Sökande av ändring

Omprövning enligt kommunallagen

Omprövningsförfarandet är ett internt förvaltningsförfarande i kommunen. Det finns bestämmelser om förfarandet i 16 kap. i kommunallagen. Begäran om omprövning är ett obligatoriskt första skede som föregår kommunalbesvär; så länge det är möjligt att begära omprövning av ett beslut, kan kommunalbesvär inte anföras över det. Man kan begära omprövning på både laglighetsgrund och ändamålsenlighetsgrund.

Omprövningsförfarandet tillämpas inte i fråga om beslut av fullmäktige. Till beslut som kan överklagas genom besvär fogas en anvisning om kommunalbesvär hos förvaltningsdomstolen.

Skriftlig omprövningsbegäran till den behöriga myndigheten

Omprövning av ett beslut av kommunstyrelsen, dess sektion eller en myndighet som lyder under kommunstyrelsen begärs hos kommunstyrelsen. Om ett beslut fattas av en nämnd, dess sektion eller en myndighet som lyder under nämnden ska omprövning begäras hos nämnden. En kommun kan ha utskott i stället för nämnder.

I fråga om beslut som ett affärsverks direktion fattat med stöd av sina lagstadgade befogenheter ska omprövning begäras hos direktionen. Det samma gäller ärenden som avgjorts av en underställd myndighet, om affärsverkets direktion enligt förvaltningsstadgan har övertagningsrätt i ärendet.

En begäran om omprövning ska framställas skriftligen till den behöriga myndigheten. Av omprövningsskrivelsen ska framgå

  • det beslut som omprövningsbegäran gäller
  • hurdan rättelse som yrkas, och
  • på vilka grunder.

Kommunen ska foga anvisningar om hur man begär omprövning till de beslut för vilka omprövning får begäras.

Rätt att begära omprövning

Omprövning får begäras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmar.

Kommunmedlemmar är:

  1. de vars hemkommun kommunen är enligt lagen om hemkommun (kommuninvånare)
  2. sammanslutningar, institutioner och stiftelser som har hemort i kommunen, samt
  3. de som äger eller besitter fast egendom i kommunen.

Sammanslutningar är exempelvis församlingar, samkommuner, aktiebolag, andelslag och föreningar. En juridisk persons hemort bestäms i allmänhet i dess stadgar, bolagsordning, grundavtal eller motsvarande.

Även innehav eller besittning av en fastighet innebär medlemskap i den kommun där fastigheten finns. En kommun kan således vara medlem i en annan kommun där den äger eller hyr en fastighet.

I fråga om beslut av ett gemensamt organ för flera kommuner kan omprövning begäras av

  • en part
  • kommuner som är parter i avtalet och deras kommunmedlemmar.

I fråga om beslut av en samkommuns myndighet kan omprövning begäras av

  • en part
  • samkommunens medlemskommuner och deras kommunmedlemmar.

I en affärsverkssamkommun kan också samkommuner vara medlemmar. Det innebär att även en samkommun kan begära omprövning av ett beslut som fattats av en myndighet i affärsverkssamkommunen.

Tidsfrist för omprövningsbegäran och delgivning av beslut

Omprövning ska begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Till varje part skickas per brev ett protokollsutdrag om beslutet och anvisningar om hur man begär omprövning. Parterna anses ha fått del av brevet sju dagar efter att det avsändes, om inte något annat visas.

Det är också möjligt att tillämpa bevislig delgivning i enlighet med förvaltningslagen. Ett beslut kan delges elektroniskt enligt vad som föreskrivs i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet, om den som delgivningen gäller samtycker till detta. Vid vanlig elektronisk delgivning anses delfåendet ha skett den tredje dagen efter att meddelandet sändes, om inte något annat visas.

En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter det att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet. Beslutsprotokollet ska således finnas på nätet i minst 21 dagar (7 + 14).

Vid beräkning av tiden för sökande av ändring tillämpas lagen om beräknande av laga tid. Följande bestämmelser i lagen ska beaktas:

  • Den dag då tiden för sökande av ändring anses börja räknas inte med i tidsfristen.
  • Om tidsfristens sista dag infaller på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton eller en helgfri lördag, får ändring sökas den första vardagen därefter.
  • Ändring ska sökas senast den sista dagen av tidsfristen inom myndighetens öppettid.

Behandling av omprövningsbegäran

Vid behandling av en omprövningsbegäran tillämpas kommunallagen. I andra hand och som komplement tillämpas dessutom förvaltningslagen. En omprövningsbegäran ska behandlas skyndsamt, vilket i regel avser att ärendet efter beredningen bör tas upp på organets följande sammanträde.

En omprövningsbegäran lämnas utan prövning i följande situationer:

  • Det beslut i vilket ändring söks genom omprövning gäller endast beredning eller verkställighet av ett ärende.
  • Den som begärt omprövning är inte part eller kommunmedlem.
  • Tidsfristen för begäran om omprövning har inte iakttagits.

När en begäran om omprövning avvisas innebär det att man inte behandlar innehållet i begäran och inte tar ställning till grunderna för den. Ett beslut om att avvisa en begäran om omprövning ska motiveras.

Till avvisningsbeslutet ska fogas en anvisning om kommunalbesvär, eftersom det är fråga om ett slutligt ställningstagande av en myndighet, inte om beredning eller verkställighet. Ändringssökanden kan i detta fall genom kommunalbesvär endast be att förvaltningsdomstolen prövar om den kommunala myndigheten haft laglig grund att avvisa begäran om omprövning. Om besvären bifalls, återförvisas ärendet till omprövningsmyndigheten, som då ska ta begäran till behandling.

Vid hörande av part iakttas 34 § i förvaltningslagen. En part ska ges tillfälle att bli hörd, om den som begär omprövning yrkar på att beslutet rättas till nackdel för parten och begäran inte lämnas utan prövning eller omedelbart avslås som ogrundad.

HFD 11.4.2013/1266: En bildningsnämnd hade med anledning av en begäran om omprövning upphävt sitt tidigare beslut om att tillsätta en rektorstjänst med sökanden A. Samtidigt som nämnden upphävde sitt beslut valde den också B till rektor i stället för A. Nämnden hade inte före beslutsfattandet berett A tillfälle att bli hörd med anledningen av omprövningsbegäran. A:s rättssäkerhet förutsatte att A i enlighet med 34 § i förvaltningslagen skulle beredas tillfälle att bli hörd med anledning av omprövningsbegäran, om detta inte lämnades utan prövning eller omedelbart avslogs som ogrundat.

Ibland begär handläggaren eller det organ som ska ta ställning till en begäran om omprövning att den myndighet som har fattat beslutet ska ge ett utlåtande med anledning av omprövningsbegäran. Innehållet i utlåtandet kan ge anledning att höra en part, varför detta ska övervägas.

Den myndighet som behandlar omprövningsbegäran är bunden till de yrkanden begäran innehåller och kan inte behandla ärendet till andra delar. De påståenden om laglighetsfel som framförs i omprövningsbegäran granskas. En begäran om omprövning kan prövas också utifrån ändamålsenlighetsgrunder som framförs i den. I ett omprövningsbeslut ska yrkandena i omprövningsbegäran avgöras och avgörandet motiveras.

En begäran om omprövning kan avslås, om det inte konstateras några fel i beslutets laglighet. Om en begäran om omprövning bifalls på laglighets- eller ändamålsenlighetsgrund, upphävs det ursprungliga beslutet eller också fattas ett nytt beslut i dess ställe. När det ursprungliga beslutet har fattats av någon annan myndighet än omprövningsmyndigheten, återförvisas ärendet till följd av begäran om omprövning i allmänhet inte för ny behandling. 

Jäv vid behandling av en omprövningsbegäran

Inom kommunförvaltningen tillämpas inte s.k. tvåinstansjäv, och därför är en person inte jävig även om han eller hon deltar i flera skeden av behandlingen av ett ärende. När omprövning begärs fortsätter behandlingen av ärendet som ett förvaltningsärende, och behandlingen av omprövningsbegäran betraktas inte som rättskipning. Om ett beslut genom en begäran om omprövning har förelagts ett organ för behandling, anses en förtroendevald eller tjänsteinnehavare som tidigare har deltagit i behandlingen av ärendet inte vara jävig att behandla omprövningsbegäran.

Den tjänsteinnehavare som tidigare fattat beslut i ärendet kan i regel delta i beredningen av omprövningsbegäran och vara föredragande (HFD 1.3.2001 liggare 344 och 8.6.2000 liggare 1894).

I vissa fall är det befogat och motiverat att självmant anmäla jäv vid behandlingen av en begäran om omprövning. Om en begäran om omprövning till exempel innehåller hård kritik mot den tjänsteinnehavare som fattat beslutet, kan detta undergräva förtroendet för tjänsteinnehavarens förmåga att agera oberoende och opartiskt vid behandlingen av omprövningsbegäran.

Förhållandet mellan omprövningsbegäran och självrättelse enligt förvaltningslagen

En myndighet som har fattat ett felaktigt beslut kan rätta det också under de förutsättningar som föreskrivs i förvaltningslagen. Förfarandet för rättelse enligt förvaltningslagen vid sakfel och skrivfel avviker från omprövningsförfarandet enligt kommunallagen bland annat på följande punkter:

  • Rättelseförfarandet är inte en förutsättning för ändringssökande.
  • Ett yrkande på rättelse av fel ska framställas inom fem år.
  • Rättelsen kan också ske på myndighetens initiativ.
  • En myndighet har ingen ovillkorlig skyldighet att rätta ett sakfel, men utgångspunkten är att myndigheten rättar klara fel.
  • Ett sakfel får inte rättas till en parts nackdel utan partens samtycke, om inte felet är uppenbart och det har föranletts av partens förfarande.
  • Ett skrivfel får inte rättas, om det leder till ett resultat som är oskäligt för en part och felet inte har föranletts av partens förfarande.
  • Fel kan rättas även om beslutet vunnit laga kraft. En oavgjord begäran om omprövning eller oavgjorda besvär utgör inte heller hinder för rättelse av ett fel i ett beslut.
  • Ändring får inte sökas i ett beslut genom vilket ett yrkande om rättelse av fel har avslagits.

Om den myndighet som behandlar en begäran om omprövning upptäcker ett sakfel i ett förvaltningsbeslut, kan myndigheten undanröja det felaktiga beslutet och avgöra ärendet på nytt, även om felet inte åberopats i begäran om omprövning. Omprövningsmyndigheten bör också rätta uppenbara skrivfel och motsvarande fel i ett beslut. En omprövningsmyndighet kan därmed rätta fel i beslut från andra myndigheter, trots att huvudregeln annars är att den myndighet som gjort felet rättar det själv. När det gäller rättelser av fel ska omprövningsmyndigheten tillämpa kriterierna i 8 kap. i förvaltningslagen.

En myndighet kan rätta ett sakfel eller ett skrivfel i sitt beslut, även om ändring har sökts i beslutet genom begäran om omprövning. Om myndigheten har rättat ett sakfel i beslutet redan innan begäran om omprövning behandlas, förfaller den begäran om omprövning som gäller det ursprungliga beslutet. Rättelse av ett sakfel innebär att det tidigare beslutet undanröjs, att ärendet behandlas på nytt och att det fattas ett nytt beslut i ärendet. Därefter kan omprövning av det nya beslutet begäras.

 

Läs mer

Handbok

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.

Mindre byråkrati, mer fungerande tjänster

Men vilka normer kunde avvecklas? Samla in onödiga normer nu i november och december 2023! Kommunförbundet manar alla städer och kommuner  till insamling av normer som kunde avvecklas. Läs mera.

Förändringar i kommunernas anvisningar för sökande av ändring

I kommunernas besvärsanvisningar ska två förändringar som skett sommaren 2023 beaktas.

Bekanta dig med rådgivning.