Projektet Mot våld

Till grund för kommunernas förebyggande arbete och det förutseende arbetet för säkerhet i vardagen ligger 1 § i kommunallagen (410/2015), enligt vilken kommunen ska främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt ordna tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.

Dessutom ska kommunen i enlighet med 6 § i lagen om ordnande av social och hälsovård (612/2021) främja invånarnas hälsa och välfärd och bära det primära ansvaret till den del denna uppgift är knuten till andra uppgifter som enligt lag ska skötas av kommunen.

Kommunen är en viktig aktör i säkerställandet av invånarnas övergripande välfärd och säkerhet såväl som i bekämpningen av fenomen och utvecklingsförlopp som kan rubba dem. Utbildningen och bildningsväsendet skapar grunden för befolkningens välfärd och förbereder för mental kristålighet.

Kommunernas förutseende arbete för säkerhet i vardagen och säkerhetsplanering stöder i hög grad den nationella modellen för övergripande säkerhet och påverkar för sin del det bredare samhälleliga beredskapsarbetet.

Förebyggandet kan ses som åtgärder för att hindra eller minska effekten av fenomen och utvecklingsförlopp som rubbar invånarnas välfärd. Kommunernas förebyggande arbete sker på tre plan:

• Primär prevention: Utveckling och säkerställande av invånarnas välfärd på bred bas.
• Sekundär prevention: Aktiva åtgärder för att stötta och hjälpa personer i sårbar ställning samt sådana som har problem med droger och kriminalitet.
• Tertiär prevention: Rehabilitering och stödåtgärder i ett senare skede för att hjälpa en person att komma ur en negativ spiral.

Projektet Mot våld fokuserar särskilt på följande fenomen som rubbar det allmänna välbefinnandet:

Radikalisering är en process som kan leda till att individer på ideologisk basis börjar använda våld, hota med våld, uppmana till våld eller berättiga till våld.

Terroristverksamhet är till sin natur en revolutionär strävan efter ett mål genom rädsla, hot om våld och bruk av våld.

Terroristbrott har definierats i strafflagen:

Brottet har terroristiskt syfte om avsikten varit att:

1) injaga allvarlig fruktan hos en befolkning,

2) obehörigen tvinga regeringen eller någon annan myndighet i en stat eller en internationell organisation att göra, tåla eller underlåta att göra något

3) obehörigen upphäva eller ändra en stats konstitution eller allvarligt destabilisera en stats rättsordning eller tillfoga statsekonomin eller de grundläggande samhällsstrukturerna i en stat synnerligen stor skada, eller

4) tillfoga en internationell organisations ekonomi eller de övriga grundläggande strukturerna i en sådan organisation synnerligen stor skada.

Våldsbejakande extremistisk verksamhetliknar terrorism men saknar ofta revolutionära drag och tydlig målinriktning. Våldsbejakande extremism är operativa handlingar, som kan rikta sig till individer eller egendom.

Ungdomsbrottslighet

• Ingen enhetlig definition, i allmänhet avses kriminellt beteende hos personer under 21 års ålder. Beteckningen varierar från fall till fall.
• I allmänhet begår människor mest brott på tröskeln till vuxenlivet.
• Brottsligheten hopar sig: en stor del av brotten begås av en liten grupp ungdomar.
• Mest rån och skadegörelsebrott.

Gatugäng

• Ingen definition i strafflagen.
• En stabil grupp bestående av flera individer som upprepade gånger begår brott tillsammans. Verksamheten har stor inverkan på allmän ordning och säkerhet.
• Ålder 18–30 med några minderåriga medlemmar.
• Typiska fall gäller brott mot liv och hälsa samt narkotikabrott. Brotten är allvarligare än vid ungdomsbrottslighet.
• Grupper som identifieras som gatugäng kan skilja sig till uppbyggnad och aktivitet och brotten kan vara mer eller mindre allvarliga.
• Gemensam identitet, en eller flera ledarfigurer och/ eller en inre grupp.
• Mångsidig användning av sociala plattformar där gängen rivaliserar med varandra.
• Lös organisation, medlemmarna och ledarfigurerna kan avlösa varandra mycket smidigt.

Organiserad brottslighet

• Strafflagen: En sammanslutning bestående av minst tre personer, som handlar i samförstånd för att begå brott för vilka det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år. Verksamheten kan omfatta också annan brottslighet.
• Nätverksbaserad kriminalitet, religiösa kriminella grupper, grupper som leds från utlandet och grupper som möjliggör kriminalitet.

Säkerhetsplanering är en långsiktig process, med vilken man förebygger olyckor, brott och störningar samt förbättrar känslan av trygghet i samhället. Med hjälp av säkerhetsplanen styrs kommunens förebyggande arbete och effektiveras samarbetet och resursanvändningen med färre överlappningar. Med säkerhetsplanering avses inte beredskapsplanering som har att göra med beredskapen och kontinuitetshanteringen.

Lagstiftningen ger egentligen inga riktlinjer om kommunernas säkerhetsplanering. Men den grundar sig på kommunallagen (410/2015) enligt vilken kommunens uppgift är att främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt ordna tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.

Det förutseende säkerhetsarbetet i vardagen omfattar åtgärder som upprätthåller och utvecklar säkerheten i vardagen genom förutseende och förebyggande metoder. Det omfattar till exempel arbetet mot våld, mot kriminalitet bland unga, skolornas säkerhet, säkerheten i den kommunala organisationen, det allmänna arbetet för välfärd och säkerhetstekniska lösningar. Det förutseende säkerhetsarbetet i vardagen omfattar inte planering av beredskapen och kontinuitetshanteringen.

Både det förutseende säkerhetsarbetet i vardagen och säkerhetsplaneringen är viktiga delar av kommunernas mer övergripande arbete för beredskap och kontinuitetshantering. De är delar av samhällets inre säkerhet och ingår därmed också i modellen för övergripande säkerhet.

Genom projektet Mot våld stöder vi kommunernas säkerhetsplanering och det förutseende säkerhetsarbetet i vardagen. Mera information om hur säkerhetsarbetet utvecklas i din kommun får du genom att kontakta Tatu Keitaanniemi som är projektsamordnare för projektet Mot våld.

Vi erbjuder kommunerna två avgiftsfria utbildningshelheter. Kurserna riktar sig i första hand till kommunernas personal inom bildnings- och ungdomsväsendet. Utbildningen leds av Tatu Keitaanniemi som är projektkoordinator för projekt Mot våld. Båda utbildningshelheterna är föreläsningar som kan ordnas på distans eller på plats i kommunens egna lokaler. En utbildningshelhet består av två 60 minuters föreläsningar.

Om din kommun är intresserad av att utbildningshelheterna nedan kan du kontakta Tatu Keitaanniemi direkt på adressen: [email protected]

Förebyggande av radikalisering och våldsbejakande extremism

Föreläsningarna tar upp definiering av radikalisering, våldsbejakande extremism och terrorism, mekanismerna för hur de uppkommer samt det förebyggande arbetet i ett finländskt sammanhang. Dessutom ges en översikt av extremistiska rörelsers verksamhet och närvaro i Finland och världen.

Att förstå fenomenet: Gatu- och gängkriminalitet

Föreläsningarna tar upp termerna ungdomsbrottslighet, gatugäng och organiserad brottslighet betyder i ett finländskt perspektiv. Dessutom behandlas situationen för gatugängens och den organiserade brottslighetens del i Finland.