EU:s digitaliserings- och datalagstiftning ur kommunernas och städernas perspektiv

För att målen för EU:s digitaliserings- och datalagstiftning ska uppnås krävs förståelse för kommunernas roll och vilka konsekvenser lagstiftningen har för kommunerna. EU-lagstiftningen skapar tillsammans med den nationella lagstiftningen ramar för de självstyrande kommunernas verksamhet, men öppnar också nya möjligheter att utveckla den lokala verksamheten.

I det politiska programmet Europeiska unionens digitala decennium har det ställts gemensamma mål för digitaliseringen och dataekonomin fram till 2030. Målen kan delas in i fyra delområden: befolkningens digitala färdigheter, digitala infrastrukturer, företagens digitala omställning och digitaliseringen av de offentliga tjänsterna. Samtidigt vill EU skapa ett gemensamt regelverk inom unionen som betonar rättvisa och ställer människan i centrum. EU strävar också efter att öka utbudet av data och databaserade produkter och tjänster inom EU. 

Kommunförbundet genomförde 2024–2026 projektet ”Den europeiska digitaliserings- och dataskyddslagstiftningen ur kommunsektorns perspektiv”. Under projektet togs det fram information om EU:s horisontella lagstiftning kring digitalisering och data. Länkarna finns i den blå rutan högst upp på sidan. Webbplatserna uppdateras ungefär en gång i halvåret eller när det sker större förändringar i någon författning. I samband med varje författning finns också en sammanställning med nyttiga länkar. Det finns även mer detaljerade översikter, bakgrundsbeskrivningar och sammandrag av författningarna i det sammanställda materialet i menyn nedan som kommunerna och städerna kan använda. 

På Kommunförbundets webbplats finns också sammanställd information till kommunerna om EU-finansiering.

 

Kommunförbundets påverkansgrupp för EU-intressebevakning inom digitaliserings- och datafrågor

År 2026 inrättades Kommunförbundets påverkansgrupp för EU-intressebevakning inom digitaliserings- och datafrågor Gruppens medlemmar består av digitala generalister från Helsingfors, Vanda, Esbo, Åbo, Tammerfors, Uleåborg och Siilinjärvi. Gruppens verksamhetsmodell har utvecklats i takt med att arbetet framskridit. Målet har varit att hitta en fungerande samarbetsmodell som stöd för EU-intressebevakningen. Nätverket samordnas av Jaana Jormanainen vid Kommunförbundet ([email protected]) 

Öppna alla

Material och dokument

Bakgrundsinformation om kommissionens strategier och de senaste lagstiftningsinitiativen

Kommissionen publicerade 2025 en handlingsplan för AI-kontinenten (AI Continent Action Plan) med hänvisning till den tekniska utvecklingen. Målet är att göra Europa till världens ledande, konkurrenskraftiga och tillförlitliga aktör inom artificiell intelligens. Detta förutsätter omfattande investeringar i beräknings-, moln- och datainfrastruktur, förbättrad tillgång till högkvalitativa data, ett snabbt införande av artificiell intelligens inom strategiska sektorer och offentliga tjänster, stärkt AI-kompetens samt ett tydligare och enklare regelverk. Samtidigt betonar planen en människocentrerad och säker artificiell intelligens som bygger på EU:s värderingar, tekniskt oberoende samt ett nära samarbete mellan EU, medlemsstaterna, företag, forskare och internationella partner. För att genomföra handlingsplanen har kommissionen publicerat och kommer även framöver att lägga fram nya strategier och lagstiftningsinitiativ. Kommunerna och städerna behöver följa denna utveckling noggrant, eftersom åtgärderna direkt eller indirekt även påverkar den lokala nivån.

I EU:s regelverk om digitalisering och data har det föreslagits ändringar som en del av Europeiska kommissionens initiativ för regelförenkling (s.k. Omnibus-paket). Det digitala omnibuspaketet innehåller bland annat ett förslag om att sammanföra dataförvaltningsakten, direktivet om öppna data och förordningen om fri rörlighet för andra data än personuppgifter under en gemensam datarättsakt, samt ett förslag om att införa en europeisk företagsplånbok. Genom AI-omnibusförslaget gjordes riktade ändringar i AI-förordningen. Vi uppdaterar information om dessa på respektive webbsida (länkarna finns ovan i den blå rutan). EU granskar även det övergripande regelverket för den digitala sektorn med hjälp av Digital Fitness Check, det vill säga den nya digitala regelboken, där man strävar efter att identifiera och styra regelverkens samverkan.

I juni 2026 föreslog kommissionen ett strategiskt paket för Europas tekniska suveränitet. Paketet omfattar bland annat rättsakten om halvledare 2.0, rättsakten om moln- och AI-utveckling samt strategin för öppen källkod och en strategisk färdplan för digitalisering och AI inom energi.

Utvecklingen av regleringen och strategierna påverkar kommunerna särskilt med tanke på offentliga digitala tjänster, informationshantering, IT-upphandlingar, cybersäkerhet och utnyttjande av artificiell intelligens. Kommunerna behöver följa ändringarna i lagstiftningen och ha beredskap att utveckla kompetens, verksamhetsmodeller och infrastruktur i enlighet med de nya kraven. Reformerna kan ge kommunerna möjligheter att effektivisera serviceproduktionen, minska beroendet av enskilda leverantörer samt införa AI-lösningar med stöd av gemensamma ramar och riktlinjer.

Positionspapper för städer och kommuner

Intervjuer och diskussioner med kommuner inom nätverket för EU:s digitaliserings- och dataprojekt har resulterat i en uppsättning positionspapper som kan användas som stöd både för egna reflektioner och för att bilda sig åsikter. Positionspappren är versionerade eftersom de uppdateras vid behov då kommissionens planer preciseras och förståelsen utvecklas.Det tas även fram positionspapper vid behov i fråga om EU:s nya planer inom det digitala området. Kommunförbundets uttalanden och ställningstaganden i dessa frågor finns under länken Kommunförbundets förteckning under nyckelordet ”EU och internationella frågor” (på finska).

Sammanställt material för kommuner och städer 2025

Författningar:  

Kommunförbundets sammanställning av EU:s digitaliserings- och datalagstiftning som påverkar kommuner och städer (på finska)

Innehåller allmän information om EU-lagstiftningen och en närmare översikt över digitaliserings- och datalagstiftningen ur ett kommunperspektiv. Senast uppdaterade 28.2.2025.

 

Sammanfattning av resultaten av intervjuer, enkäter och fokusgrupper (på finska):

Sammanfattning av städernas och kommunernas synpunkter på EU:s digitaliserings- och datalagstiftning (på finska)

Innehåller kommunernas synpunkter på författningarna och de möjligheter och utmaningar som är förknippade med dem. Uppdaterad 28.2.2025.

 

Sammanfattning av EU:s strategier och författningar:

Sammanfattning av EU:s strategier och författningar (på finska)

Innehåller en sammanfattning av EU:s strategier och lagstiftning inom ditialisering och data. Uppdaterad 11/2025.

 

Kommunernas förpliktelser:

Kommunförbundets sammanställning av förpliktelser för kommuner och städer genom EU:s digitaliserings- och datalagstiftning (på finska)

Innehåller en komprimerad sammanställning av förpliktelser som gäller kommuner och städer. Uppdaterad 11/2025.

 

Sammanställning av nationella myndigheter:

Kommunförbundets sammanställning av nationella myndigheter som avses i EU:s digitaliserings- och datalagstiftning (på finska)

Innehåller en förteckning över nationella myndigheter med anknytning till EU:s digitaliserings- och datalagstiftning och deras ansvarsområden. Uppdaterad 11/2025.

 

Sammanställning av aktuell lagstiftning kring digitalisering som rör kommunerna:

 

Kommunförbundet har också kartlagt kommunernas synpunkter på EUDI-plånboksförslaget i samband med eIDAS-förordningen och sammanställt mer detaljerad information i en rapport. Den innehåller en resumé på svenska och finns under följande länk bland Kommunförbundets publikationer: Eurooppalainen digitaalinen identiteettilompakko kuntien näkökulmasta | Kuntaliitto.fi

Allmänna iakttagelser om rättsakterna

Rättsakternas förpliktande karaktär

Ur kommunsektorns perspektiv innebär EU:s digitaliserings- och datalagstiftning i huvudsak möjliggörande reglering. Rättsakterna medför dock även skyldigheter som kommunen ska beakta i sin egen verksamhet och i utvecklingen av verksamheten. Dataförordningen och den reviderade eIDAS-förordningen medför snarare möjligheter än skyldigheter för kommunerna. I direktivet om öppna data och dataförvaltningsakten finns bestämmelser om förfarandet vid delning av data som ska beaktas om data delas. Det har bedömts att det värdefulla dataset som avses i kommissionens genomförandeförordning och som ska öppnas, endast finns inom den byggda miljön i kommunerna. Förordningen om ett interoperabelt Europa skapar ramar för förfarandena om den digitala tjänsten som kommunen tillhandahåller förutsätter interaktion mellan myndigheterna i medlemsstaterna. Hur förpliktande förordningen om artificiell intelligens är beror på kommunens roll och AI-systemets användningssätt och användningsändamål. Förordningen om artificiell intelligens tillämpas inte på alla AI-system som kommunen använder och skyldigheterna i förordningen är också färre om kommunen inte själv utvecklar AI-system. Skyldigheten enligt förordningen om en gemensam digital ingång om att digitalisera förfarandet gäller företagstillstånd.
 

Ansvarsfördelningen inom kommunen

I all offentlig verksamhet ska lag noggrant iakttas. Tjänsteinnehavare och förtroendevalda sköter sina uppgifter i kommunen under tjänsteansvar och ansvarar för att deras åtgärder är lagliga. Ordnandet av kommunens interna förvaltning och verksamhet hör till kommunens självstyrelse. Kommunen beslutar internt till exempel i förvaltningsstadgan hur olika uppgifter ordnas i praktiken och vem som ansvarar för uppgifterna. Ansvar kan även fastställas i lag. EU:s digitaliserings- och datalagstiftning påverkar utvecklingen av kommunala tjänster, användningen och delningen av data samt upphandlingen, och därför måste man känna till ramarna för lagstiftningen om arbetsuppgifterna omfattar ansvarsområden som anknyter till dessa teman.
 

Rättsakt, förordning eller direktiv?

Inom EU har det utfärdats flera digitaliserings- och datarättsakter. Rättsakt är ett överordnat begrepp som innefattar lagstiftningsinstrument som identifieras av EU-rätten: förordningar och direktiv. Förordningarna är direkt tillämpliga, dvs. de ska iakttas i medlemsländerna som sådana. Syftet med förordningarna är att förenhetliga regleringen i EU:s medlemsstater. Direktivet förpliktar medlemsstaterna att ändra sin nationella lagstiftning. Det är fråga om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning. De mål som ställs i direktiv implementeras, dvs. införlivas i den nationella lagstiftningen.

Av de engelska benämningarna hänvisar Act ofta till en förordning. Enligt officiella översättningar har till exempel AI Act översatts till förordning om artificiell intelligens och Data Act till dataförordning. Förordning och rättsakt används alltså ofta något blandat och överlappande i olika användningssituationer. I Kommunförbundets projekt om EU:s digitaliserings- och datalagstiftning använder vi officiella svenska översättningar. 
 

Gemensamma europeiska dataområden

För att främja EU:s datastrategi och digitala mål har man utöver lagstiftning även utvecklat till exempel dataområden. Med dataområden (data space) avses en digital infrastruktur för delning och utbyte av data inom en viss sektor eller mellan olika sektorer. Syftet är att öka tillgången till och vidareutnyttjandet av data i en tillförlitlig och säker miljö. I rättsakterna om delning av data finns hänvisningar till dataområden och via dessa till delning av information. Till exempel ska en kommun som deltar i dataområden i enlighet med artikel 33 i dataförordningen iaktta de krav på gemensam praxis som stöder interoperabiliteten. 

Utvecklingen av europeiska dataområden inleddes inom 14 sektorer: jordbruk, kulturarv, energi, finansiering, den gröna given, hälsa, språk, tillverkningsindustri, medier, mobilitet, offentlig förvaltning, forskning och innovation, kompetens och turism. Mer information och länkar på kommissionens webbplats om gemensamma europeiska dataområden. Även dataområden som gäller den offentliga förvaltningen utvecklas. Finland var bland de första att ansluta sig till det europeiska dataområdet för offentlig upphandling. Mer information i Finansministeriets pressmeddelande. Sitra har sammanställt en lägesbild över dataområden i Finland som utöver en presentation av olika projekt även innehåller bland annat fördelar och lärdomar.

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Jaana Jormanainen
+358 9 771 2257, +358 50 448 5062
Ansvarsområden
  • EU-intressebevakning inom digitalisering och datafrågor.
  • Projekt och nätverk som gäller EU:s digitaliserings- och datalagstiftning ur kommunsektorns perspektiv.
  • Samordning av påverkansgruppen för EU-intressebevakning inom digitalisering och data.
  • Sakkunnig-, intressebevaknings- och utvecklingsuppgifter, särskilt i frågor som gäller kommunernas data och digitalisering.
Läs mer om dessa teman

Kommunförbundets Brysselkontor

Sedan 1992 har Kommunförbundet ett kontor i Bryssel. Målet med vår EU-intressebevakning är att trygga och utveckla verksamhetsförutsättningarna för kommunerna i Finland. 
Kommunförbundets Brysselkontor

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe

Digifika - nätverk för digitalisering

Kommunförbundet arrangerar korta sessioner med presentationer och diskussioner om digitalisering på svenska i nätverket för Digifika.

Mer info om nätverket för digifika.