EU:s digitaliserings- och datalagstiftning ur kommunernas och städernas perspektiv

Rättsakternas förpliktande karaktär

Ur kommunsektorns perspektiv innebär EU:s digitaliserings- och datalagstiftning i huvudsak möjliggörande reglering. Rättsakterna medför dock även skyldigheter som kommunen ska beakta i sin egen verksamhet och i utvecklingen av verksamheten. Dataförordningen och den reviderade eIDAS-förordningen medför snarare möjligheter än skyldigheter för kommunerna. I direktivet om öppna data och dataförvaltningsakten finns bestämmelser om förfarandet vid delning av data som ska beaktas om data delas. Det har bedömts att det värdefulla dataset som avses i kommissionens genomförandeförordning och som ska öppnas, endast finns inom den byggda miljön i kommunerna. Förordningen om ett interoperabelt Europa skapar ramar för förfarandena om den digitala tjänsten som kommunen tillhandahåller förutsätter interaktion mellan myndigheterna i medlemsstaterna. Hur förpliktande förordningen om artificiell intelligens är beror på kommunens roll och AI-systemets användningssätt och användningsändamål. Förordningen om artificiell intelligens tillämpas inte på alla AI-system som kommunen använder och skyldigheterna i förordningen är också färre om kommunen inte själv utvecklar AI-system. Skyldigheten enligt förordningen om en gemensam digital ingång om att digitalisera förfarandet gäller företagstillstånd.
 

Ansvarsfördelningen inom kommunen

I all offentlig verksamhet ska lag noggrant iakttas. Tjänsteinnehavare och förtroendevalda sköter sina uppgifter i kommunen under tjänsteansvar och ansvarar för att deras åtgärder är lagliga. Ordnandet av kommunens interna förvaltning och verksamhet hör till kommunens självstyrelse. Kommunen beslutar internt till exempel i förvaltningsstadgan hur olika uppgifter ordnas i praktiken och vem som ansvarar för uppgifterna. Ansvar kan även fastställas i lag. EU:s digitaliserings- och datalagstiftning påverkar utvecklingen av kommunala tjänster, användningen och delningen av data samt upphandlingen, och därför måste man känna till ramarna för lagstiftningen om arbetsuppgifterna omfattar ansvarsområden som anknyter till dessa teman.
 

Rättsakt, förordning eller direktiv?

Inom EU har det utfärdats flera digitaliserings- och datarättsakter. Rättsakt är ett överordnat begrepp som innefattar lagstiftningsinstrument som identifieras av EU-rätten: förordningar och direktiv. Förordningarna är direkt tillämpliga, dvs. de ska iakttas i medlemsländerna som sådana. Syftet med förordningarna är att förenhetliga regleringen i EU:s medlemsstater. Direktivet förpliktar medlemsstaterna att ändra sin nationella lagstiftning. Det är fråga om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning. De mål som ställs i direktiv implementeras, dvs. införlivas i den nationella lagstiftningen.

Av de engelska benämningarna hänvisar Act ofta till en förordning. Enligt officiella översättningar har till exempel AI Act översatts till förordning om artificiell intelligens och Data Act till dataförordning. Förordning och rättsakt används alltså ofta något blandat och överlappande i olika användningssituationer. I Kommunförbundets projekt om EU:s digitaliserings- och datalagstiftning använder vi officiella svenska översättningar. 
 

Gemensamma europeiska dataområden

För att främja EU:s datastrategi och digitala mål har man utöver lagstiftning även utvecklat till exempel dataområden. Med dataområden (data space) avses en digital infrastruktur för delning och utbyte av data inom en viss sektor eller mellan olika sektorer. Syftet är att öka tillgången till och vidareutnyttjandet av data i en tillförlitlig och säker miljö. I rättsakterna om delning av data finns hänvisningar till dataområden och via dessa till delning av information. Till exempel ska en kommun som deltar i dataområden i enlighet med artikel 33 i dataförordningen iaktta de krav på gemensam praxis som stöder interoperabiliteten. 

Utvecklingen av europeiska dataområden inleddes inom 14 sektorer: jordbruk, kulturarv, energi, finansiering, den gröna given, hälsa, språk, tillverkningsindustri, medier, mobilitet, offentlig förvaltning, forskning och innovation, kompetens och turism. Mer information och länkar på kommissionens webbplats om gemensamma europeiska dataområden. Även dataområden som gäller den offentliga förvaltningen utvecklas. Finland var bland de första att ansluta sig till det europeiska dataområdet för offentlig upphandling. Mer information i Finansministeriets pressmeddelande. Sitra har sammanställt en lägesbild över dataområden i Finland som utöver en presentation av olika projekt även innehåller bland annat fördelar och lärdomar.