tillgänglighet och säkerhet, samtidigt som man också beaktar de äldres försvagade funktionsförmåga.
I Finland sker många olyckor i hemmet och nära hemmet jämfört med andra västliga EU-länder. Tanken är att minska antalet olyckor i hemmet och på fritiden samt de förluster i hälsa och välfärd och stora kostnader för samhället som olyckorna för med sig.
Det är viktigt att förbättra kommuninvånarnas medvetenhet och kunskap om faktorer som påverkar och förbättrar säkerheten när det gäller att skapa en trygghetskänsla och forma attityder till säkerheten. Kommuninvånarna kan vara med och förbättra säkerheten till exempel genom att meddela om missförhållanden som de observerat samt genom att delta i säkerhetsplanering och trygghetsvandringar.
Utslagning är en allvarlig faktor bakom säkerhetsproblemen. Den påverkar individens, den närmaste kretsens och hela samhällets säkerhet.
Människorna tillbringar allt mera tid på offentliga eller halvoffentliga platser såsom affärscentrum, parker, torg och kommuncentrum. Säkerhetsfrågorna i allaktivitetslokaler har fått en allt mer framträdande roll. Störande beteende eller alkohol- och drogmissbruk vid köpcentrum eller bensinstationer kan återspeglas i form av störningar och hotfulla situationer också i verksamheten inne i allaktivitetslokalerna.
Enligt undersökningar har gatuvåldet nästan halverats på trettio år. Säkerhetsaspekter har i dag en given plats i samhällsplaneringen.
Utöver en trivsam och välfungerande stadsmiljö främjas säkerheten av väl genomförd basservice, eftersom avvikelser och brister i basservicen återspeglas i säkerheten i vardagen.
Läroanstalterna har en nyckelroll när det gäller barns och ungas säkerhet och trygghet. Enligt lagstiftningen för undervisningsväsendet har eleverna rätt till en trygg studiemiljö där de inte blir utsatta för våld, mobbning eller trakasserier.
En utmaning med tanke på säkerheten i trafiken är att minska fallen där förare är påverkade av alkohol och andra rusmedel. Antalet trafikbrott och fall av rattonykterhet per år har i hög grad ett samband med av omfattningen av polisens trafikövervakning, olika slags kampanjer för effektiverad trafikövervakning samt en utbyggd kameraövervakning av hastighetsöverträdelser. En ytterligare utmaning är att få ner antalet mopedolyckor, minska trimmandet av mopeder, förbättra mopedsäkerheten och öka säkerheten för äldre cyklister och fotgängare. Det är också viktigt att det finns tillräckligt med belysning på gång- och cykelvägar samt på gator.
Läs mer:
- Olycksfall i hemmet
- Målprogrammet för förebyggande av olycksfall i hemmet och på fritiden 2014–2020 (på finska)
- Institutet för hälsa och välfärd: främjande av säkerheten
- Projektet Tryggheten i hemmaboende
- Testet för boendetrygghet
- Trygg social- och hälsovård: en handbok för social- och hälsovårdspersonal (på finska)
- Centralförbundet för de gamlas väl ry: Projektet Kotiturva (på finska)
Projektet KUJA och beredskapsverktyg
Kommunernas projekt för kontinuitetshantering (KUJA) genomfördes i samarbete mellan Kommunförbundet och Försörjningsberedskapscentralen 2014–2016. Målet var att stödja och utveckla den kommunala sektorns beredskap och kontinuitetshantering genom att skapa och etablera enhetliga grunder, verksamhetsmodeller och arbetsredskap för en ändamålsenlig och effektiv beredskap och kontinuitetshantering för aktörerna i kommunerna och kommunkoncernerna.
Ett annat mål var att utveckla de kommunala aktörernas förmåga och beredskap att sköta sina uppgifter så störningsfritt som möjligt i alla situationer. De verktyg som togs fram i projektet stöder på bred front utvecklingen av hanteringen av hot och störningar och tryggandet av medborgarnas välfärd i alla situationer. De för också samman centrala aktörer i samarbetet på lokalförvaltningsnivå.
Projektet KUJA2 (2017–2019) var en fortsättning på KUJA-projektets första fas. Målet med KUJA2 var att fortsätta stödja kommunernas kontinuitetshantering och utvidga arbetet till de kommande landskapen. Syftet var också att utöver kommunerna stödja de kommande landskapen inom beredskap och samarbetet kring beredskapsfrågor tillsammans med deras viktigaste intressenter. Ett annat syfte med projektet var att bidra till att vård- och landskapsreformen skulle lyckas i fråga om beredskapen och att främja samförstånd inom beredskapen.
Projektet stödde de riksomfattande beredskapsmålen samt Inrikesministeriets och regionförvaltningsverkens beredskapsuppgifter. Projektet resulterade bland annat i ett uppdaterat helhetskoncept för kontinuitetshantering samt inrättandet av kommunernas nationella beredskapsnätverk. Inom projektet producerades och sammanställdes verksamhetsmodeller, verktyg och god praxis för kommunernas och landskapens bruk. Dessutom gjordes en förundersökning om informationsbehoven och informationssystemen i anslutning till den regionala förutseende lägesbilden samt en rekommendation om hamnarnas beredskap. Ett av målen var att tillsammans med ELVAR-kommissionerna stödja samordningen av beredskapen i den offentliga sektorn och näringslivet.
Läs mer:
- Allmän modell med handlingskort (på finska)
- Kommundirektörens handlingskort (på finska)
- Beredskap för lägesledning (på finska)
- Projektrapport för KUJA (på finska)
- Allmän presentation av KUJA2-projektet (på finska)
- KUJA i ett nötskal (på finska)
- Anvisningar för KUJA-utvärderingsmodellen (på finska)
- Nytt KUJA-snabbtest (på finska)
- KUJA-utvärderingsmodellen (på finska)
Handbok om ledning av kommunens beredskap
Handbokens syfte är att för kommunledningen i samlad och verklighetsnära form presentera de arbetsmoment som ingår i ledningen av kommunens beredskap. Informationen i handboken baserar sig på bland annat kommunallagen, beredskapslagen, sektorspecifik speciallagstiftning som gäller kommunala funktioner, Säkerhetsstrategin för samhället och försörjningsberedskapsmålen.
Publikation: Ledning av kommunens beredskap
Den lokala säkerhetsplanen
Den lokala säkerhetsplanen är ett viktigt verktyg i kommunernas säkerhetsarbete. I säkerhetsplanen sammanställs de viktigaste projekten och programmen som har att göra med säkerheten och som man har för avsikt att vidareutveckla de närmaste åren. Säkerhetsplanerna uppdateras i allmänhet i början av fullmäktigeperioden.
Syftet med den lokala säkerhetsplanen är att förebygga och bekämpa olyckor, olycksfall, brott och störningar samt att öka människors trygghetskänsla. Målen fastställs i allmänhet utifrån regeringens program för inre säkerhet och säkerhetsstrategin för samhället. Det viktigaste är dock att säkerhetsplanen motsvarar kommunens egna behov av säkerhetsarbete.
Kommunerna utarbetar också säkerhetsplaner i samarbete med regionerna eller andra kommuner eller landskap. I större kommuner har det också ansetts nödvändigt att göra upp så kallade byaplaner, för att se till att lokala faktorer beaktas. En ännu viktigare faktor än området är de lokala aktörernas engagemang i säkerhetsarbetet och säkerhetsplaneringen på bred basis.
Säkerhetsplanen utarbetas av kommunens tjänstemannaledning tillsammans med polisen, räddningsverket och lokala sammanslutningar (näringslivet, församlingar och frivilligorganisationer). Målet är att kommunfullmäktige och stadsfullmäktige ska behandla de lokala säkerhetsplanerna och följa upp genomförandet av dem. Därigenom blir säkerheten en del av kommunens eller stadens verksamhetsstrategi och ledning.
Läs mer:
Räddningsväsendet
Kommunerna har ansvaret för det regionala räddningsväsendet. Sedan 2004 finns det 22 räddningsverk i Finland.
Till räddningsväsendets uppgifter hör förebyggande av olyckor, räddningsverksamhet och befolkningsskydd. Dessutom stöder räddningsverken ofta kommunernas beredskapsarbete.
Genom att förebygga olyckor strävar man också efter att minska potentiella skador. I förebyggandet av olyckor ingår bland annat övervakning och säkerhetskommunikation.
Räddningsverksamhet omfattar sådana brådskande åtgärder för att skydda och rädda människor, egendom och miljö som krävs vid en olycka eller risk för olycka.
Med befolkningsskydd avses skydd av invånare och egendom vid storolyckor och störningssituationer. Befolkningsskyddet indelas i det allmänna befolkningsskyddet, som staten och kommunerna tar hand om, och egen beredskap, som främst upprätthålls av privata fastigheter och medborgarna själva.
Räddningsverken har organiserat sig i ett partnerskapsnätverk som har som mål att utveckla räddningsverkens tjänster. Partnerskapsnätverket strävar efter att se till att räddningsverkens tjänster håller hög kvalitet, är effektiva och ekonomiska och att de grundar sig på en gemensam tolkning av gällande regelverk och bestämmelser.
Läs mer:
Nätverk för säkerhet och kristålighet
Nätverket för säkerhet och kristålighet är ett nätverk som stöder kommunerna i arbetet med riskhantering, säkerhet och beredskap. Kommunförbundet förvaltar nätverket och tryggar förutsättningarna för nätverkets verksamhet.
Målet med nätverket är att utveckla kommunernas säkerhetskultur, säkerhetsledning och riskhantering samt öka säkerhets- och beredskapsarbetets betydelse och effektfullhet som en del av samhällets övergripande säkerhet.
Nätverket är avsett för kommunernas personal och erbjuder sakkunniga en möjlighet att skapa kontakter och diskutera. Nätverket har över 600 medlemmar från cirka 270 kommunala organisationer.
Du kan ansluta dig till nätverket genom att kontakta nätverkets koordinator.
Ville Leinonen, styrgruppens ordförande
beredskaps- och säkerhetschef, Joensuu stad
tfn 013 337 9112, förnamn.efternamn@joensuu.fi
Ari Korhonen, koordinator
specialsakkunnig, Kommunförbundet
tfn 044 797 1550, fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi
Beredskap och säkerhet i kommunens förvaltningsstadga
Mallen för förvaltningsstadga
Undantag från normala befogenheter
Det här kapitlet i förvaltningsstadgan innehåller mallar för bestämmelser om delegering av befogenheter i situationer där verksamhet som kommunen ansvarar för är utsatt för en risk eller ett hot som utgör ett tvingande skäl till att avvika från de normala befogenheterna. Med beslutanderätt som avviker från de normala befogenheterna kan man fatta beslut som är nödvändiga för att trygga servicen och normalisera situationen. Beslutanderätten får användas endast i den omfattning som det tvingande skälet kräver.
Det beslutsfattande som avses i det här kapitlet utgörs av den beslutanderätt som enligt lagen åligger kommunen och som fullmäktige i förvaltningsstadgan kan delegera till kommunens övriga organ samt till förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Om beslutanderätten enligt lag tillhör en bestämd kommunal myndighet, kan annat inte bestämmas i förvaltningsstadgan. Bestämmelserna i det här kapitlet har företräde framför de övriga kapitlen i förvaltningsstadgan.
Även om beslutanderätten baserar sig på undantagsbestämmelserna i § 36 a och 36 b, ska beslutsfattandet till övriga delar följa samma förfarande som det beslutsfattande som baserar sig på normala befogenheter.
Kommundirektören och sektordirektörerna kan med stöd av § 36 a fatta sådana beslut som är nödvändiga med hänsyn till situationen och som måste fattas omedelbart. Den beslutanderätt som med stöd av kommunstyrelsens ställningstagande avviker från de normala befogenheterna baserar sig på det beslut som kommunstyrelsen fattat med stöd av § 36 b.
§ 36 a Undantag från normala befogenheter och rapportering
Undantag från bestämmelserna om befogenheter i förvaltningsstadgans övriga kapitel kan göras av tvingande skäl. Sådana skäl kan vara till exempel hot mot liv och hälsa, hot om avbrott i livsviktig service, hot mot ekonomin, fastigheter, annan egendom eller miljön, då hotet förorsakar en omedelbar fara eller någon annan allvarlig verksamhetsrisk eller ekonomisk risk.
Kommundirektören kan av ett tvingande skäl utöva beslutanderätt som avviker från de normala befogenheterna för att trygga kommunens service och normalisera situationen.
En sektordirektör kan av ett tvingande skäl utöva beslutanderätt som avviker från de normala befogenheterna för att inom sin sektor trygga kommunens service och normalisera situationen, om inte kommundirektören fattar beslut i frågan.
De beslut som fattas med stöd av befogenheterna i § 36 a ska rapporteras till kommunstyrelsen.
Alternativ 1
§ 36 b Införande av beslutanderätt som avviker från normala befogenheter för bestämd tid genom kommunstyrelsens beslut
Kommunstyrelsen kan av ett tvingande skäl som avses i § 36 a för bestämd tid fastställa sådan beslutanderätt för kommundirektören och sektordirektörerna som avviker från deras normala befogenheter. Kommunstyrelsen kan i stället för att fastställa beslutanderätten, samt innan den bestämda tiden löpt ut, konstatera att det inte längre finns grunder för att utöva beslutanderätt som avviker från normala befogenheter.
Alternativ 2
§ 36 b Införande av beslutanderätt som avviker från normala befogenheter för bestämd tid genom fullmäktiges beslut
Fullmäktige kan av ett tvingande skäl som avses i § 36 a för bestämd tid fastställa sådan beslutanderätt för kommundirektören och sektordirektörerna som avviker från deras normala befogenheter. Fullmäktige kan i stället för att fastställa beslutanderätten, samt innan den bestämda tiden löpt ut, konstatera att det inte längre finns grunder för att utöva beslutanderätt som avviker från normala befogenheter.
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
Vi betjänar kommunernas personal och förtroendevalda i frågor som gäller deras uppgifter. Om du behöver rådgivning rekommenderar vi att du i första hand skickar din förfrågan via formuläret i vår rådgivningstjänst.
Ari Korhonen
Sakkunnig, beredskap och säkerhet
+358 9 771 2533, +358 44 797 1550
Ansvarsområden
- beredskap och säkerhet i kommunerna