Uppdrag språköar

Uppdrag språköar är ett projekt som under två års tid (2021-2023) tar fokus på språköarna i Finland. Projektet har som mål att synliggöra och stärka nuvarande språköar samt att bidra till utveckling av nya.

Projektet tar avstamp i en undersökning gjord av Tankesmedjan Magma från 2020. Där konstateras att språköarna har särskilda utmaningar och ett starkt behov av såväl administrativt som pedagogiskt och organisatoriskt stöd.

Projektet drivs i Kommunförbundets regi och tillhör den svenska enheten. Det finansieras av Kulturfonden och Svenska folkskolans vänner. Projektledare är Karin Ihalainen.

Följ gärna projektet också på Facebook: facebook.com/sprakoar

Open all

Vad är en språkö?

En språkö är en enspråkigt finsk kommun med svensk utbildning. Det finns femton språköar i Finland, de är: Björneborg, Hyvinge, Jyväskylä, Kervo, Kotka, Kouvola, Lahtis, Nurmijärvi, Salo, S:t Karins, Tammerfors, Tavastehus, Tusby, Vichtis och Uleåborg.

Vissa av språköarna har lång historia och utbildning från småbarnsfostran till gymnasium, andra är yngre och har endast småbarnsfostran och lågstadium. De äldre och större språköarna har ofta privat utbildning medan de yngre och mindre språköarna har kommunalt skolväsen. Småbarnsfostran arrangeras vanligtvis i privat regi.

Språköverksamheten gör skillnad i kommunen

Möjligheten till svensk skolgång i en finskspråkig kommun kan vara avgörande då en flerspråkig familj fattar beslut om var de ska bosätta sig. Därför kan språköverksamheten ses som ett trumfkort i finskspråkiga kommuner där målet är ökad inflyttning.

Eftersom språköutbildningen alltid är ett medvetet val så leder det ofta till stort engagemang hos sina familjer. På språkön samlas familjer som av olika anledningar anser att svenska språket och kulturen är viktig. Språkögemenskapen, vars hjärta utgörs av daghemmet och skolan, består således av finlandssvenskar, tvåspråkiga, rikssvenskar, nordbor, finnar som bott i Sverige, finskspråkiga språkbadare och inflyttade utlänningar som väljer svensk skolgång. På språkön möts olika språkgrupper på ett vardagligt och naturligt sätt.

Runt skolan verkar ofta svenskspråkiga föreningar som tillsammans med utbildningen skapar det svenska rummet i den helfinska omgivningen. Språkögemenskapen ökar trivseln för kommuninvånarna.

Språköarna gagnar hela landet

  • Språköskolans verksamhet strävar till att producera flerspråkiga individer för framtidens Finland. Den involverar på ett självklart sätt sin omgivning i en flerspråkig gemenskap vilket i större skala kan anses vara målet för hela befolkningen.
  • Svensk utbildningen på finskspråkiga orter är ett levande bevis på Finlands tvåspråkighet. De påminner genom sin existens om att det i vårt land finns de som lär sig läsa, räkna, sjunga på svenska och att de finns några, som helt på riktigt, här mitt ibland oss, lever sina liv på svenska. Språköverksamheten blir Svenskfinlands visitkort på finskspråkiga orter.
  • Språköskolorna ”tvingar” sina finskspråkiga kommuner att tänka tvåspråkigt. Det ökar förståelsen för landets tvåspråkighet. Genom att uppmärksamma och stödja dessa kommuner kunde språköverksamheten ytterligare blomstra och bidra till Finlands levande tvåspråkighet.
  • Då språköskolan ges resurser för att verka professionellt fungerar den även som lokal motivation till studier i det andra inhemska språket. Det finns många möjligheter till samverkan mellan svensk och finsk utbildning.

Språköarna behöver stöd för att utvecklas

Resultaten i Tankesmedjan Magmas enkätundersökning som rapporterades i mars 2020 påvisar att det finns många utmaningar i vardagen på en språkö. Den svenskspråkiga utbildningen på språköarna befinner sig i en särställning och det behövs målmedvetna insatser för att garantera en kontinuerlig och kvalitativ svensk verksamhet.

Språköskolorna behöver såväl pedagogiskt som administrativt stöd. Dessutom behövs ett fruktbart samarbete mellan språköarna samt med övriga aktörer inom bildningen i Svenskfinland. För språköarna är det viktigt att vara en del av det finlandssvenska sammanhanget.

Målen för projekt Uppdrag språköar

  • Synliggöra språköarna och den verksamhet som finns där.
  • Stödja språköarna till en jämlik och kvalitativ utbildning.
  • Bevaka språköarnas intressen gentemot stat och andra yttre grupperingar.
  • Skapa strukturer för en väl fungerande språkö.
  • Skapa modeller för hur nya daghem och skolor grundas på finskspråkiga orter.
  • Skapa en bestående resurs för intressebevakningen av den svenska utbildningen på språköarna, t ex en språköombudsman och ett permanent nätverk.
  • Stärka det svenska i Finland och lyfta upp landets tvåspråkighet som en rikedom. Öka förståelsen för de båda nationalspråken.
  • Verka för en livskraftig svensk verksamhet i hela Finland via svenska rum på finskspråkiga orter.

Information om projektet

Projektet pågår 1.8.2021-31.7.2023.

Det finansieras av Kulturfonden och Svenska folkskolans vänner.

Finlands kommunförbund är huvudman för projektet som tillhör svenska enheten.

Projektledare är Karin Ihalainen som under projekttiden är tjänstledig från sin rektorstjänst vid Svenska skolan i Lahtis.

Projektets styrgrupp

  • Gun-Britt Lindberg-Juutilainen, Kuokkala svenska skola i Jyväskylä
  • Sampo Backman, enhetschef Svenska privatskolan i Uleåborg
  • Lena Wallin-Oinonen, chef för småbarnspedagogik Folkhälsan välfärd
  • Camilla Grundberg, biträdande folktingssekreterare, Folktinget
  • Terhi Päivärinta, direktör för undervisning och kultur, Kommunförbundet
  • Ulf Stenman, direktör för svenska enheten vid Kommunförbundet
  • Minna Lindberg, sakkunnig inom undervisning och kultur, Kommunförbundet
  • Linda Grönqvist, utvecklingschef vid svenska enheten, Kommunförbundet
  • Marianne West-Ståhl, direktör på svenska enheten för bildningsväsendet, Regionförvaltningsverket
  • Matias Österberg, utbildningsplanerare Sydkustens landskapsförbund
  • Kurt Torsell, direktör för svenskspråkig verksamhet, Utbildningsstyrelsen
tags