Kommunstrategin

Kommunstrategin är en strategi som godkänts av kommunfullmäktige och som ligger till grund för de viktigaste besluten och den centrala planeringen och utvecklingen. Enligt 37 § i kommunallagen ska kommunen ha en kommunstrategi, i vilken fullmäktige beslutar om de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstrategin ska ses över åtminstone en gång under fullmäktiges mandattid. (KomL 410/2015)

Kommunernas olika sätt att se på strategisk ledning och kommunstrategi beror på var kommunen är belägen, dess ekonomi, storlek eller helt enkelt verksamhetskulturen.

Strategin innehåller riktlinjer som utarbetats utifrån slutsatserna från samråd inom kommunen och den kommunala organisationen och anger vilka frågor som anses vara viktigast och som man särskilt vill betona. Lika viktigt som de riktlinjer som fastställts i strategin, är det som inte specifikt lyfts fram. De här diskussionerna och valen är hör till den egentliga kärnan i den strategiska ledningen.

Kommunstrategin och de strategiska frågorna kan definieras som:

  • En bärande tanke och framtidsinriktning som styr beslutsfattandet och verksamheten på lång sikt i kommunorganisationen som helhet.
  • Ett strategiskt beslut eller en strategisk åtgärd leder kommunen i den riktning eller mot den framtidssyn som fastställts i strategin.

Den strategiska ledningen i kommunen är flerdimensionell. I bakgrunden finns kommunernas talrika uppgifter och sektorer: kommunstrategin bör behandla kommunen i ett brett perspektiv som en utvecklare av kommuninvånarnas välfärd, samhällsförankringen, den lokala livskraften och livsmiljön samt som en organisation och en koncern med många verksamhetsområden. Genomförandet av strategiprocessen är en krävande uppgift för de involverade, då kommunstrategin tvingar till att samordna, bedöma och prioritera på lång sikt olika samhällspolitiska ståndpunkter och riktlinjer.

Dessutom är det vanligt att kommunen behöver tvärsektoriella program för genomförandet, som går i linje med kommunstrategin och som stöder genomförandet av strategins mål. Utöver de tvärsektoriella genomförandeprogrammen behöver de kommunala verksamhetsområdena ofta överföra riktlinjerna i kommunstrategin i konkreta sektorspecifika utvecklingsprogram ur den egna verksamhetens perspektiv.

Enligt kommunallagen 1 § ska kommunen ”främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt ordna tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt”. Det vore viktigt att FN:s mål och referensram för hållbar utveckling inkluderas som grund för kommunernas strategier, program och budgetering. Ytterligare information om hållbar utveckling fås på Kommunförbundets webbsida Hållbar utveckling.

Checklista för en levande kommunstrategi

Att komma ihåg vid utarbetandet av kommunstrategin
Kommunstrategin är ett viktigt lagstadgat 
verktyg för kommunfullmäktige under fullmäktigeperioden.		 Kommunstrategins roll och betydelse ska definieras genom diskussioner.
En levande kommunstrategi är en helhet 
som består av själva strategin samt förvaltningsövergripande program sektor- 
och enhetsspecifika tolkningar eller planer samt åtgärderna för att genomföra strategin.		 En levande kommunstrategi är en tolkning av historien, dagsläget och framtiden.
En levande kommunstrategi innebär val mellan flera lika viktiga frågor: man måste prioritera, allt kan inte ingå i kommunstrategin. En levande kommunstrategi görs tillsammans, det är fråga om nätverksarbete, växelverkan och en fortgående process. Detta förutsätter en kontinuerlig utvärdering av verksamheten och preciseringar vid behov.

 

Öppna alla

Analys av omvärlden

När en strategi utarbetas är det utomordentligt viktigt att analysera den framtida utvecklingen i kommunens omvärld.

Analysen av förändringarna i kommunernas omvärld baserar sig på statistiska uppgifter och prognoser, sådana slutsatser som dragits av dessa och framför allt på synsätt och slutsatser som bygger på icke numeriska kvalitativa metoder.

Särskilt användbar är informationsbasen från statistik och prognoser över ekonomi, ålder, yrken, invånare och företag. Prognoserna bygger på tidigare utveckling, som används för att förutse framtida utveckling och för att styra verksamheten i önskad riktning eller reagera på oönskade tendenser. Det finns flera användbara metoder som lämpar sig väl för omvärldsanalys och för arbetet med kommunstrategin, till exempel PESTEL-analys och SWOT-analys.

Prognostisering som en del av strategiarbetet

Prognostiseringen tas med i kommunernas beslutsfattande i allmänhet när arbetet med uppdateringen av strategin inleds. Prognostisering innebär systematisk insamling av information och analyser av förändringarna inom organisationen eller i dess omvärld och de bakomliggande förändringskrafterna. I organisationer handlar det om att skapa och stödja en kultur som sporrar till att ifrågasätta, förmedla information och lyfta fram nya saker.

Prognostisering är en gemensam benämning på många olika åtgärder som pejlar framtiden och syftar till att i ett så tidigt skede som möjligt upptäcka väsentliga omvärldsförändringar och svaga signaler om sådana och att gestalta alternativa framtida utvecklingsvägar. Tidsperspektivet varierar från kortsiktiga prognoser till alternativa scenarier som sträcker sig årtionden framåt. Målet är att erbjuda väl underbyggda visioner om framtiden och olika utvecklingsalternativ. Syftet är att förbättra beslutsunderlaget, beslutsfattandet och att hantera förändringen.

I ett framåtblickande strategiarbete utnyttjas verksamhetsmiljön och förändringarna i den, och man lyfter fram kommunens styrkor med hjälp av dessa. Att reagera på problem i sista minuten eller rentav för sent är inte framåtblickande strategisk ledning av kommunen. Det är viktigt att se och förstå dagsläget och samtidigt blicka framåt.

Scenarioanalys

För att kunna förutse framtiden måste man granska de olika möjligheterna för hur verksamhetsmiljön kan komma att utvecklas. I dessa sammanhang talar man i allmänhet om scenarier, där man analyserar och tolkar framtida möjliga och olika verksamhetsmiljöer. Scenarioanalyser kan användas som en del av processen för att utarbeta kommunens strategi.

Scenarierna är ett sätt att hantera den ökande osäkerheten och förbereda sig på olika framtidsutsikter. Scenarioanalysens främsta uppgift är att ta fram information om utvecklingen på lång sikt som underlag för visioner och strategiska mål samt för beslutsfattande om åtgärder.

I strategiarbetet utgår man ofta från en beskrivning av nuläget, det vill säga ”Hur har vi det?” och går sedan vidare till visionen ”Hur vill vi ha det?” Mellan dessa gapar ofta ett stort tomrum, det vill säga frågan ”Hur skulle vi kunna ha det?” Ett av syftena med scenarioarbetet är att svara på denna fråga. När man fått tillräckligt många svar kan man också hitta nya perspektiv på vad man vill och vad som behöver göras. Scenarierna är ett sätt att förbereda sig för en osäker och oförutsägbar framtid.

Utarbetandet av kommunstrategin

Strategin bearbetas ofta i form av processer, där riktlinjerna och innehållet bearbetas vid forum, sammanträden och i verkstäder som olika aktörer håller i.

Ofta har fullmäktige, kommunstyrelsen, ledningsgruppen och personalen sina egna eller gemensamma diskussions-, arbets- och behandlingsforum. På så sätt överförs stafettpinnen för olika innehåll i strategin mellan olika aktörer och den strategiska diskussionen får steg för steg flera element, som sedan ligger till grund för slutsatser och beslut. De slutliga besluten fattas av fullmäktige när den godkänner kommunstrategin.

I kommunernas och samkommunernas strategier är begrepp och delområden som vision och strategiska mål och mått på genomförandet vanligt förekommande. Ofta ingår också en verksamhetsidé eller mission samt en granskning av värderingar i kommunorganisationernas strategier.

Den strategiska processens kontinuerliga karaktär

Utarbetandet av en kommunstrategi är en helhet som består av följande faser:

  • Planering och inledande av strategiarbetet
  • Gemensam lägesbild och förutseende av förändringar i verksamhetsmiljön
  • Att definiera målbilden eller visionen och strategins huvudmål
  • Genomförandet av strategin

Processens olika faser ska inte ses som separata delar, det lönar sig att se helheten som en fortsatt process där olika aktörer deltar i olika skeden och roller. I sin helhet beror strategins värde på hur väl den syns i kommunorganisationens och andra aktörers arbete och i sista hand i kommuninvånarnas välbefinnande och kommunens framgång.

I början av fullmäktigeperioden görs ofta en granskning av kommunstrategin och de genomförandeprogram som utarbetats under föregående period. I vissa kommuner inleds granskningen av strategin redan av den det tidigare fullmäktige och det nya fullmäktige fortsätter arbetet.

Val av strategiska indikatorer

Det är lättare att övervaka och utvärdera strategin om indikatorerna för genomförandet av strategin och deras målnivåer är tydligt definierade. Valet av strategiska indikatorer och deras och användbarhet styrs av följande: en bra indikator är enkel, begriplig och kan kommuniceras, den visar riktningen på utvecklingen, den är entydigt definierad och dess nyckeltal är lätt att ta fram. Indikatorerna kan vara av olika slag, både kvantitativa och kvalitativa. En indikator kan vara en egenskap, ett nyckeltal eller en åtgärd.

Följande klassificering av indikatorer kan vara till hjälp för att förstå mångfalden:

  • Resultatindikator: Har målet uppnåtts? (resultat, prestationer, kvalitet)
  • Styrindikator: Går vi i rätt riktning, har vi gjort rätt val?
  • Reaktionsindikator: Har man lyckats reagera/komma i gång?

Vid valet av indikatorer för strategin är det viktigt att inte på strateginivå ta med saker som inte står i proportion till varandra. Ofta inkluderas indikatorer för onödigt små saker bland de stora frågorna i strategin.

Kommunikation är en viktig del av kommunens strategiprocess

Vid sidan av de innehållsliga valen och riktlinjerna i strategin är det minst lika viktigt att kommunens politiska och professionella ledning, de olika verksamhetsområdena, koncernsammanslutningarna, personalen och också intresserade invånare och intressentgrupper tillägnar sig huvudbudskapet i strategin. Det förutsätter att strategin utarbetas på ett inkluderande och interaktivt sätt. Det är särskilt viktigt att fullmäktige deltar i beredningen av kommunstrategin.

Det är också värt att satsa på samråd med kommuninvånarna och intressegrupperna och ta del av deras idéer till exempel med hjälp av enkäter eller interaktiva evenemang och forum såsom medborgarråd. Nuförtiden gör tekniken det möjligt att på många bra sätt involvera också stora grupper i granskningen och analyserna av de strategiska riktlinjerna.

Kommuninvånare med i strategiarbetet

Ihmiset keskustelevat

I socialt hållbara kommuner har invånarna en aktiv roll i kommunens verksamhet och i planeringen av kommunens strategi. Deltagande fås tillstånd och växer genom att man gör saker tillsammans. Deltagandet ökar känslan av gemenskap och är en av faktorerna som bidrar till invånarnas välfärd. Undersökningar visar att deltagande, tillsammans med flexibilitet och snabba reaktioner, har en viktig roll i utvecklingen av strategiarbetet.

I kommunstrategin ska hänsyn tas till bland annat kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka samt främjandet av kommuninvånarnas välfärd (Kommunallagen 10.4.2015/410, 37 §). Kommunen ska uppdatera strategin minst en gång under fullmäktiges mandatperiod. Beredningen av den nya strategin inleds senast efter kommunalvalet 2021.

Planeringen föregås ofta av prognostisering. Enligt en enkät använder 79 procent av kommunerna data som samlats in bland kommuninvånarna i prognostiseringsarbetet. Situationen varierar något med antalet invånare i kommunen eftersom invånarna tillfrågas proportionellt sett minst i kommuner med under 5 000 invånare (67 % av kommunerna) och mest i kommuner med 20 001–50 000 invånare (89 % av kommunerna).

Prognostiseringen och strategiarbetet skiljer sig i princip inte från annat utvecklingsarbete i kommunen i fråga om främjandet av invånarnas deltagande. För främjandet av invånarnas deltagande kan samma metoder i allmänhet användas vare sig det handlar om strategiplanering eller annan planering av verksamheten.

Vid beredningen av strategiarbetet i kommunerna kan man använda till exempel följande sätt att delta och påverka (länkar till anvisningar och webbplatser)

Kommuninvånarna intresserar sig i allmänhet för konkreta saker i sin närmiljö och utveckling av sådana tjänster som de använder. Det innebär att bara ett visst bostadsområde eller en viss tjänst står i fokus. Utmaningen är att få invånarna att delta i strategiarbetet på ett bredare plan. Finns det andra metoder är den digitala enkäten på kommunens webbplats? Och hur får man den samlade kunskapen in i strategiprocessen?

Här berättar vi om några sätt att främja kommuninvånarnas deltagande och tips som kan vara till nytta i utvecklingen av kommunens verksamhet och tjänster i allmänhet, till exempel i kommunstrategi- och prognostiseringsprocessen.

1. Äkta invånarpåverkan inte skenbart deltagande

En lyckad kommunstrategi bygger på en fungerande interaktiv process som lett till samförstånd om kommunens framtid. Invånare, förtroendevalda, tjänstepersoner, föreningar och organisationer står i växelverkan med varandra.

Ett strategiarbete som bygger på deltagande ökar engagemanget bland personalen och de förtroendevalda, vilket i sin tur gynnar genomförandet av strategin. Någon egentlig förankring behövs inte om processen varit interaktiv och engagerande.

För att möta kommuninvånarnas önskemål och idéer behövs ofta sektoröverskridande samspel och dialog mellan organisationer, invånare, serviceanvändare och andra aktörer.  Det borde finnas ett brett understöd också bland de förtroendevalda ett engagera kommuninvånarna.

Det viktiga är att invånarnas åsikter förs vidare – delges tjänsteinnehavare och beslutsfattare som stöd för deras arbete – och konkretiseras. Sammanställningarna kan vara till exempel skriftliga rapporter eller videofilmer.

Rondpaus-metoden bjuder på verktyg för och inspiration till att föra konstruktiva samtal. Rondpaus-samtalen avviker från vanliga samtal i det att syftet inte är att hitta en gemensam lösning. Diskussionen blir enklare när de olika infallsvinklarna är kända. De som deltar i samtalen upplever sig hörda när ingen överröstar eller argumenterar.

Metodkort fås avgiftsfritt på webbplatsen https://www.eratauko.fi/

Till exempel Lahtis stad (på finska) har tagit dialogen i bruk både med invånarna och inom stadens organisation. Staden har utbildat femtio facilitatorer i Rondpaus-metoden och byggt upp strukturer med vilka de kan säkerställa att det man gått igenom under kursen har tagits i bruk och att dialogkompetensen ökat bland de anställda ökat i praktiken.

2. Invånarna med redan i början av strategiarbetet

Det lönar sig att reservera tillräckligt med tid för planeringsprocessen. Om det är fråga om att förnya strategin kan det ta 1,5–2 år innan den nya strategin kan tas i bruk i praktiken.

Exempel på tidtabell för en inkluderande strategiprocess:

  • Invånarkvällar under 2016 (6 gånger)
  • Strategienkäter bland de förtroendevalda 1–2/2017
  • Gemensamma möten för ledningsgrupperna i de olika sektorerna 12/2016–1/2017
  • Gemensamt seminarium för det nya och det gamla fullmäktige
    4–5.5.2017
  • Kommunstyrelsens seminarium 10–11.8.2017
  • Borgmästarträff för invånarna i september 2017
  • Chefernas planeringsdag 20.9.2017
  • Värderingsverkstäder på arbetsplatserna 22.9–13.10.2017
  • Öppna Livskrafts, Välfärds och Deltagandeseminarier 28.9–5.10.2017
  • Koncernsektionen 9.10.2017
  • Ledningsgruppen 26.9 och 24.10 2017
  • Kommunstyrelsen, koncernsektionen och ledningsgruppen 30.10.2017
  • Fullmäktigeseminarium 2.11.2017

Källa: Hagman, presentation i Nätverket för kommunal demokrati 29.11.2017 (på finska)

Planeringen av strategin kan inledas med diskussionsmöten som riktas till alla kommuninvånare, det vill säga invånaraftnar som ordnas i alla by- och kommuncentrum/stadsdelar. Information om mötena sprids till invånarna genom kommunens olika mediekanaler. Under mötena får invånarna tillsammans med kommunens tjänsteinnehavare och förtroendevalda diskutera hurudan kommun man vill ha och hur den skapas.

Kommun-/stadsdirektören eller borgmästaren kan kalla till egna möten med invånarna.

Efter invånaraftnarna kan man ordna temaseminarier med föreläsningar och verkstäder.

Vid ordnandet av invånaraftnar kan man använda sig av följande faciliteringsmetoder (länkar till verktygen på Innokyläs webbplats) på finska

3. Flera kommunikationskanaler, bl.a. en mobilapplikation vid beredningen av kommunstrategin

Det lönar sig att erbjuda invånarna flera olika kanaler genom vilka de kan delta. Nätkommunikation och sociala medier når numera nästan alla kommuninvånare. Sociala medier ger möjligheten till kartläggning av åsikter och diskussion.

Mobila sätt att delta gör det möjligt att nå också sådana kommuninvånare som inte kan komma till invånaraftnarna men som ändå kan vara idérika och engagerade utvecklare. Deltagandet är inte inte bundet till tid eller plats. De som använder applikationen kan få riktade frågor till exempel enligt ålder eller plats.

Det är enkelt att svara på enkäter och kommuninvånaren får också se statistik om svaren. Applikationen genererar i snabb takt statistik till stöd för beslutsfattandet.

Frågorna kan fördelas över flera veckor så att man bara behöver svara på 10–20 frågor per gång.

Limingo kommun (på finska) ställde sammanlagt över 100 frågor angående strategin. Frågorna i Limingos mobilapplikation indelades i följande teman:

  1. Framtidens framgångsfaktorer
  2. Kommunens image och brand
  3. Principer och värderingar som styr kommunens verksamhet
  4. Prioritering av de strategiska målen
  5. Kommuninvånarnas deltagande och påverkan
  6. Kommunens livskraft och turismen
  7. Välfärden och service för en smidig vardag
  8. Idrott och fritid
  9. Trafik och kollektivtrafik
  10. Boendemiljö och boende
  11. Allmän respons

Källa: Mobiili osallistaminen Limingan kuntastrategiatyössä

4. Vi möter kommuninvånarna där de är

Det kan vara svårt att locka kommuninvånarna till invånaraftnar eller kommunens webbplats och alla har inte smarttelefon där de kan ladda ner kommunens app. För att nå alla typer av kommuninvånare måste tjänstemännen ta sig till sådana ställen där kommuninvånarna rör sig, såsom torg, köpcentrum, bibliotek etc.

Man kan försöka nå kommuninvånarna med fikametoden. Fikametoden går ut på att tjänsteinnehavare, politiska beslutsfattare och kommuninvånarna bänkar sig för en kopp kaffe tillsammans.

Fikat kan ordnas där folk rör sig. Allt man behöver är en bänk, kaffe, färskt fikabröd och någon från kommunen som har tid att lyssna och är intresserad av det som kommuninvånarna tycker och tänker. Vid beredningen av strategin kan man ha fikabänkar till exempel under en veckas tid alla vardagar på ställen där folk brukar vara.

Fikametoden har utvecklats av Maaseudun Sivistysliitto. Du kan läsa om hur den genomförts till exempel i Pudasjärvi.

Borgmästaren, kommundirektören eller någon annan från kommunen i biblioteksbussen. Biblioteksbussen besöks av kommuninvånare i allmänhet och barnfamiljer i synnerhet. Under bussens färd genom kommunen kan kommunens representant passa på att fråga kunderna hur de ser på framtidens kommun och vad de har för synpunkter på strategin som är under beredning.

Genomförandet av kommunstrategin

Strategins genomförandeprogram

Ett alltmer allmänt förfaringssätt vid konkretiseringen av kommunstrategier är genomförandeprogram, som man också kan kalla delstrategier (till exempel servicestrategin eller näringslivsstrategin). För att skapa klarhet i begreppen strategisk ledning och strategi vore det mest ändamålsenligt om bara kommunstrategin kallas strategi medan handlingar som härleds från strategin kallas program.

Ett program är en tidsbegränsad helhet som består av projekt och åtgärder och som leds samordnat för att uppnå ett delområde eller mål inom strategin. Genomförandeprogrammen utarbetas alltså utifrån något eller några av strategins delområden eller mål.

Genomförandeprogrammen och programåtgärderna är ofta tvärsektoriella och berör alltså alla eller flera av kommunens verksamhetsområden. Utarbetandet och ledningen av dessa kräver många aktörer och nätverk både inom kommunen och ofta också utanför kommunorganisationen.

I allmänhet eftersträvar man med programledningen bland annat följande saker: 

  • långsiktig och bred effektfullhet 
  • tydligt fokus på de viktigaste frågorna
  • samarbete och aktivitet tvärsektoriellt
  • utvecklingshelheter som är hanterliga och styrbara
  • balans mellan systematik och flexibilitet
  • konkreta metoder för genomförandet av strategin

Strategin och ekonomiplaneringen tätt sammankopplade

Det väsentliga i genomförandet av strategin är det fasta förhållandet mellan strategiprocessen och ekonomiplaneringsprocessen: fullmäktige ska besluta om genomförandet av strategin i kommunens budget och ekonomiplan, där också programmen för genomförandet konkretiseras och resurser anvisas för dem (Kommunallagen 110 §). 

Kommunstrategin och programmen för genomförandet utgör alltså grunden för ekonomiplanen och utarbetandet av budgeten. Strategin omsätts därmed i praktiken genom budgeten i form av årliga mål för verksamheten och ekonomin. Detta kräver ofta även en förändring av budgetstrukturen och en översyn av antalet mål i den.

I budgeten och ekonomiplanen fastställs målen för tillhandahållande av service och för investeringar enligt kommunens sektorer, affärsverk, dottersamfund och samarbetsorganisationer. I budgeten och ekonomiplanen anvisas också resurser för att uppfylla målen, antingen som budgetfinansierade anslag eller som specifik inkomst- eller kapitalfinansiering.

Budgeten är inte bara ett verktyg för genomförandet av strategin, utan också för att utvärdera och följa upp den. Utvärderingen avser bedömningen av styrkraften i kommunens strategiska mål på fullmäktige- och styrelsenivå, vilket i praktiken innebär uppföljning av budgeten.

Utvärdering och uppföljning av kommunstrategin

Syftet med utvärderingen och uppföljningen är att övervaka hur kommunens strategiska mål uppnås. Den grundläggande uppgiften för utvärderingen och uppföljningen är att redogöra för organisationens framgångar när det gäller sköta och ordna sina uppgifter.

I utvärderingen av kommunens strategi deltar kommunfullmäktige, som fokuserar på hur fullmäktige själv lyckats i sitt arbete. Den utgör därmed grunden för korrigerande beslutsfattande och omorientering. Kommunstrategin bör ses över åtminstone en gång per fullmäktigeperiod.

Utvärderingen är en förutsättning för att strategin ska kunna genomföras och för utveckling överhuvudtaget. Grunden för den strategiska utvärderingen är strategiska mål som går att utvärdera och mäta. Uppföljningen och utvärderingen saknar dock betydelse om man inte reagerar på avvikelserna.

Behoven att utveckla utvärderingen av strategin är av två slag:

  • utvecklingsbehov som rör antalet och kvaliteten på strategins indikatorer
  • utvecklingsbehov i samband med utvärderingsförfarandena

Detta är inte fristående utvecklingsbehov utan de begränsningar som oundvikligen är förknippade med indikatorerna kan kompletteras med hjälp av välfungerande utvärderingsförfaranden och metoder.

Utvärderingsförfarandena kan i sin tur behöva så exakta och konsekventa strategiska indikatorer som möjligt, som analyserna kan baseras på.

Det är lättare att följa upp och utvärdera strategin om indikatorerna för genomförandet av strategin och deras målnivåer är tydligt definierade. Det måste finnas ett system för uppföljningen, där det är fastställt vem eller vilken instans som övervakar vad, när rapportering ska ske samt hur, när och på vilket sätt avvikelser ska hanteras osv.

Kommunens strategiprocess och implementeringen av strategin kan utvärderas som självvärdering i ett bredare perspektiv halvvägs in i fullmäktigeperioden och/eller när den löper ut. En självvärdering som görs mitt under fullmäktigeperioden ger ledamöterna information och råd så att de kan prioritera beslut och åtgärder för den senare delen av perioden. 

En självvärdering som görs i slutet av fullmäktigeperioden ger följande fullmäktige ett värdefullt "testamente" om läget och uppdateringsbehovet samt den fortsatta utvecklingen av förfarandena i strategiprocessen. Det finns till exempel enkätunderlag och konsultation som stöd för fullmäktiges självvärdering av strategin.

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information