Sökande av ändring

Omprövning enligt kommunallagen

Omprövningsförfarandet är ett internt förvaltningsförfarande i kommunen. Begäran om omprövning är ett obligatoriskt första skede som föregår kommunalbesvär. Om det är möjligt att begära omprövning får kommunalbesvär ännu inte anföras över beslutet. Man kan begära omprövning på både laglighetsgrund och ändamålsenlighetsgrund.

Omprövningsförfarandet tillämpas inte i fråga om beslut av fullmäktige. Till beslut som kan överklagas genom besvär bifogas en anvisning om kommunalbesvär hos förvaltningsdomstolen.

En begäran om omprövning av beslut av kommunstyrelsen, dess sektion eller en myndighet som lyder under kommunstyrelsen framställs hos kommunstyrelsen. Omprövning av ett beslut av en nämnd, dess sektion eller en myndighet som lyder under nämnden ska begäras hos nämnden. En kommun kan ha utskott i stället för nämnder.

I fråga om beslut som ett affärsverks direktion fattat med stöd av sina lagstadgade befogenheter ska omprövning begäras hos direktionen. Dessutom ska en begäran om omprövning framställas till affärsverkets direktion, om direktionen enligt förvaltningsstadgan har rätt att till behandling ta ett ärende som avgjorts av en underställd myndighet.

En begäran om omprövning ska framställas skriftligen till den behöriga myndigheten. Av skrivelsen ska framgå vilket beslut som avses, hurdan omprövning som begärs och på vilka grunder omprövning begärs. Till ett beslut i vilket ändring kan sökas genom begäran om omprövning ska det fogas anvisningar om hur man begär omprövning.

Rätt att begära omprövning

Omprövning får begäras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna.

Medlemmar av en kommun är:

  1. de vars hemkommun kommunen är enligt lagen om hemkommun (kommuninvånare),
  2. sammanslutningar och stiftelser som har hemort i kommunen, samt
  3. de som äger eller besitter fast egendom i kommunen.

Begreppet sammanslutning i kommunallagen omfattar exempelvis församlingar, samkommuner, aktiebolag, andelslag och föreningar. En juridisk persons hemort bestäms i allmänhet i dess stadgar, bolagsordning, grundavtal eller motsvarande.

Även innehav eller besittning av en fastighet innebär medlemskap i den kommun där fastigheten finns. En kommun kan således vara medlem i en annan kommun där den äger eller hyr en fastighet.

I fråga om beslut av kommunernas gemensamma organ kan omprövning begäras av en part, kommuner som är parter i avtalet och deras kommunmedlemmar.

I fråga om beslut av en samkommuns myndighet kan omprövning begäras av en part, samkommunens medlemskommuner och deras kommunmedlemmar. I en affärsverkssamkommun kan också samkommuner vara medlemmar. Det innebär att även en samkommun kan begära omprövning av ett beslut som fattats av en myndighet i affärsverkssamkommunen.

Tidsfrist för omprövningsbegäran och delgivning av beslut

En begäran om omprövning ska framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Till varje part skickas per brev ett protokollsutdrag om beslutet och anvisningar om hur man begär omprövning. Parterna anses ha fått del av brevet sju dagar efter att det avsändes, om inte något annat visas.

Det är också möjligt att tillämpa bevislig delgivning i enlighet med förvaltningslagen. Ett beslut kan delges elektroniskt enligt vad som föreskrivs i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet, om den som delgivningen gäller samtycker till detta. Vid vanlig elektronisk delgivning anses delfåendet ha skett den tredje dagen efter att meddelandet sändes, om inte något annat visas.

En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter det att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Vid beräkning av tiden för sökande av ändring tillämpas lagen om beräknande av laga tid. Följande bestämmelser i lagen ska beaktas:

  • den dag då tiden för sökande av ändring anses börja räknas inte med i tidsfristen
  • om tidsfristens sista dag infaller på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton eller en helgfri lördag, får ändring sökas den första vardagen därefter, och
  • ändring ska sökas senast den sista dagen av tidsfristen före utgången av myndighetens öppettid.

Behandling av omprövningsbegäran

Vid behandling av omprövningsbegäran tillämpas kommunallagen. I andra hand och som komplement tillämpas dessutom förvaltningslagen. En begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt, vilket i regel avser att ärendet efter beredningen bör tas upp på organets följande sammanträde.

En begäran om omprövning lämnas utan prövning i följande situationer:

  • om det beslut i vilket ändring söks genom omprövning endast gäller beredning eller verkställighet av ett ärende
  • om den som framställt begäran om omprövning inte är part eller kommunmedlem; eller
  • tidsfristen för begäran om omprövning inte har iakttagits.

När en begäran om omprövning lämnas utan prövning innebär det att man inte behandlar innehållet i begäran och inte tar ställning till grunderna för den. Ett beslut om att lämna en begäran om omprövning utan prövning ska motiveras.

Till beslutet om att lämna en begäran om omprövning utan prövning ska fogas en anvisning om kommunalbesvär, eftersom det är frågan om ett slutligt ställningstagande av en myndighet, inte om beredning eller verkställighet. Ändringssökanden kan i detta fall genom kommunalbesvär endast be att förvaltningsdomstolen prövar om den kommunala myndigheten haft laglig grund att lämna begäran om omprövning utan prövning. Om besvären bifalls, återförvisas ärendet till omprövningsmyndigheten, som då ska ta begäran till behandling.

Vid hörande av part iakttas 34 § i förvaltningslagen. En part ska ges tillfälle att bli hörd, om den som begär omprövning yrkar på att beslutet rättas till nackdel för parten och begäran inte lämnas utan prövning eller omedelbart avslås som ogrundad.

HFD 11.4.2013/1266: Bildningsnämnden hade med anledning av en begäran om omprövning upphävt sitt tidigare beslut genom vilket A hade valts till tjänsten som rektor för en skola. Nämnden valde på samma gång B till rektorstjänsten i stället för A. Nämnden hade inte före beslutsfattandet berett A tillfälle att bli hörd med anledningen av begäran om omprövning. A:s rättssäkerhet förutsatte att A i enlighet med 34 § i förvaltningslagen skulle beredas tillfälle att bli hörd med anledning av begäran om omprövning, om den inte lämnades utan prövning eller omedelbart avslogs som ogrundad.

Ibland begär handläggaren eller det organ som ska ta ställning till en begäran om omprövning att den myndighet som har fattat beslutet ska ge ett utlåtande om omprövningsbegäran. Innehållet i utlåtandet kan ge anledning att höra en part, varför detta ska övervägas.

Den myndighet som behandlar omprövningsbegäran är bunden till de yrkanden begäran innehåller och kan inte behandla ärendet till andra delar. De påståenden om laglighetsfel som framförs i omprövningsbegäran granskas. En begäran om omprövning kan prövas också utifrån ändamålsenlighetsgrunder som framförs i den. I omprövningsbeslutet ska yrkandena i begäran om omprövning avgöras och avgörandet motiveras.

En begäran om omprövning kan avslås, om det inte konstateras några fel i beslutets laglighet. Om en begäran om omprövning bifalls på laglighets- eller ändamålsenlighetsgrund, upphävs det ursprungliga beslutet eller också fattas ett nytt beslut i dess ställe. När det ursprungliga beslutet har fattats av någon annan myndighet än omprövningsmyndigheten, återförvisas ärendet till följd av begäran om omprövning i allmänhet inte för ny behandling. 

Jäv vid behandling av en omprövningsbegäran

Inom kommunförvaltningen tillämpas inte s.k. tvåinstansjäv, och därför är en person inte jävig även om han eller hon deltar i flera skeden av behandlingen av ett ärende. När omprövning begärs fortsätter behandlingen av ärendet som ett förvaltningsärende, och behandlingen av omprövningsbegäran betraktas inte som rättskipning. Om ett beslut genom har förelagts ett organ för behandling genom en begäran om omprövning, anses en förtroendevald eller tjänsteinnehavare som tidigare har deltagit i behandlingen av ärendet inte vara jävig att behandla omprövningsbegäran.

Den tjänsteinnehavare som tidigare fattat beslut i ärendet kan i regel delta i beredningen av omprövningsbegäran och vara föredragande (HFD 1.3.2001 L 344 och 8.6.2000 L 1894).

I vissa fall är det befogat och motiverat att självmant anmäla jäv vid behandlingen av en begäran om omprövning. Om en begäran om omprövning till exempel innehåller hård kritik mot den tjänsteinnehavare som fattat beslutet, kan detta undergräva förtroendet för tjänsteinnehavarens förmåga att agera oberoende och opartiskt vid behandlingen av omprövningsbegäran.

Förhållandet mellan omprövningsbegäran och självrättelse enligt förvaltningslagen

En myndighet som har fattat ett felaktigt beslut kan rätta det också under de förutsättningar som föreskrivs i förvaltningslagen. Förfarandet för rättelse av sakfel och skrivfel i förvaltningslagen skiljer sig från omprövningsförfarandet i kommunallagen bland annat på följande punkter:

  • Rättelseförfarandet är inte en förutsättning för ändringssökande.
  • Ett yrkande på rättelse av fel ska framställas inom fem år.
  • Rättelsen kan också ske på myndighetens initiativ.
  • En myndighet har ingen ovillkorlig skyldighet att rätta ett sakfel, men utgångspunkten är att myndigheten rättar klara fel.
  • Ett sakfel får inte rättas till en parts nackdel utan partens samtycke, om inte felet är uppenbart och det har föranletts av partens förfarande.
  • Ett skrivfel får inte rättas, om det leder till ett resultat som är oskäligt för en part och felet inte har föranletts av partens förfarande.
  • Fel kan rättas även om beslutet vunnit laga kraft. En oavgjord begäran om omprövning eller oavgjorda besvär utgör inte heller hinder för rättelse av ett fel i ett beslut.
  • Ändring får inte sökas i ett beslut genom vilket ett yrkande om rättelse av fel har avslagits.

Om den myndighet som behandlar en begäran om omprövning upptäcker ett sakfel i ett förvaltningsbeslut, kan myndigheten undanröja det felaktiga beslutet och avgöra ärendet på nytt, även om felet inte åberopats i begäran om omprövning. Omprövningsmyndigheten bör också rätta uppenbara skrivfel och motsvarande fel i ett beslut. En omprövningsmyndighet kan därmed rätta fel i beslut från andra myndigheter, trots att utgångspunkten annars är att den myndighet som gjort felet rättar det själv. I fråga om rättelser av fel ska omprövningsmyndigheten tillämpa kriterierna i 8 kap. i förvaltningslagen.

En myndighet kan rätta ett sakfel eller ett skrivfel i sitt beslut, även om ändring har sökts i beslutet genom omprövning. Om myndigheten har rättat ett sakfel i beslutet redan innan begäran om omprövning behandlas, förfaller den begäran om omprövning gäller det ursprungliga beslutet. Rättelse av ett sakfel innebär att det tidigare beslutet undanröjs, att ärendet behandlas på nytt och att det fattas ett nytt beslut i ärendet. Därefter kan omprövning av det nya beslutet begäras.

Läs mer

Handbok

Handbok om sökande av ändring (2017)
Kan beställas från förbundets bokhandel
En uppdaterad och utvidgad upplaga av handboken publiceras under år 2020

tags
Servicepost

Förnamn
E-postservice
Efternamn
förvaltningsjuristerna

Kontaktinformation
Ansvarsområden

 
Frågor som gäller bland annat kommunernas förvaltning och ledning, beslutsfattande och förvaltningsförfarande samt dataskyddet

 
Vi betjänar kommunernas personal och förtroendevalda i juridiska frågor som rör deras uppgifter. Vi rekommenderar att du i första hand använder vår serviceadress.

Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Juridiska enheten
Team
Servicepost
Saija Haapalehto

Förnamn
Saija
Efternamn
Haapalehto
jurist

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2308
Ansvarsområden
  • kommunallagen
  • kommunalt beslutsfattande
  • processen för ändringssökande
  • offentlighetslagstiftning
  • specialfrågor kring dataskydd
  • grå ekonomi och bekämpning av korruptin
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Juridiska enheten
Juridiska enhetens förvaltningsjurister; Kommunförbundets jurister
Kai Ketelimäki

Förnamn
Kai
Efternamn
Ketelimäki
jurist

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2088
Ansvarsområden
  • kommunallagen
  • kommunalt beslutsfattande
  • processen för ändringssökande
  • offentlighet och dataskydd
  • markanvändning och byggande
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Juridiska enheten
Tarja Krakau

Förnamn
Tarja
Efternamn
Krakau
ledande jurist

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2056
Mobiltelefon
+358 45 6258080
Ansvarsområden
  • informationshantering och tillväxttjänster
  • sysselsättningstjänster
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Juridiska enheten
Riitta Myllymäki

Förnamn
Riitta
Efternamn
Myllymäki
ledande jurist

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2463
Mobiltelefon
+358 50 349 5460
Ansvarsområden
  • kommunallagen och allmän kommunalrätt
  • förvaltningsförfarandet
  • offentlighet och datasekretess
  • vallagstiftningen
  • språklagen
  • kommunsammanslagningar
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Juridiska enheten
Juridiska enhetens förvaltningsjurister; Kommunförbundets jurister
Annaliisa Lehtinen

Förnamn
Annaliisa
Efternamn
Oksanen
jurist

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2074
Mobiltelefon
+358 46 922 1053
Ansvarsområden
  • kommunallagen
  • kommunalt beslutsfattande
  • processen för ändringssökande
  • offentlighet och dataskydd
  • problemsituationer inom ledningen
  • bestämmelser om statligt stöd
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Juridiska enheten
Jonna Törnroos

Förnamn
Jonna
Efternamn
Törnroos
jurist

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2674
Mobiltelefon
+358 40 5667 770
Ansvarsområden
  • offentlig upphandling
  • kommunallagen
  • kommunalt beslutsfattande
  • processen för ändringssökande
  • offentlighet och dataskydd
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Juridiska enheten
Team
Julkisten hankintojen neuvontayksikkö
Kommunförbundets jurister; Rådgivningsenheten för offentlig upphandling