Öppnande av data i kommunen
Enligt termbanken TEPA är öppna data sådan oförädlad information inom forskning, den offentliga förvaltningen, organisationer, företag eller privatpersoner som finns gratis tillgänglig för vem som helst och får användas fritt.
Öppna data kan utvidgas, återanvändas och kombineras vidare i olika applikationer. Exempelvis Statistikcentralens befolkningsstatistik, Meteorologiska institutets väder- och radarobservationer och Lantmäteriverkets terrängdatabaser är öppna data.
Som en tumregel kan man tänka sig att definitionen av öppna data uppfyller följande villkor:
- Offentliga: tillgängliggörandet av data begränsas inte av lagstiftning eller till exempel dataskydd.
- Gratis: användaravgifter utgör inte hinder för nyttjande av data.
- Maskinläsbara: data kan lätt utnyttjas med hjälp av allmänt använda program.
- Licensierade: användaren har informerats om hur data får användas, till exempel om källan ska anges när data används.
Varför görs data tillgängliga i kommunerna?
Genom att öppna data kan man öka öppenheten i kommunen och på så sätt stärka demokratin. Målen för tillgängliggörande av data kan också ingå i kommunens strategi.
Genom tillgängliga data kan man också stödja kommunens näringsliv genom att göra intressanta data tillgängliga för företag. Genom att göra data om kommunens inköpsfakturor tillgängliga kan man till exempel sträva efter att stärka organisationens ekonomiska disciplin och samtidigt öppet berätta om hur kommunen använder sina pengar, det vill säga av vilka företag kommunen köper produkter och tjänster. Företag kan vara intresserade av denna information till exempel vid konkurrensutsättningar eller med tanke på marknadsföring av produkter och tjänster.
Att göra data tillgängliga kan också vara ett sätt att öka användningen av data i den egna organisationen, eftersom det gör det lättare att få tillgång till data för den egna organisationens ändamål.
Systematiskt och gemensamt tillgängliggörande av data
Det lönar sig att förhålla sig experimentellt och öppet till tillgängliggörande av data, men också att vara systematisk och konsekvent. Man kan planera att göra data tillgängliga tillsammans med potentiella användare, och därmed undvika många onödiga fel. I kommunerna finns också nätverk, stöd, anvisningar, modeller och information för att göra data tillgängliga.
När man gör data tillgängliga lönar det sig att samarbeta med kommunens dataexperter och sakkunniga inom sektorn. I arbetet med att tillgängliggöra data lönar det sig att involvera sakkunniga inom sektorn, dataförvaltningen, dataskyddsombudet och eventuella andra yrkesutbildade inom informationshantering som arbetar vid kommunens arkiv eller registratorskontor.
I samband med tillgängliggörande av data lönar det sig att utarbeta en plan för hur ofta öppna data ska uppdateras, hur licensieringen görs, vem som säkerställer att uppgifterna är korrekta och hur man reagerar på fel. Det är bra att informera också användarna om dessa principer, så att de vet vad de kan förvänta sig.
Det lönar sig också att överväga att göra data tillgängliga i gränssnitt, om det till exempel är fråga om stora datamängder eller data som ofta uppdateras.
Man kan öva sig på att först tillgängliggöra data i liten skala och sedan höja ambitionsnivån. Mest motiverande är att tillgängliggöra sådana data som användarna verkligen är intresserade av. Därför är det bra att utreda hur det lönar sig att rikta de begränsade resurserna.
Att göra data tillgängliga kan vara mycket enkelt och lätt – eller mer komplicerat, beroende på vilken typ av data man vill tillgängliggöra, vad kommunens utgångsläge är, hurdana system som används i kommunen och hurdana avtal som har ingåtts till exempel i anslutning till systemen.
Det rekommenderas i synnerhet att tillgängliggörandet av kommunens data sker som en del av utvecklandet av kommunens informationshantering och fullgörandet av skyldigheterna enligt informationshanteringslagen.