Projektet Mot våld

De senaste åren har man väckts till insikt om att kriminaliteten blivit alltmer våldsam, i synnerhet bland unga. Enligt Statistikcentralens uppgifter har antalet unga under 15 års ålder som misstänks för rån ökat med upp till 136 procent mellan år 2021 och 2022. Gatugängen och rån utförda av unga har lyfts fram i den politiska debatten och i medierna. Ideologiska extremiströrelser har aktiverat sig och de har blivit mer synliga.

Det är ytterst viktigt att reagera på utvecklingen inom radikalisering, våldsbejakande extremism och ungdoms- och gängbrottslighet nu när vi ännu kan påverka den effektivt.

Det finns dokumenterade fakta, riktlinjer och samordnat arbete om förebyggande av problemen. Men dessa har dessvärre hamnat utanför det konkreta praktiska arbetet. I förebyggandet verkar flera aktörer med sina egna projekt och åtgärder utan någon tydlig samarbetsstruktur som också skulle beakta den dagliga operativa nivån.

Kommunförbundets projekt Mot våld möter behovet av att utveckla samhällsstrukturer, öka kunskapen om fenomenen och det praktiska förebyggande arbetet. Vi erbjuder kommunerna gratis utbildning, rådgivning och en elektronisk databank.

Grunden för projektet utgörs av publikationerna

  • Oikeusministeriön toimenpideohjelma nuoriso- ja jengirikollisuuden ehkäisemiseksi ja torjumiseksi vuosille 2024–2027 (resumé på svenska)
  • Kansallinen väkivaltaisen radikalisoitumisen ja väkivaltaisen ekstremismin ennaltaehkäisyn ja torjunnan toimenpideohjelma 2024–2027 (resumé på svenska)
  • Kommunförbundets utredning (2023) Selvitys radikalisoitumisen ja väkivaltaisen ekstremismin ennaltaehkäisevästä työstä
Öppna alla

Målsättningar

Projektet stöder och utvecklar lokalt, sektorsövergripande samarbete. Projektet erbjuder fungerande modeller, material och praxis i förebyggandet av ungdoms- och gängbrottslighet samt våldsbejakande extremism.

Projektet utvidgar samarbetsstrukturerna med andra aktörer inom områden där sådana inte ännu finns. Projektet bildar en riksomfattande samarbetsgrupp, inom vilken aktuell information, bästa praxis, forskningsresultat, projekt samt evenemang och utbildning i anslutning till åtgärdsprogrammen kan spridas effektivt.

Målet är att skapa en regional och lokal verksamhetsmodell och en nationell samarbetsstruktur som fungerar självständigt. Kontakter skapas också till de andra nordiska länderna.

Samtidigt ökar projektet den allmänna medvetenheten om radikalisering, våldsbejakande extremism och ungdoms- och gängbrottslighet.

Projektet utvecklar och stöder kommunernas säkerhetsplanering och det förutseende arbetet för säkerhet i vardagen.

Kommunerna och det förebyggande arbetet

Till grund för kommunernas förebyggande arbete och det förutseende arbetet för säkerhet i vardagen ligger 1 § i kommunallagen (410/2015), enligt vilken kommunen ska främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt ordna tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.

Dessutom ska kommunen i enlighet med 6 § i lagen om ordnande av social och hälsovård (612/2021) främja invånarnas hälsa och välfärd och bära det primära ansvaret till den del denna uppgift är knuten till andra uppgifter som enligt lag ska skötas av kommunen.

Kommunen är en viktig aktör i säkerställandet av invånarnas övergripande välfärd och säkerhet såväl som i bekämpningen av fenomen och utvecklingsförlopp som kan rubba dem. Utbildningen och bildningsväsendet skapar grunden för befolkningens välfärd och förbereder för mental kristålighet.

Kommunernas förutseende arbete för säkerhet i vardagen och säkerhetsplanering stöder i hög grad den nationella modellen för övergripande säkerhet och påverkar för sin del det bredare samhälleliga beredskapsarbetet.

Förebyggandet kan ses som åtgärder för att hindra eller minska effekten av fenomen och utvecklingsförlopp som rubbar invånarnas välfärd. Kommunernas förebyggande arbete sker på tre plan:

  • Primär prevention: Utveckling och säkerställande av invånarnas välfärd på bred bas.
  • Sekundär prevention: Aktiva åtgärder för att stötta och hjälpa personer i sårbar ställning samt sådana som har problem med droger och kriminalitet.
  • Tertiär prevention: Rehabilitering och stödåtgärder i ett senare skede för att hjälpa en person att komma ur en negativ spiral.

Termer

Projektet mot våld (Väkivaltaa vastaan) fokuserar i synnerhet på fenomen som försämrar befolkningens välbefinnande. I projektet behandlas dessa fenomen särskilt med tanke på det förebyggande arbetet för säkerhet och trygghet i vardagen. Nedan listas centrala termer som är kopplade till projektets teman och de fenomen som står i fokus.

Förebyggande säkerhetsarbete i vardagen

Individers egna beslut och åtgärder som syftar till att öka säkerheten i det dagliga livet.

Säkerhetsplanering

Process för att lösa lokala och regionala säkerhetsfrågor. Syftet med säkerhetsplaneringen är att förebygga och bekämpa olyckor, olycksfall, brott och störningar samt att förbättra den allmänna känslan av trygghet och säkerhet. Säkerhetsplanering omfattar både planering och praktiska åtgärder. Den styr det kommunala säkerhetsarbetet, samordnar samarbetet mellan aktörer, förbättrar användningen av resurser och motverkar överlappningar. 

Lägesbild

En översikt av rådande förhållanden, de händelser som lett fram till situationen, bakomliggande faktorer samt bedömningar av den möjliga utvecklingen – som stöd för beslutsfattandet. Lägesbilden innehåller även information om olika aktörers handlingsberedskap.

Informationspåverkan

Planerad verksamhet som syftar till att systematiskt påverka den allmänna opinionen, människors beteende och beslutsfattare och därigenom samhällets funktionsförmåga och resiliens. Informationspåverkan kan riktas mot individer, gemenskaper, organisationer och stater. 

Bedömning av risker

Bedömning av sannolikheten för att risker förverkligas och deras möjliga konsekvenser. Syftet är att identifiera risker som med hög sannolikhet kan inträffa och få betydande konsekvenser, samt att rikta åtgärder, lösningar och korrigerande åtgärder mot dessa.

Störningstillstånd

Ett hot eller en händelse som äventyrar samhällets vitala funktioner eller strategiska uppgifter.
Hanteringen av en sådan situation kräver ett mer omfattande eller tätare samarbete samt kommunikation mellan myndigheter och andra aktörer än normalt.

Undantagsförhållanden

En samhällssituation där det förekommer allvarliga eller omfattande störningar eller hot som äventyrar samhällets vitala funktioner eller strategiska uppgifter. I en sådan situation är det nödvändigt att möjliggöra myndighetsbefogenheter som avviker från det normala, på det sätt som anges i beredskapslagen.

Radikalisering är en process som kan leda till att individer på ideologisk basis börjar använda våld, hota med våld, uppmana till våld eller berättiga till våld.

Terroristverksamhet är till sin natur en revolutionär strävan efter ett mål genom rädsla, hot om våld och bruk av våld.

Terroristbrott har definierats i strafflagen:

Brottet har terroristiskt syfte om avsikten varit att:

1) injaga allvarlig fruktan hos en befolkning,

2) obehörigen tvinga regeringen eller någon annan myndighet i en stat eller en internationell organisation att göra, tåla eller underlåta att göra något

3) obehörigen upphäva eller ändra en stats konstitution eller allvarligt destabilisera en stats rättsordning eller tillfoga statsekonomin eller de grundläggande samhällsstrukturerna i en stat synnerligen stor skada, eller

4) tillfoga en internationell organisations ekonomi eller de övriga grundläggande strukturerna i en sådan organisation synnerligen stor skada.

Våldsbejakande extremistisk verksamhetliknar terrorism men saknar ofta revolutionära drag och tydlig målinriktning. Våldsbejakande extremism är operativa handlingar, som kan rikta sig till individer eller egendom.

Ungdomsbrottslighet

  • Ingen enhetlig definition, i allmänhet avses kriminellt beteende hos personer under 21 års ålder. Beteckningen varierar från fall till fall.
  • I allmänhet begår människor mest brott på tröskeln till vuxenlivet.
  • Brottsligheten hopar sig: en stor del av brotten begås av en liten grupp ungdomar.
  • Mest rån och skadegörelsebrott.

Gatugäng

  • Ingen definition i strafflagen.
  • En stabil grupp bestående av flera individer som upprepade gånger begår brott tillsammans. Verksamheten har stor inverkan på allmän ordning och säkerhet.
  • Ålder 18–30 med några minderåriga medlemmar.
  • Typiska fall gäller brott mot liv och hälsa samt narkotikabrott. Brotten är allvarligare än vid ungdomsbrottslighet.
  • Grupper som identifieras som gatugäng kan skilja sig till uppbyggnad och aktivitet och brotten kan vara mer eller mindre allvarliga.
  • Gemensam identitet, en eller flera ledarfigurer och/ eller en inre grupp.
  • Mångsidig användning av sociala plattformar där gängen rivaliserar med varandra.
  • Lös organisation, medlemmarna och ledarfigurerna kan avlösa varandra mycket smidigt.

Organiserad brottslighet

  • Strafflagen: En sammanslutning bestående av minst tre personer, som handlar i samförstånd för att begå brott för vilka det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år. Verksamheten kan omfatta också annan brottslighet.
  • Nätverksbaserad kriminalitet, religiösa kriminella grupper, grupper som leds från utlandet och grupper som möjliggör kriminalitet.

Kommunerna möjliggör en trygg vardag

Säkerhetsplanering är en långsiktig process, med vilken man förebygger olyckor, brott och störningar samt förbättrar känslan av trygghet i samhället. Med hjälp av säkerhetsplanen styrs kommunens förebyggande arbete och effektiveras samarbetet och resursanvändningen med färre överlappningar. Med säkerhetsplanering avses inte beredskapsplanering som har att göra med beredskapen och kontinuitetshanteringen.

Lagstiftningen ger egentligen inga riktlinjer om kommunernas säkerhetsplanering. Men den grundar sig på kommunallagen (410/2015) enligt vilken kommunens uppgift är att främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt ordna tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.

Det förutseende säkerhetsarbetet i vardagen omfattar åtgärder som upprätthåller och utvecklar säkerheten i vardagen genom förutseende och förebyggande metoder. Det omfattar till exempel arbetet mot våld, mot kriminalitet bland unga, skolornas säkerhet, säkerheten i den kommunala organisationen, det allmänna arbetet för välfärd och säkerhetstekniska lösningar. Det förutseende säkerhetsarbetet i vardagen omfattar inte planering av beredskapen och kontinuitetshanteringen.

Både det förutseende säkerhetsarbetet i vardagen och säkerhetsplaneringen är viktiga delar av kommunernas mer övergripande arbete för beredskap och kontinuitetshantering. De är delar av samhällets inre säkerhet och ingår därmed också i modellen för övergripande säkerhet.

Genom projektet Mot våld stöder vi kommunernas säkerhetsplanering och det förutseende säkerhetsarbetet i vardagen. Mera information om hur säkerhetsarbetet utvecklas i din kommun får du genom att kontakta Tatu Keitaanniemi som är projektsamordnare för projektet Mot våld.

Kommunförbundets utbildningar och stödmaterial

Vi erbjuder kommunerna två avgiftsfria utbildningshelheter. Kurserna riktar sig i första hand till kommunernas personal inom bildnings- och ungdomsväsendet. Utbildningen leds av Tatu Keitaanniemi som är projektkoordinator för projekt Mot våld. Båda utbildningshelheterna är föreläsningar som kan ordnas på distans eller på plats i kommunens egna lokaler. En utbildningshelhet består av två 60 minuters föreläsningar.

Om din kommun är intresserad av att utbildningshelheterna nedan kan du kontakta Tatu Keitaanniemi direkt på adressen: [email protected]

Förebyggande av radikalisering och våldsbejakande extremism

Föreläsningarna tar upp definiering av radikalisering, våldsbejakande extremism och terrorism, mekanismerna för hur de uppkommer samt det förebyggande arbetet i ett finländskt sammanhang. Dessutom ges en översikt av extremistiska rörelsers verksamhet och närvaro i Finland och världen.

Att förstå fenomenet: Gatu- och gängkriminalitet

Föreläsningarna tar upp termerna ungdomsbrottslighet, gatugäng och organiserad brottslighet betyder i ett finländskt perspektiv. Dessutom behandlas situationen för gatugängens och den organiserade brottslighetens del i Finland.

Stödmaterial

Ytterligare material (delvis på finska)

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman