Kommuninvånaren är inget objekt i förvaltningsmaskineriet

Den lokala demokratin och det centrala uttrycket för den, en fungerande kommunalförvaltning, har varit och kommer att fortsätta att vara grundpelaren i det finländska välfärdssamhället och hörnstenen i vårt demokratiska system, sade Tapani Tölli, andre vice ordförande i Kommunförbundets styrelse, riksdagsledamot, när han öppnade Demokratidagen i Kommunernas hus på tisdagen.

​- Enligt Kommunförbundets invånarundersökning i år besitter kommuninvånarna en betydande outnyttjad potential. Resultaten som publiceras imorgon visar att kommunala frågor intresserar kommuninvånarna, liksom också mer än väntat förtroendeuppdragen, sade Tölli.

Vår grundlag utgör en stabil grund för den lokala demokratin, påpekade Tölli. I 14 § i grundlagen sägs: "Det allmänna ska främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller honom eller henne själv."

- Formuleringen är mycket vägande och förpliktande. Detta synsätt som förs fram i grundlagen bör poängteras i alla reformer. Den viktigaste reformen är den mycket omtalade vårdreformen där den grundläggande lösningen är att verksamheten koncentreras till självstyrande områden med tydliga uppgifter och befogenheter. Den här reformen är betydelsefull också med tanke på demokratin.

Invånarnas självstyrelse är det centrala budskapet i grundlagen

Kanske finns det i detta sammanhang också anledning att citera vad som sägs i grundlagen om självstyrelse, fortsatte Tölli: "Finland är indelat i kommuner, vars förvaltning ska basera sig på kommuninvånarnas självstyrelse. Bestämmelser om de allmänna grunderna för kommunernas förvaltning och om uppgifter som åläggs kommunerna utfärdas genom lag. Om självstyrelse på större förvaltningsområden än kommuner bestäms genom lag."

- En viktig aspekt som tas upp på Demokratidagen är att det uttryckligen är fråga om kommuninvånarnas självstyrelse. Grundlagen är inte främmande för självstyrelseområden som är större än kommuner, som det är fråga om i den stora reformen. Viktigt är att det högsta beslutande organet väljs genom direkta val så att beslutanderätten går nerifrån upp. Det saknar heller inte betydelse att de områden som skapas har en egen identitet, underströk Tölli.

- Kommunen nu och i framtiden är ett ämne som väckt mycket debatt. En kommun är, som jag ser det, en gemenskap av människor. Kommunen är grundenheten för folkstyre och demokrati. Lokal förankring hör till kommunens innersta väsen. Kommunen är inte i första hand en förlängning av statsförvaltningen, betonade Tölli.

- Kommuninvånaren är inte heller något förvaltningsobjekt, utan ett subjekt, en aktör. Så förhåller det sig, fastän kommuninvånaren samtidigt är servicetagare. Sålunda är det den aktiva kommuninvånaren har som har en viktig roll, inte den övervakningsinriktade servicetagaren. Aktivt kommuninvånarskap innebär att systemen för delaktighet bör utvecklas.

Kommer den enda skillnaden efter vårdreformen att vara att kommunvapnet dammats av?, frågade Tölli.

- Enligt mitt sätt att se är livskraft kommunens centrala uppgift och utvecklingen bör utgå från ett ledarskap som beaktar livskraft. Det är mer än ledning av förvaltningens organisation. Kommunen är mer än en servicefabrik eller en servicemaskin. Kommunen är dessutom en plattform för olika sammanslutningar och en kraft som håller ihop samhällets sociala struktur. Kommunen är också i framtiden en betydande och stark aktör.

- Kommunernas beslutanderätt i frågor som har att göra med livskraft, exempelvis inom markanvändningen, bör öka.

Närmare upplysningar: 
Tapani Tölli, andre vice ordförande i Kommunförbundets styrelse, 
tfn 050 511 3180