Kultur- och bibliotekstjänster

Kommunerna ordnar kulturtjänster och driver de allmänna biblioteken. Kommunerna kan också vara huvudmän för teatrar, orkestrar och museer samt ordna grundläggande konstundervisning. Kultur- och bibliotekstjänsterna är viktig basservice för kommuninvånarna. Kommunerna är viktiga för kulturverksamheten inom sitt område. De koordinerar, bildar nätverk och fungerar som en plattform för verksamheten. Kommunerna kan tillhandahålla tjänsterna själva, i samverkan med andra kommuner eller på något annat sätt.

Öppna alla

Ordnande av kulturverksamhet

Ordnande av kulturverksamhet grundar sig på lagen om kommunernas kulturverksamhet (166/2019) och hör till varje kommuns uppgifter. I lagen finns bestämmelser om mål och uppgifter för samarbete kring utvärdering av verksamheten. Kommunerna beslutar själva om hur och i vilken omfattning kulturverksamheten ordnas och avgör vilket kompetensbehov som finns.

Kommunernas kulturtjänster bildar en omfattande helhet som indelas i allmän kulturverksamhet, grundläggande konstundervisning, konstfostran samt musik-, teater- och museiverksamhet. Också verksamheten vid de allmänna biblioteken är en del av denna helhet. Konstfostran och hobbyverksamhet ordnas vid medborgarinstitut och barnkulturcenter. Grundläggande konstundervisning ordnas vid läroanstalter inom konstområdet och vid medborgarinstitut. Kommunerna ordnar och stöder både hobbyverksamhet och professionell konstnärlig verksamhet i kommunen.

Ordnande av biblioteksverksamhet

Till kommunens uppgifter hör att ordna verksamheten vid de allmänna biblioteken. Lagen om allmänna bibliotek (1492/2016) innehåller bestämmelser om målen för verksamheten och om bibliotekens uppgifter.

En del av de allmänna biblioteken har utsetts att sköta riksomfattande eller regionala utvecklingsuppdrag i enlighet med Undervisnings- och kulturministeriets förordning. Kommunerna får ett separat statsunderstöd för dessa uppdrag.

Kommunerna kan själva besluta om att samarbeta inom biblioteksverksamheten. Genom att samarbeta vill man främja utvecklingen av verksamheten till exempel i frågor som gäller gemensam upphandling, gemensamma bibliotekssystem och användning av material.

Läs mer:

Kommunförbundets cirkulär om användningsregler för allmänna bibliotek

Statsandelssystemet för kultur- och biblioteksverksamhet

Med kultur- och konstinstitutioner avses museer, teatrar och orkestrar som får statsandel och som sköts yrkesmässigt. Kommunerna är huvudmän för mer än hälften av de museer och orkestrar som får statsandel. Merparten av teatrarna drivs av kommuner och av kommunägda stiftelser och aktiebolag. Kommunerna äger också kultur- och konstinstitutioner som faller utanför statsandelen. Dessutom ger kommunerna ekonomiskt stöd till privatägda museer, teatrar och orkestrar.  

Statsandelen till kultur- och konstinstitutioner betalas enligt ett kalkylmässigt schema som baserar sig på antalet årsverken och utgår från kostnadsnivån från tidigare år. Årsverkena fastställs i statsbudgeten och riksdagen beslutar om det maximala antalet årsverken på riksnivå. Statsandelsfinansieringen för kultur- och konstinstitutioner indelas i tipsmedel och budgetmedel.

Statsandelen täcker endast en del av kostnaderna för kultur- och konstinstitutionerna. Huvudmannen för en kultur- och konstinstitution beviljas en statsandel på 37 % av priset per årsverke. För en del museer beviljas dessutom separat 85 % för uppgiften som museum med regionalt ansvar.

Statsandelen för de allmänna biblioteken, den invånarbaserade grundläggande konstundervisningen och övrig kulturverksamhet ingår i statsandelen för kommunal basservice. Statsandelen är inte öronmärkt.

Den timbaserade statsandelen för grundläggande konstundervisning baserar sig på tillstånd att ordna utbildning, som beviljas av Undervisnings- och kulturministeriet. Kommunerna kan också få en timbaserad statsandel för grundläggande konstundervisning, där statsandelen är 57 % av timpriset. Timantalet som berättigar till statsandel fastställs årligen i statsbudgeten.  

Kommunerna finansierar de allmänna biblioteken med 359 miljoner euro, teatrar, orkestrar och museer med 316 miljoner euro, övrig kulturverksamhet med 166 miljoner euro och grundläggande konstundervisning med nästan 90 miljoner euro (Statistikcentralen 2019). Sammanlagt uppgår finansieringen för kultur- och biblioteksverksamheten till i genomsnitt 150 euro/invånare (netto).

Konstfostran och grundläggande konstundervisning

Barnkulturen i kommunerna utgörs av kulturevenemang för barn, hobbyverksamhet och konstfostran. Läroanstalter för grundläggande konstundervisning, medborgarinstitut, barnkulturcenter och andra aktörer ordnar mångsidig konst- och kulturfostran. Redan i över 100 kommuner har man gjort upp en plan för kulturfostran.

I kommunerna ordnas mångsidig hobbyverksamhet för barn och unga. Som stöd för hobbyverksamheten kan man använda sig av aktörer inom den grundläggande konstundervisningen och andra aktörer som erbjuder konstfostran samt av morgon- och eftermiddagsverksamhet, klubbverksamhet och hobbytimmar.

Kommunerna beslutar själva om de ordnar grundläggande konstundervisning eller inte. Grundläggande konstundervisning är målinriktad undervisning inom olika konstområden. Undervisning ges i musik, dans, ordkonst, cirkuskonst, teaterkonst, arkitektur, mediekonst, bildkonst och handarbete. Undervisningen kan ges av läroanstalter inom olika konstområden och av medborgar- och arbetarinstitut. Utöver den grundläggande konstundervisningen erbjuder aktörerna, inklusive barnkulturcentren, även andra former av konstfostran.

Grundläggande konstundervisning ordnas enligt lagen (633/1998) och förordningen (813/1998) om grundläggande konstundervisning. Undervisningen ges på basis av de läroplansgrunder som Utbildningsstyrelsen har utfärdat.

Kunskapsunderlaget om kultur- och bibliotekstjänsterna

Kommunförbundet samlar och sprider information om biblioteken och kulturverksamheten i kommunerna. Kommunförbundet har i samarbete med Kommunförbundets nätverk för kulturdirektörer under tio års tid utvecklat indikatorer för kulturtjänsterna och arbetat med insamling av jämförelseuppgifter om verksamheten och ekonomin. Inom utvecklingsarbetet samarbetar Kommunförbundet med Kulturpolitiska forskningscentret Cupore. Den senaste rapporten från insamlingen av jämförelseuppgifter är från 2018, Kuntien kulttuuritoiminta lukujen valossa IV (på finska).

I kommunerna behövs indikatorer som beskriver verksamheten. Sådana har utvecklats i samarbete med kommunerna (på finska).

Kommunförbundet har lyft fram biblioteksverksamhetens effekter i samarbete med Helsingfors stad (på finska).

Kulturen och biblioteken som välfärdsservice – kulturell välfärd

Främjandet av välfärd och hälsa berör även konst och kultur. Biblioteks- och kulturtjänsterna har en växande roll i att främja välfärden. Tjänsterna förbättrar livskvaliteten, skapar samhörighet och främjar ett positivt socialt klimat.

Biblioteks- och informationstjänsterna främjar befolkningens möjligheter att på lika villkor få information, läsupplevelser och andra erfarenheter som stöder bildning, medborgardelaktighet och livslångt lärande. Tjänsterna är avgiftsfria och avsedda för alla i kommunen. I biblioteken erbjuds digitalt stöd för användning av smarta enheter och digitala offentliga tjänster.

I kommunerna fokuserar man allt mer på förebyggande verksamhet. På så sätt kan man förebygga hälsoproblem och sociala problem. Med kulturell välfärd avses i synnerhet verksamhet eller tjänster som utöver kulturella värden även innefattar mål med anknytning till hälsa eller välfärd. Det kan till exempel handla om förebyggande av marginalisering bland unga med hjälp av konstterapi, clownverksamhet på sjukhus eller hemleverans av låneböcker till äldre. Mer information och exempel finns i WHO:s rapport om konstens och kulturens inverkan på välfärd och hälsa.

Läs mer:

WHO:s rapport om konstens och kulturens inverkan på välfärd och hälsa (på finska).

Välfärd av konst och kultur

Tävlingen Årets bibliotek

Kommunförbundet har i samarbete med Finlands biblioteksförening förnyat den tidigare tävlingen Årets bibliotekskommun. Utmärkelsen Årets bibliotekskommun beviljades en kommun och dess biblioteksverksamhet 2018 och 2019. År 2020 och 2021 ordnades tävlingen inte. Det nya tävlingskonceptet lanserades i början av 2022.

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information