Hoppa till huvudinnehåll
Home
  • FI
  • SV
  • EN

Primary links

  • Aktuellt
  • För media
  • Coronavirus

Päävalikko

  • Juridik
    • Kommunens organ och ledning
      • Fullmäktige
      • Direktioner och kommittéer
      • Ledningen av kommunen
      • Nämnder
      • Övriga organ
        • Revisionsnämnden
        • Tillfälliga utskott
      • Proportionella val
      • De förtroendevaldas ställning
        • Fullmäktigeledamöternas motionsrätt
        • Återkallande av förtroendeuppdrag
        • Uppgifter om förtroendevalda på kommunens webbplats
        • Bestämmelse om uppträdande
        • De förtroendevaldas rätt till upplysningar
        • De förtroendevaldas rätt att få ledigt från arbetet för att sköta förtroendeuppdrag
        • Redogörelse för bindningar
      • Korruption och etik
    • Beslutsfattande i kommunen
      • Beredning av ärenden
      • Tidpunkt för inledande av ett ärende
      • Jäv
        • Tillämpningsområde för jävsgrunder
        • Jäv för fullmäktigeledamot i fullmäktige
        • Jävsgrunder: Övriga kommunala förtroendevalda
        • Tvåinstansjäv
        • Närstående enligt bestämmelserna om jäv
        • Avgörande av jävsfrågor
        • Verkan av jäv
        • Chattbotten Fråga om jäv
      • Grunderna för god förvaltning
      • Handläggningstid för centrala ärendegrupper
      • Utgångspunkter
      • Övertagningsrätt
      • Motivering av beslut
        • Rättsfall: Prioritering av kommuninvånare vid rekrytering
      • Delgivning av beslut
      • Verkställighet av beslut
      • Beslutsförfarandet vid ändringar i skolnätet
      • Beslutsförfarandets rättsliga grund
        • Kommunallagen och kommunens förvaltningsstadga
      • Myndighetens rättelse på eget initiativ
    • Sammanträdesförfarande
      • Organens sammanträden
      • Behandling av ett ärende vid sammanträdet
      • Förande och justering av protokoll
      • Sätt att fatta beslut i ett organ
      • Sammanträdets offentlighet
    • Sökande av ändring
      • Omprövning enligt kommunallagen
      • Kommunalbesvär
      • Förvaltningsbesvär
      • Förvaltningstvistemål
      • Anvisningar för sökande av ändring
    • Samarbete mellan kommuner och samkommuner
      • Gemensamt organ
      • Gemensam tjänst
      • Avtal om skötseln av en myndighetsuppgift
      • Samkommuner (KomL 2015)
      • Affärsverkssamkommun
      • Rättsfall: Kommunala självstyrelsen
    • Kommunerna, bolagen och marknaden
      • Bolag
        • God förvaltningssed och ledning i kommunkoncernen
      • Konkurrensneutralitet
      • Statligt stöd
        • Anvisningar
        • Rättspraxis
      • Konkurrensrättsligt skadestånd
      • Karteller
        • Asfaltkartellen
        • Träkartellen
      • Samarbetsforum för offentlig upphandling
    • Avtal och skadestånd
      • Avtalsstyrning och riskhantering
        • Vilseledande vid avtalsförhandlingar
      • Upphandlingskontrakt
      • Allmänna avtalsvillkor
        • JYSE
        • Avtalsvillkor för IT-upphandlingar inom den offentliga förvaltningen
        • Avtalsvillkor för byggentreprenader
      • Kommunens fastighetsköp
        • EU:s regler om statligt stöd vid fastighetsköp
        • Förorenad mark
        • Säljarens felansvar
        • Fastighetsköp: Rättspraxis och artiklar
      • Reklamation
      • Skadestånd och ansvarsfrågor
      • Rekommendationsavtal om upphovsrätt
      • Indrivning och preskription av en fordran
        • Privaträttsliga fordringar
        • Offentligrättsliga fordringar
        • Frivillig indrivning
        • Preskription av en fordran
        • Har borgenären rätt till standardersättning för indrivningskostnader?
    • Offentlighet och dataskydd
      • Begäran om uppgifter
        • Avgifter för utlämnande av uppgifter
        • Är all e-post myndighetshandlingar?
      • Behandling av personuppgifter
      • Dataskydd
        • Dataskyddslagen
        • Nätverk för kommunernas dataskyddsombud
      • Offentlighet i kommunala myndigheters verksamhet
        • Föredragningslistans och protokollets offentlighet vid upphandling
      • Särskilda frågor för webbkommunikation
        • Bör alla beslut om personalen publiceras på webben?
      • Työntekijän tietoaineistot
  • Ekonomi
    • Budgetering och ekonomiplanering
      • Ekonominyckeln – ett verktyg för beräkning av vårdreformens konsekvenser
      • Nya kriterier för kriskommuner
      • JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner
      • Tillämpningsanvisningar för kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin
      • Pensionsutgiftsbaserade avgifter vid överföring av verksamhet
      • Ekonomistyrning vid kommunsammanslagningar
      • De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2020
      • De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2019
    • Bokföring och bokslut
      • Bokföringsnämndens kommunsektion
        • Kommunsektionens uppgifter och sammansättning
        • Kommunsektionens gällande allmänna anvisningar
        • Utlåtanden från Kommunsektionen
          • Kommunsektionens utlåtanden 2017-
          • Kommunsektionens utlåtanden 2016-2011
          • Kommunsektionens utlåtanden 2010-2006
          • Kommunsektionens utlåtanden 2005-2003
          • Kommunsektionens utlåtanden 2002-1999
          • Kommunsektionens utlåtanden 1998
          • Kommunsektionens utlåtanden 1997-1996
      • Ekonomistyrning för kommunalt affärsverk och annan balansenhet
        • Bildande av en bokföringsmässig balansenhet
        • Särredovisning 1.1.2020 och marknadsmässig prissättning
        • Allmän anvisning om bokföring och bokslut för särredovisade affärsverksamheter (2017)
        • Bokföring av upplösta affärsverk
      • Andra rekommendationer och publikationer som behandlar bokföring
        • Automaattisen talousraportoinnin käsikirja AURA
        • Hur ersättningar som föranleds av asfaltkartelldomarna behandlas i bokföringen
        • Budgetering och bokföring av pensionsförsäkringsavgifter 2019
        • Bikostnader för familjevårdares arvode
        • Bokföringsanvisningar för Waltti-resekort inom kollektivtrafiken
        • Bokslutsscheman på engelska
    • Koncernstyrning och ägarpolitik
      • Kommunens koncerndirektiv
      • Allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut
      • Riktlinjer för kommunens ägarpolitik
    • Kommunalekonomin och staten
      • Regeringsprogrammet
      • Samarbetet mellan kommunerna och staten
      • Planen för de offentliga finanserna och programmet för kommunernas ekonomi
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2021–2024
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2020-2023
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2019–2022
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2018–2021
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2017–2020
      • Statens budgetpropositioner
      • Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin
      • Nytt styrsystem för de offentliga finanserna
        • Kommunens ekonomi i balans – men hur?
        • Kommunekonomin mot 2020-talet
        • Livskraft, tillväxt och sysselsättning som utmaningar för den kommunala ekonomin
        • Den nya kommunens ekonomi år 2019 - Vård- och landskapsreformens verkningar
        • Nytt styrsystem för de offentliga finanserna – från balans till överskott i den kommunala ekonomin
    • Kostnadsberäkning
      • Fördelaktighetsjämförelser
      • Handbok i kostnadsberäkning för kommuner och samkommuner
    • Chefekonomens spalt
      • Översikter, nyheter, meddelande
      • Dieaserier och föreläsningsmaterial
      • Bloggar, kolumner och artiklar
    • Revision och kontroll
      • Revisionsnämnd
        • Revisionsnämndens uppgifter
        • Revisionsnämndens rätt till upplysningar
        • Beredning av bokslutet och utvärderingsberättelsen för fullmäktige
        • Revisionsnämndernas verksamhet när en ny fullmäktigeperiod inleds och valet av revisionssammanslutning
      • Revision
        • Revisorernas uppgifter
        • Revisorns rätt till upplysningar
        • Revisionstillsyn och examina
        • Bekräftelsebrev
        • "Särskild granskning" på uppdrag av revisionsnämnden
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Formulär för riskbedömning
        • Intern revision
    • Resultat
      • Produktivitetsjämförelse i kommunerna
        • Produktiviteten inom utbildningen
        • Produktivitetsmått för tekniska sektorn
      • På finska: Tuottavuuskäsitteistö -julkaisu - Tuottavuus osana tuloksellisuutta
      • Input-outputmodellen
      • Problem vid produktivitetsmätningar
      • Effektivitet
      • Effekt
    • Produkter som stöder ekonomistyrning
      • Taloustorstai-sändningar
      • Kommunens kostnadsstruktur service
      • Statsandelskalkylator
      • Excel-formulär
      • Kommunspecifik skatteprognosfil
      • Produktivitetsjämförelse i kommunerna
      • Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader
      • Kommunalekonomiskt konditionstest
      • Nätverksprojektet för kunskapsbaserad ledning
      • Sändlistor inom kommunalekonomi
      • Nyhetsbrev
    • Statsandelar
      • Statsandelssystemet
        • Statsandel för kommunal basservice
        • Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna
        • Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet
      • Statsandelsberäkningar
        • Statsandelarna 2021
        • Statsandelarna 2020
        • Statsandelarna 2019
        • Statsandelarna 2018
        • Statsandelarna 2017
          • Statsandelen för kommunal basservice 2017
          • Utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna 2017
          • Kalkyleringsmodell för statsandelarna 2017
        • Statsandelarna 2016
          • Kalkyleringsmodell 2016
          • Statsandelen för kommunal basservice 2016
          • Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna 2016
          • Hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 2016
      • Hemkommunsersättningar
        • Hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
        • Fastställande av betalningsandel för omhändertagna och placerade barn
      • Behovsprövad höjning av statsandelen
    • Kapitalanskaffning och placeringsverksamhet
      • Kommunens finansförvaltning
      • Beslut om placeringar i kommuner och samkommuner
      • Användning av derivat
      • Ensidig justering av ränta eller räntemarginal på lån från penninginstitut
    • Skattefrågor
      • Skatteprognosfil
      • Kommunernas fördelningsandelar
      • Beskattningens flexibla verkställande ändrar på redovisningarnas periodisering
      • Kommunernas skatteprocentsatser
        • Inkomst- och fastighetsskattesatser
        • Kommunernas skattesatser och effektiva skattegrad
        • Höjning av skattesatsen påverkar inte statsandelsutjämningen
      • Mervärdesbeskattning
        • Moms vid fakturering av kurators- och psykologtjänster inom skolhälsovården
        • Momssatserna ändrades 1.1.2013
        • I kommunerna införs omvänd momsskyldighet för byggtjänster
        • Momsskyldighet vid samarbete mellan kommuner
        • Momsbeskattning av utbildningstjänster
      • Högsta förvaltningsdomstolens beslut om inkomstbeskattning av samkommun som utövar avfallshantering
      • Föreslagna ändringar i fastighetsskatten 2018-2019 samt revideringen av fastigheternas beskattningsvärde
      • Ändringar i fastighetsskattelagen 2017
      • Ändringar i fastighetsskattelagen år 2016
      • Vindkraftverken inom fastighetsbeskattningens tillämpningsområde
      • Fastighetsbeskattning - Skatteförvaltningens anvisningar
      • Skattelagstiftning
    • Ekonomi
  • Undervisning och kultur
  • Social- och hälsovård
    • Hälso- och sjukvård
      • Främjande av hälsa
        • Rådgivning
        • Screening
        • Skol- och studerandehälsovård
      • Företagshälsovården
      • Gränsöverskridande hälso- och sjukvård
        • Statlig sjukvårdsersättning till personer som kommer från utlandet till Finland
      • Hälsocentralens mottagningsverksamhet
      • Jour
      • Mun- och tandvård
      • Prehospital akutsjukvård
      • Sjukhusverksamhet/vårdavdelningsverksamhet
      • Specialiserad sjukvård
      • Tjänsteutbudet
    • Informationshantering
      • Elektronisk patientjournal
      • Nomenklaturer och klassifikationer
        • Klassifikation av radiologiska undersökningar och åtgärder
        • Laboratoriotutkimusnimikkeistö
        • Nomenklaturer för specialarbetare inom rehabilitering och vård
    • Klientavgifterna
      • Avgifter för anstaltsvård
      • Avgifter för boendeservice enligt socialvårdslagen
      • Avgifter för distanstjänster
      • Avgifter för hemvård
      • Avgifter för vård i serie
      • Avgifter inom stödet för närståendevård
      • Fastställande av klientavgifter
      • Klientavgifter för omsorger om utvecklingsstörda
      • Klientavgifter inom familjevården
      • Klientavgifter inom mun- och tandvården
    • Socialvård
      • Barnskydd
        • Kuntaliiton lastensuojelun kuntakyselyt 2012 ja 2017
      • Familjevård
      • Handikappservice och tjänster för personer med funktionsnedsättning
        • Företagshälsovård för personliga assistenter
      • Socialjour
      • Socialt arbete, social handledning och egen kontaktperson
      • Tjänster för äldre
        • Boendeservice och institutionsvård
        • Hemvård
        • Kvalitetsrekommendation
        • Närståendevård
        • Plan för att stödja den äldre befolkningen
        • Tjänster som främjar välbefinnandet
        • Äldreråd
    • Tillhandahållande och produktion av tjänster
      • Kommunernas social- och hälsovårdsförvaltning
      • Organiseringsansvar
        • Rätt att välja hemkommun, rätt att anlita service i en annan kommun och beräkning av ersättning
      • Palveluseteli
    • Vårdreformen och Kommunförbundet
      • Förändringsstöd
  • Samhälle och miljö
    • Digitalisering av den byggda miljön
      • Hantering av naturdata
    • Miljö
      • Hållbar utveckling
      • Klimatförändring
        • Ilmastokunnat
        • Kommunernas klimat- och miljönätverk
        • Hur kan kommunen minska sina växthusutsläpp?
      • Miljö- och hälsoskydd
        • Avgifter och den systematiska tillsynen
        • Kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet
          • Hälsoskyddet
          • Livsmedelstillsyn
          • Veterinärvård
          • Övervakning av tobakslagen
      • Miljövård
        • Bullerbekämpning
        • Den kommunala miljövårdsmyndigheten
          • Miljöskyddsföreskrifter
        • Kommunerna äger skog
        • Marktäktsfrågor
        • Naturvård
          • Fridlysning av naturminnesmärke genom kommunalt beslut
        • Vattenskydd och vattenvård
        • Förorenade markområden
    • Samhällen och markanvändning
      • Boende
      • Byggnadstillsyn
        • Kommunernas enhetliga verksamhet
      • MBL revideras – engagera kommunerna!
      • Markpolitik
      • Samhällsplanering
      • Trafik
        • Lag om transportservice
    • Säkerhet
      • Räddningsväsendet
      • Trygghet och säkerhet i vardagen och boendet
        • Säkerhetsplanering i kommunerna
    • Teknik
      • Avfallshantering
      • Energiproduktion och energiförsörjning
        • Energieffektivitetsavtal 2017–2025
        • Energistöd
        • Energiproduktion
          • Energirådgivning
          • Fjärrvärme
          • Konkurrensutsättning av elupphandlingen
          • Konkurrensutsättning av oljeupphandlingen
          • Värmeföretagande
      • Gator och allmänna områden
        • Kommunerna och statens trafikleder
        • Placering av teleledningar och -anordningar
        • Projekt om en öppen innovationsplattform för kommunernas infrastrukturtillgångar
        • Underhåll av gator
      • Vattentjänster
        • Avloppsvatten i glesbygden
      • Verksamhetslokaler
        • Byggherreverksamhet
        • Byggnadernas energieffektivitet
        • Intern uthyrning
        • Kommunernas modeller för att förebygga och åtgärda problem med inomhusluften
        • Program för fastigheter och verksamhetslokaler
  • Livskraft och sysselsättning
    • Kommunernas näringspolitik
      • Kommunernas krisstöd till ensamföretagare
        • Mall för beslut om understöd
      • Ledning av livskraften i kommunerna
      • Kommunala upphandlingar
      • Kommunernas stöd till företag
    • Regioner och näringar
      • EU:s regional- och strukturpolitik
        • Programperioden 2014–2020 för strukturfonderna
    • Landsbygdspolitik
      • Delegationen för små kommuner
      • Bedömningen av landsbygdskonsekvenserna till stöd för beslutsfattandet
    • Sysselsättning
      • Den kommunbaserade modellen för sysselsättning
      • Sysselsättning genom upphandling
      • Sysselsättningsförsök
        • Kommunförsök
      • Finlands Kommunförbunds sysselsättnings- och arbetskraftspolitiska arbete
      • Kommunernas utgifter för arbetsmarknadsstödet
      • Servicecenter för arbetskraften
    • Livskraftsindikator
  • Delaktighet och växelverkan
    • Demokrati och delaktighet
      • Demokratiapäivä
      • Kommuninvånarnas delaktighet
        • Användarinflytande
        • Demokratispelet
        • Invånarinitiativ
        • Kommunala folkomröstningar
      • Nätverket för kommunal demokrati
      • Representativ demokrati
        • Fullmäktiges verksamhet och uppgifter
        • Utveckling av fullmäktigearbetet
        • Årets fullmäktigeledamot söks!
        • Styrelsens verksamhet och uppgifter
        • Rekommendation om fungerande styrelsearbete
        • Utvärdering av styrelsearbetet
        • Nämndernas verksamhet och uppgifter
        • Andra organ
      • Val
        • Kommunalval
        • EU-val
        • Riksdagsvalet
        • Hemkommun
    • EU och internationell verksamhet
      • Europeiska unionens regionkommitté
      • Finlands EU-ordförandeskap och kommunerna
      • Information om EU-finansiering till kommunerna
      • Internationella organisationer i kommunsektorn
        • CEMR - Euroopan kuntaliittojen kattojärjestö
        • Europarådets kongress för lokala och regionala organ
        • HOPE - The European Hospital and Healthcare Federation
        • United Cities and Local Governments (UCLG)
      • Kommunförbundets Brysselkontor
      • Kommunförbundets EU-intressebevakning
    • Information och marknadsföring
    • Invandring och kulturell mångfald
      • Integration på svenska
    • Ledarskap och utveckling
      • Kommunförbundet som kommunernas utvecklingspartner
        • Kuntajohtajaverkosto Ryhmä 44
      • Kuntaliitokset
      • Uuden sukupolven organisaatiot
      • Välfärd för kommuninvånarna
      • Förändring genom förnyelse
        • Innovationer
        • Prognostisering
        • Raffinaderi
        • Utveckling
    • Jämställdhet och likabehandling
      • Lagstiftning
      • Jämställdhet i verksamheten
    • Informationssamhället
      • Digital utveckling i kommunerna
      • Informationshantering
        • Dokumenthantering och arkivfunktion
      • Gemensamma digitala lösningar
        • Bruksanvisnignar och guider
        • Mentornätverk
      • Projektet Digitalisering i framtidens kommun
        • Förvaltningen av fria produkter - utbildningsmaterial
        • Kunta.fi
  • Statistik och fakta
    • Livskraftsindikator
    • Publikationer
      • Beställningsblankett
      • Leveransvillkor
      • Publikationer på svenska
      • Kommunförbundets blanketter
      • KT Kommunarbetsgivarnas publikationer
    • Antalet kommuner och städer och befolkningsuppgifter
      • Kommunbaserade indelningar
      • Kommunernas arealer och befolkningstäthet
    • Analyser av befolkningsprognoserna
    • Förvaringstider för kommunala handlingar
    • Kommunfakta
      • Befolkningsprognoser
      • Befolkningsstrukturen
    • Kommunnavigatorn
    • Kostnadsstruktur
  • Kommuner och samkommuner
    • Kommunernas kontaktuppgifter och vapen
    • Kommunernas och samkommunernas verksamhet
    • Tvåspråkiga kommuner
      • De tvåspråkiga kommunernas nätverk för nationalspråksstrategin
      • En livskraftig tvåspråkighet
      • Tvåspråkighet i samiska områden
  • Kommunförbundet
    • Forskning
      • Förändringarnas KommunFinland 2025
        • Beslutsfattarundersökning 2020 
        • Invånarundersökningen 2020
      • Kuntaliiton pro gradu -tunnustuspalkinto
    • Intressebevakning
    • Coronavirus
      • Kommunernas förvaltning under undantagsförhållandena
      • Kommunernas krisstöd till ensamföretagare
    • Service
      • Arkiv
        • Anhållan om tillstånd att forska i Kommunförbundets arkiv
      • Bibliotek- och informationstjänst
      • Medlemsservice
      • Heders- och förtjänsttecken
        • Ansökan om heders- och förtjänsttecken
      • Nyhetsbrev
    • Kommunförbundet som arbetsgivare
    • Organisation och beslutsfattande
      • Kommunförbundets styrelse
      • Historia
      • Strategi och framtid
      • Kommunförbundets förbundsdelegation
      • Valet av Kommunförbundets förbundsdelegation
    • Svensk service
      • Information om tvåspråkiga kommuner
      • Svensk- och tvåspråkiga nätverk
      • Kontakta oss på svenska
        • Svenska gruppen
      • Svensk intressebevakning
        • Svenska delegationen
      • Kommunförbundet utbildar på svenska
      • Kommuntorget.fi
    • Evenemang
    • Cirkulär och utlåtanden
      • Cirkulär
      • Utlåtanden
  • Media
  • FI
  • SV
  • EN
Sakkunnigtjänster
19.4.2021

Test video

Tässä upotuskoodilla:

Brittisk batterifabrik etablerar sig i Vasa – Fantastisk nyhet, säger stadsdirektören

19.4.2021

Den brittiska aktören inom batterivärdekedjan Johnson Matthey planerar att bygga en fabrik i Vasa. Fabriken ska om allt går enligt ritningarna vara i drift år 2024. En fantastisk nyhet, säger stadsdirektören Tomas Häyry.

Den brittiska aktören inom batterivärdekedjan Johnson Matthey har inlett planeringen av byggandet av en fabrik i Vasa. En batterivärdekedja betyder en process, där råvaror genom olika stadier förädlas till de komponenter som behövs i batterier.

Vasa stad och Johnson Matthey har undertecknat ett gemensamt intentionsavtal. Detaljerna i nästa avtalsfas färdigställs till utgången av år 2021. Reservationen gäller en cirka 50 hektar stor tomt i Vasa.

– Vi är glada över att kunna meddela att fabriken förläggs till Vasaregionen, där målet är att skapa ett ekosystem för hållbara teknologier. I Vasa finns det ett gynnsamt ekosystem för batterimaterial samt pålitlig tillgång till förnybar energi och hållbara råvaror. Vasa ligger också nära europeiska OEM- och celltillverkare för bilindustrin, säger Johnson Mattheys verkställande direktör Robert MacLeod.

– Vi har samarbetat mycket nära och effektivt med Johnson Matthey. Vi har gemensamma värderingar gällande en hållbar framtid och ambitiösa mål. Detta är ett positivt nästa steg, och vi fortsätter att utveckla hela området tillsammans med alla intressentgrupper, Finlands Malmförädling och naturligtvis också med andra potentiella aktörer inom batterivärdekedjan, säger Vasas stadsdirektör Tomas Häyry.

– Detta är en fantastisk nyhet både för vårt energikluster och för hela området. Vi har ett starkt kunnande på sektorn för teknologilösningar och hållbara logistikarrangemang. I Vasa har vi möjlighet att utveckla världens grönaste värdekedja för batterier. Det är mycket värdefullt för Finland att få denna verksamhet till Vasa, säger Häyry.

Finlands Malmförädling Ab planerar investeringar i utvecklandet av de delprocesser som behövs vid produktionen av batterimaterial. Arbetet utgör en länk till den investering som gäller Johnson Mattheys katodmaterialfabrik. Målet för det arbete som anknyter till delprocesserna är att utveckla och ta i bruk tekniska lösningar av nya slag för att behandla natriumsulfathaltigt vatten i fabriksskala samt för produktion av metalliska råvaror.

– Johnson Mattheys beslut att planera investeringar i produktion av batterimaterial i Vasa tillsammans med det finska batteriekosystemet svarar väl mot vår nationella batteristrategi. Vårt mål är att bli en internationellt betydande aktör inom batteri- och elektrifieringssektorn med beaktande av hållbarhet och cirkulär ekonomi. Beslutet visar också att Finland kan erbjuda en attraktiv omgivning för nya investeringar och utbyggnad av befintliga verksamheter, säger näringsminister Mika Lintilä.

Avsikten är att byggandet av den nya fabriken ska inledas senare i år i Långskogens område mellan flygplatsen och järnvägen i Vasa. GigaVasa-området har reserverats för aktörer inom batterivärdekedjan och det erbjuder tillgängliga och gröna alternativ inom energisystemet. GigaVasas industriområde förenas logistiskt med järnvägs-, landsvägs- och hamnnätet, och möjliggör på detta sätt hållbara transportlösningar. Flygplatsen finns också alldeles i närheten.

I Vasaregionen finns över 160 energiteknologiföretag, vilka möjliggör utmärkta samarbetsmöjligheter. Energiteknologiklustrets och de lokala högskolornas täta samarbete hjälper till med utbildandet av yrkeskunnig arbetskraft som kan svara på sektorns behov.

The post Brittisk batterifabrik etablerar sig i Vasa – Fantastisk nyhet, säger stadsdirektören appeared first on Kommuntorget.fi.

Print

Kommuninvånarna nöjda med skolan – starkt stöd för utbildningen på alla nivåer

19.4.2021

Kommuninvånarna är nöjda med den grundläggande utbildningen och  gymnasieutbildningen. Mest nöjda är invånarna med den grundläggande utbildningen i de lägre årskurserna, där samarbetet mellan hem och skola är god, visar Kommunförbundets invånarundersökning.

Under 2000-talet har invånarna varit allt mer tillfreds med både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Nöjdheten har kontinuerligt ökat sedan början av 2000-talet.

Det positiva är att det är i synnerhet de som använt utbildningstjänsterna som är nöjda. Till denna grupp räknas familjer som använt tjänsterna det senaste året.

– Kommuninvånarna ger kommunens sätt att ordna och sköta undervisningen och utbildningen sitt starka stöd, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig i grundläggande utbildning vid Kommunförbundet.

Trots att en del av kommunerna under 2000-talet ändrat på skolstrukturen så har de lyckats bevara servicetillfredsställelsen på en hög nivå.

– Det är särskilt storanvändarna av tjänster, personer i åldern 40–49 med familj, som är nöjda med den grundläggande utbildningen. Nöjdast med gymnasieutbildningen är personer i åldern 18–29 med färska erfarenheter av tjänsten, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kvinnor är en aning mer nöjda än män både med den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Likaså är de som har svenska som modersmål en aning mer tillfreds än de finskspråkiga med kommunens sätt att sköta servicen.

För den grundläggande utbildningens del finns det inga skillnader mellan dem som bor i kommunens centrum och dem som bor i randområden eller i glesbygder. Däremot var glesbygdsområdenas invånare inte lika nöjda som de andra med gymnasieutbildningen.

Tillgången till grundläggande utbildning  på god nivå

Av invånarundersökningen framgår att tillgången till den grundläggande utbildningen och tillgängligheten fortfarande anses vara god i olika stora och olika typers kommuner i hela Finland.

–  Varken kommunspecifika ändringar i antalet elever eller ändringar i skolstrukturen tycks påverka servicetillfredsställelsen i någon större grad, säger  Mari Sjöström.

Inom gymnasieutbildningen är skolstrukturen fortfarande tät, vilket märks i att invånarna i alla kommuner oberoende av storleksklass är nöjda med både tillgång och tillgänglighet.

– Resultaten för gymnasieutbildningens del motsvarar andra undersökningar och utredningar. Vi vet att 99 procent av landets 15-åringar bor inom 30 km från närmaste gymnasium, säger Kyösti Värri, specialsakkunnig i gymnasieutbildning vid Kommunförbundet.

I motsats till den grundläggande utbildningen ordnas inte gymnasieutbildning i alla kommuner. Cirka tre fjärdedelar av kommunerna på fastlandet ordnar gymnasieutbildning, de flesta själva och en del tillsammans med andra i samkommuner. I de kommuner som inte har ett eget gymnasium är invånarna lite mindre nöjda med gymnasieutbildningen än genomsnittet.

Så gjordes undersökningen

  • Uppgifterna framgår av Kommunförbundets Invånarundersökning 2020.
  • Undersökningen gjordes  förra våren
  • Över 10 000 finländare har deltagit i undersökningen.
  • Enkätundersökningen är en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025.
  • Sammanlagt 43 kommuner runt om i landet medverkade.
  • Läs mera om Förändringarnas KommunFinland 2025 här.

The post Kommuninvånarna nöjda med skolan – starkt stöd för utbildningen på alla nivåer appeared first on Kommuntorget.fi.

Print

Kommuninvånarna nöjda med skolan – starkt stöd för utbildningen på alla nivåer

19.4.2021

Kommuninvånarna är nöjda med den grundläggande utbildningen och  gymnasieutbildningen. Mest nöjda är invånarna med den grundläggande utbildningen i de lägre årskurserna, där samarbetet mellan hem och skola är god, visar Kommunförbundets invånarundersökning.

Under 2000-talet har invånarna varit allt mer tillfreds med både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Nöjdheten har kontinuerligt ökat sedan början av 2000-talet.

Det positiva är att det är i synnerhet de som använt utbildningstjänsterna som är nöjda. Till denna grupp räknas familjer som använt tjänsterna det senaste året.

– Kommuninvånarna ger kommunens sätt att ordna och sköta undervisningen och utbildningen sitt starka stöd, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig i grundläggande utbildning vid Kommunförbundet.

Trots att en del av kommunerna under 2000-talet ändrat på skolstrukturen så har de lyckats bevara servicetillfredsställelsen på en hög nivå.

– Det är särskilt storanvändarna av tjänster, personer i åldern 40–49 med familj, som är nöjda med den grundläggande utbildningen. Nöjdast med gymnasieutbildningen är personer i åldern 18–29 med färska erfarenheter av tjänsten, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kvinnor är en aning mer nöjda än män både med den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Likaså är de som har svenska som modersmål en aning mer tillfreds än de finskspråkiga med kommunens sätt att sköta servicen.

För den grundläggande utbildningens del finns det inga skillnader mellan dem som bor i kommunens centrum och dem som bor i randområden eller i glesbygder. Däremot var glesbygdsområdenas invånare inte lika nöjda som de andra med gymnasieutbildningen.

Tillgången till grundläggande utbildning  på god nivå

Av invånarundersökningen framgår att tillgången till den grundläggande utbildningen och tillgängligheten fortfarande anses vara god i olika stora och olika typers kommuner i hela Finland.

–  Varken kommunspecifika ändringar i antalet elever eller ändringar i skolstrukturen tycks påverka servicetillfredsställelsen i någon större grad, säger  Mari Sjöström.

Inom gymnasieutbildningen är skolstrukturen fortfarande tät, vilket märks i att invånarna i alla kommuner oberoende av storleksklass är nöjda med både tillgång och tillgänglighet.

– Resultaten för gymnasieutbildningens del motsvarar andra undersökningar och utredningar. Vi vet att 99 procent av landets 15-åringar bor inom 30 km från närmaste gymnasium, säger Kyösti Värri, specialsakkunnig i gymnasieutbildning vid Kommunförbundet.

I motsats till den grundläggande utbildningen ordnas inte gymnasieutbildning i alla kommuner. Cirka tre fjärdedelar av kommunerna på fastlandet ordnar gymnasieutbildning, de flesta själva och en del tillsammans med andra i samkommuner. I de kommuner som inte har ett eget gymnasium är invånarna lite mindre nöjda med gymnasieutbildningen än genomsnittet.

Så gjordes undersökningen

  • Uppgifterna framgår av Kommunförbundets Invånarundersökning 2020.
  • Undersökningen gjordes  förra våren
  • Över 10 000 finländare har deltagit i undersökningen.
  • Enkätundersökningen är en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025.
  • Sammanlagt 43 kommuner runt om i landet medverkade.
  • Läs mera om Förändringarnas KommunFinland 2025 här.

The post Kommuninvånarna nöjda med skolan – starkt stöd för utbildningen på alla nivåer appeared first on Kommuntorget.fi.

Print

Valfunktionärer vaccineras mot coronaviruset – Ett viktigt beslut, säger minister Henriksson

19.4.2021

Avsikten är bland annat att underlätta rekryteringen av valfunktionärer.

– Ett viktigt beslut som ökar hälsosäkerheten för hemmaröstningen och institutionsröstningen och som förbättrar valets hälsosäkerhet överlag.

Så kommenterar justitieminister Anna-Maja Henriksson den ändring i förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer som innebär att valfunktionärer som har hand om hemmaröstningar och röstningar på anstalter vid kommunalvalet i juni kan vaccineras mot coronaviruset.

Syftet med ändringen är att trygga att även personer som har försatts i karantän ska kunna rösta.

Ändringen är tänkt att säkerställa hälsosäkerheten vid röstningen. De valfunktionärer som sköter hemma- och anstaltsröstningar tar emot röster både av personer som hör till riskgrupperna och av personer som exponerats för coronavirus.

Avsikten är också att underlätta rekryteringen av valfunktionärer.

Anmälan till hemmaröstning vid kommunalval ska lämnas in före den 1 juni. Hemma- och anstaltsröstningarna förrättas under förhandsröstningstiden 26.5–8.6.

Valdagen i kommunalvalet är som bekant söndagen den 13 juni.

Snabbtester ökar testningskapaciteten

Samtidigt meddelar Social- och hälsovårdsministeriet att sjukvårdsdistrikten, Ålands centralsjukhus och Försvarsmakten får coronasnabbtest för att bekämpa och dämpa coronaviruspandemin.

Finland får snabbtesten som en donation som finansieras från det så kallade nödhjälpsinstrumentet inom EU.

EU-kommissionen har ingått ett avtal som garanterar medlemsländerna sammanlagt 20 miljoner snabbtester. Finlands andel är 250 000 snabbtester.

Det handlar om antigentester som inte kräver utbildad laboratoriepersonal eller ett specialiserat laboratorium. Vid behov kan antigentester utföras som direkttest på en jourmottagning eller vid en vårdenhet. Resultaten av antigentesterna blir klara inom 15–30 minuter.

Det här innebär att testningskapaciteten kan ökas och att screeningverksamheten kan effektiviseras i exponeringssituationer till exempel på arbetsplatser, i skolor, i bostäder och vid enheter för serviceboende.

Sjukvårdsdistrikten får snabbtester efter att de anmält intresse och utgående från hur många antigentester som har utförts på deras område. Utdelningsvolymerna kan dock ändras enligt aktuella behov och användning, skriver ministeriet.

The post Valfunktionärer vaccineras mot coronaviruset – Ett viktigt beslut, säger minister Henriksson appeared first on Kommuntorget.fi.

social- och hälsovård
Print

Valfunktionärer vaccineras mot coronaviruset – Ett viktigt beslut, säger minister Henriksson

19.4.2021

Avsikten är bland annat att underlätta rekryteringen av valfunktionärer.

– Ett viktigt beslut som ökar hälsosäkerheten för hemmaröstningen och institutionsröstningen och som förbättrar valets hälsosäkerhet överlag.

Så kommenterar justitieminister Anna-Maja Henriksson den ändring i förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer som innebär att valfunktionärer som har hand om hemmaröstningar och röstningar på anstalter vid kommunalvalet i juni kan vaccineras mot coronaviruset.

Syftet med ändringen är att trygga att även personer som har försatts i karantän ska kunna rösta.

Ändringen är tänkt att säkerställa hälsosäkerheten vid röstningen. De valfunktionärer som sköter hemma- och anstaltsröstningar tar emot röster både av personer som hör till riskgrupperna och av personer som exponerats för coronavirus.

Avsikten är också att underlätta rekryteringen av valfunktionärer.

Anmälan till hemmaröstning vid kommunalval ska lämnas in före den 1 juni. Hemma- och anstaltsröstningarna förrättas under förhandsröstningstiden 26.5–8.6.

Valdagen i kommunalvalet är som bekant söndagen den 13 juni.

Snabbtester ökar testningskapaciteten

Samtidigt meddelar Social- och hälsovårdsministeriet att sjukvårdsdistrikten, Ålands centralsjukhus och Försvarsmakten får coronasnabbtest för att bekämpa och dämpa coronaviruspandemin.

Finland får snabbtesten som en donation som finansieras från det så kallade nödhjälpsinstrumentet inom EU.

EU-kommissionen har ingått ett avtal som garanterar medlemsländerna sammanlagt 20 miljoner snabbtester. Finlands andel är 250 000 snabbtester.

Det handlar om antigentester som inte kräver utbildad laboratoriepersonal eller ett specialiserat laboratorium. Vid behov kan antigentester utföras som direkttest på en jourmottagning eller vid en vårdenhet. Resultaten av antigentesterna blir klara inom 15–30 minuter.

Det här innebär att testningskapaciteten kan ökas och att screeningverksamheten kan effektiviseras i exponeringssituationer till exempel på arbetsplatser, i skolor, i bostäder och vid enheter för serviceboende.

Sjukvårdsdistrikten får snabbtester efter att de anmält intresse och utgående från hur många antigentester som har utförts på deras område. Utdelningsvolymerna kan dock ändras enligt aktuella behov och användning, skriver ministeriet.

The post Valfunktionärer vaccineras mot coronaviruset – Ett viktigt beslut, säger minister Henriksson appeared first on Kommuntorget.fi.

social- och hälsovård
Print
Pressmeddelande
19.4.2021

Kommuninvånarna är nöjdare än tidigare med den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Kommuninvånarna är nöjda med den grundläggande utbildningen både i årskurserna 1–6 och i 7–9. De är också nöjda med gymnasieutbildningen. Mest nöjda

Nu kan hårt drabbade regioner få mera vaccin – Vasa sjukvårdsdistrikt och Åland motsatte sig förändringen: ”Sjukdoms- och dödsfall kan öka oproportionerligt mycket”

16.4.2021

Vaccindoserna styrs till sjukvårdsdistrikt med minst 100 per 100 000 invånare en tvåveckorsperiod.

Statsrådet har ändrat förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer, vilket innebär att vacciner temporärt kan fördelas regionalt. Det här var inte möjligt enligt den tidigare förordningen.

Vaccinerna kan fördelas på enhetliga och öppet definierade epidemiologiska grunder, heter det i Social och hälsovårdsministeriets pressmeddelande.

Förordningen garanterar ändå att varje region får vaccin.

I fortsättningen ska Institutet för hälsa och välfärd THL dela ut leveranspartierna av Modernas vaccin samt en tredjedel av leveranspartierna av AstraZenecas vaccin till de sjukvårdsdistrikt där incidensen av bekräftade smittfall varit minst 100 per 100 000 invånare under de 14 dagar som föregår utdelningen av leveranspartiet.

Vaccinerna fördelas mellan sjukvårdsdistrikten på så sätt att man utöver befolkningsmängden i området med lika stor viktning beaktar antalet bekräftade smittfall i området. Man beaktar också antalet personer som tagits in för specialiserad sjukvård i området under de två föregående veckorna.

Dessutom förutsätter den regionala fördelningen att riskgrupperna och personer över 70 år har haft möjlighet att få sin första vaccindos.

Den riktade fördelningen får inte hindra eller fördröja personer från att få en sådan andra dos vaccin som behövs för bildandet av skydd mot covid-19, skriver Social- och hälsovårdsministeriet.

Försvårar planeringen, menar Åland

Utkastet till förordning var på remiss under april månads två första veckor och 51 remissinstanser lämnade utlåtanden.

Diskrimineringsombudsmannen gav i sitt utlåtande grönt ljus för att vaccinationsordningen ändras enligt epidemiläget om detta tjänar den breda allmänheten.

Också Kommunförbundet anser att en förändring är motiverad, men efterlyser flexibilitet så att vacciner kan styras till orter där smittspridningen ökar i den grad att smittspårningen inte hinner med.

Bland de som motsätter sig förändringen finns bland annat Ålands landskapsregering. Landskapsregeringen anser att en regional fördelning av vaccin ska basera sig på befolkningsmängden som enda grund.

Landskapsregeringen på Åland menar istället att planering och förutsägbarhet i leveranserna är de viktigaste faktorerna för en lyckad vaccinationsstrategi.

Planering av till exempel massvaccinationer – då extra personal anställs och nya utrymmen hyrs – kräver en absolut förutsägbarhet, skriver landskapsregeringen: ”En riktad fördelning av vaccin skulle verka negativt mot dessa faktorer och försvåra planeringen och genomförandet av vaccineringen.”

Vidare befarar landskapsregeringen att eftersom epidemiläget kan förändras snabbt på Åland kan också sjukdoms- och dödsfall öka oproportionerligt mycket vid en snabb smittspridning, om Åland inte får en tillräcklig fördelning av vaccin på grund av det tidigare epidemiläge.

Andra landskap får ta notan, menar Vasa

Också Vasa sjukvårdsdistrikt förhåller sig kritiskt. Betraktat från ett helhetsperspektiv anser distriktet att förändringen inte är förnuftig.

Med tanke på hur överraskande epidemin spritt sig finns det en stor risk för att det blir något annat landskap som ”får ta notan”, skriver distriktet i sitt genmäle. Förändringen kan med eftersläpning underlätta situationen i de värsta epidemicentren men kan ta ut sin rätt i andra landskap där vaccineringen av medborgarna fördröjs, befarar man i Vasa sjukvårdsdistrikt.

Dessutom flyttar ändringen av vaccinationsordningen tyngdpunkten för vaccinationerna närmare sommaren. Det här skapar tilläggsproblem, menar distriktet.

I mindre sjukvårdsdistrikt är intensivvårds- och infektionsplatserna begränsade och ett fåtal patienter i behov av intensivvård eller flera patienter i behov av avdelningsvård kräver specialarrangemang och inskränkningar av den övriga verksamheten, heter det i utlåtandet.

The post Nu kan hårt drabbade regioner få mera vaccin – Vasa sjukvårdsdistrikt och Åland motsatte sig förändringen: ”Sjukdoms- och dödsfall kan öka oproportionerligt mycket” appeared first on Kommuntorget.fi.

social- och hälsovård
Print

Nu kan hårt drabbade regioner få mera vaccin – Vasa sjukvårdsdistrikt och Åland motsatte sig förändringen: ”Sjukdoms- och dödsfall kan öka oproportionerligt mycket”

16.4.2021

Vaccindoserna styrs till sjukvårdsdistrikt med minst 100 per 100 000 invånare en tvåveckorsperiod.

Statsrådet har ändrat förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer, vilket innebär att vacciner temporärt kan fördelas regionalt. Det här var inte möjligt enligt den tidigare förordningen.

Vaccinerna kan fördelas på enhetliga och öppet definierade epidemiologiska grunder, heter det i Social och hälsovårdsministeriets pressmeddelande.

Förordningen garanterar ändå att varje region får vaccin.

I fortsättningen ska Institutet för hälsa och välfärd THL dela ut leveranspartierna av Modernas vaccin samt en tredjedel av leveranspartierna av AstraZenecas vaccin till de sjukvårdsdistrikt där incidensen av bekräftade smittfall varit minst 100 per 100 000 invånare under de 14 dagar som föregår utdelningen av leveranspartiet.

Vaccinerna fördelas mellan sjukvårdsdistrikten på så sätt att man utöver befolkningsmängden i området med lika stor viktning beaktar antalet bekräftade smittfall i området. Man beaktar också antalet personer som tagits in för specialiserad sjukvård i området under de två föregående veckorna.

Dessutom förutsätter den regionala fördelningen att riskgrupperna och personer över 70 år har haft möjlighet att få sin första vaccindos.

Den riktade fördelningen får inte hindra eller fördröja personer från att få en sådan andra dos vaccin som behövs för bildandet av skydd mot covid-19, skriver Social- och hälsovårdsministeriet.

Försvårar planeringen, menar Åland

Utkastet till förordning var på remiss under april månads två första veckor och 51 remissinstanser lämnade utlåtanden.

Diskrimineringsombudsmannen gav i sitt utlåtande grönt ljus för att vaccinationsordningen ändras enligt epidemiläget om detta tjänar den breda allmänheten.

Också Kommunförbundet anser att en förändring är motiverad, men efterlyser flexibilitet så att vacciner kan styras till orter där smittspridningen ökar i den grad att smittspårningen inte hinner med.

Bland de som motsätter sig förändringen finns bland annat Ålands landskapsregering. Landskapsregeringen anser att en regional fördelning av vaccin ska basera sig på befolkningsmängden som enda grund.

Landskapsregeringen på Åland menar istället att planering och förutsägbarhet i leveranserna är de viktigaste faktorerna för en lyckad vaccinationsstrategi.

Planering av till exempel massvaccinationer – då extra personal anställs och nya utrymmen hyrs – kräver en absolut förutsägbarhet, skriver landskapsregeringen: ”En riktad fördelning av vaccin skulle verka negativt mot dessa faktorer och försvåra planeringen och genomförandet av vaccineringen.”

Vidare befarar landskapsregeringen att eftersom epidemiläget kan förändras snabbt på Åland kan också sjukdoms- och dödsfall öka oproportionerligt mycket vid en snabb smittspridning, om Åland inte får en tillräcklig fördelning av vaccin på grund av det tidigare epidemiläge.

Andra landskap får ta notan, menar Vasa

Också Vasa sjukvårdsdistrikt förhåller sig kritiskt. Betraktat från ett helhetsperspektiv anser distriktet att förändringen inte är förnuftig.

Med tanke på hur överraskande epidemin spritt sig finns det en stor risk för att det blir något annat landskap som ”får ta notan”, skriver distriktet i sitt genmäle. Förändringen kan med eftersläpning underlätta situationen i de värsta epidemicentren men kan ta ut sin rätt i andra landskap där vaccineringen av medborgarna fördröjs, befarar man i Vasa sjukvårdsdistrikt.

Dessutom flyttar ändringen av vaccinationsordningen tyngdpunkten för vaccinationerna närmare sommaren. Det här skapar tilläggsproblem, menar distriktet.

I mindre sjukvårdsdistrikt är intensivvårds- och infektionsplatserna begränsade och ett fåtal patienter i behov av intensivvård eller flera patienter i behov av avdelningsvård kräver specialarrangemang och inskränkningar av den övriga verksamheten, heter det i utlåtandet.

The post Nu kan hårt drabbade regioner få mera vaccin – Vasa sjukvårdsdistrikt och Åland motsatte sig förändringen: ”Sjukdoms- och dödsfall kan öka oproportionerligt mycket” appeared first on Kommuntorget.fi.

social- och hälsovård
Print
Aktuellt
16.4.2021

Ändringen av avfallslagen vidare till riksdagen

Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av avfallslagen behandlas nu i riksdagen. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft före

samhälle och miljö
avfallshantering

Paginering

  • Nuvarande sida 1
  • Page 2
  • Page 3
  • Page 4
  • Page 5
  • Page 6
  • Page 7
  • Page 8
  • Page 9
  • …
  • Nästa sida ››
  • Sista sidan Last »
Page URL:
https://www.kommunforbundet.fi/taxonomy/term/490
Home

Kontaktuppgifter

PB 200, 00101 Helsingfors
Kommunernas hus, Andra Linjen 14
00530 Helsingfors

Växel: 09 7711
registratur (at) kommunforbundet.fi

Kommunförbundets faktureringsuppgifter

Ta kontakt

Ge kundrespons
E-postservice
Vår personal

Tillgänglighetsutlåtande
Tillgänglighetsrespons

Webbtjänst

Beställ Kommunförbundets nyhetsbrev

Kommunförbundets publikationer

RSS-flöden

Webbkakor och dataskydd

Sociala medier

Kuvapankkimme Flickrissä

Kuntaliitto ja Kuntaliitto-konserni sosiaalisessa mediassa

Kommunförbundskoncernens webbtjänster

Kommunmarknaden
Kommuntorget.fi
Kommunrekry
Upphandling.fi

© 2021 Kuntaliitto - Kommunförbundet