Tjänsteinnehavares yttrandefrihet kan begränsas endast på lagstadgade grunder
Riksdagens justitieombudsman har i sitt avgörande 9.10.2015 tagit ställning till innebörden i tjänsteinnehavares yttrandefrihet. Avgörandet befäster tidigare rättspraxis och linjen i riksdagens justitieombudsmans avgöranden, enligt vilken arbetsgivaren har rätt att ingripa i en tjänsteinnehavares yttrandefrihet enbart på lagstadgade grunder.
I fallet i fråga hade kommunala tjänsteinnehavare i eget namn och i sin tjänsteställning skrivit en insändare till tidningen om minskningen av kommunens operationsverksamhet. Kommunens social- och hälsovårdsnämnd hade med anledning av skrivelsen bett ledande tjänsteinnehavare informera tjänsteinnehavarna i fråga om motiveringen till beslutet i ärendet och anmärka på att de gått ut i offentligheten på tjänstens vägnar. Vid diskussionsmötet för tjänsteinnehavarna hade man korrigerat de omständigheter som tjänsteinnehavarna hade framfört i tidningen om kommunens operationssalsverksamhet, och hänvisat till stadens kommunikationsanvisningar. Riksdagens justitieombudsman ansåg att kommunen genom sitt förfarande hade ingripit i tjänsteinnehavarnas yttrandefrihet utan lagstadgade grunder.
Definition av yttrandefriheten
Enligt 12 § 1 mom. i grundlagen har var och en yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta.
Enligt artikel 10.1 i Europeiska människorättskonventionen har var och en rätt till yttrandefrihet. Enligt 10.2 får yttrandefriheten inskränkas endast på grunder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till
- den nationella säkerheten,
- den territoriella integriteten eller den
allmänna säkerheten, - förebyggande av oordning eller brott
- skydd för hälsa eller moral,
- skydd för annans goda namn och
rykte eller rättigheter - för att förhindra att förtroliga underrättelser
sprids eller för att - upprätthålla domstolarnas auktoritet och
opartiskhet.
Medie- och innehållsneutralitet
Yttrandefriheten är en medieneutral rättighet. Med tanke på rätten att utöva yttrandefrihet saknar det betydelse om man yttrar sig på sociala medier eller i andra medier. Förutom att yttrandefriheten är en rättighet är den också innehållsneutral. Yttrandefrihetsskyddet omfattar både positiva, negativa och neutrala ställningstaganden.
Också tjänsteinnehavare omfattas av yttrandefriheten
Yttrandefriheten, som tryggats genom grundlagen och i Europeiska människorättskonventionen, gäller också tjänsteinnehavare. Tjänsteinnehavare har rätt att i regel uttrycka sina åsikter på samma sätt som vilken medborgare som helst, även sådana åsikter som ur arbetsgivarens synpunkt inte är önskvärda.
Inskränkning av tjänsteinnehavares yttrandefrihet
Ingrepp i yttrandefriheten är i enlighet med de allmänna förutsättningarna för begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna möjligt endast på det sätt som föreskrivs i lag. Det bör dessutom finnas godtagbara grunder för inskränkningen och det bör vara nödvändigt med tanke på målen. Det är därför inte möjligt att i kommunens egna kommunikationsanvisningar eller instruktioner begränsa yttrandefriheten på ett sätt som avviker från lagstiftningen.
Utöver de begränsningar som gäller var och en, begränsas tjänsteinnehavares yttrandefrihet av de skyldigheter som ingår i tjänsteförhållandet. Begränsningar i yttrandefriheten kan bero på allmänna tjänsteskyldigheter, såsom tystnadsplikt, skyldighet att uppträda såsom ställning och uppgifter förutsätter och tjänsteutövningsskyldighet. Tjänsteinnehavares ställningstaganden i offentligheten bör vara ändamålsenliga, sakliga och lämpliga.
En del av begränsningarna är förpliktande för tjänsteinnehavare också under fritiden. I rättspraxis har man ansett att det ibland kan uppstå reaktioner på tjänsteinnehavares agerande också i situationer utanför deras tjänsteutövning. Begränsningarna i yttrandefriheten är lindrigast då tjänsteinnehavaren utövar sin yttrandefrihet som privatperson. Det bör bedömas från fall till fall om tjänsteinnehavaren kan anses ha utövat sin yttrandefrihet som privatperson eller i rollen av tjänsteinnehavare.
Anställda i arbetsavtalsförhållande
De bestämmelser om yttrandefrihet som gäller tjänsteinnehavare gäller i princip också anställda i arbetsavtalsförhållande, trots att rättsgrunderna delvis är olika. I fråga om anställda i tjänsteförhållande och deras yttrandefrihet inverkar kravet på saklighet som ingår i tjänstemannalagstiftningen. I fråga om anställda i arbetsavtalsförhållande gäller däremot lojalitetsskyldigheten som baserar sig på den arbetsrättsliga lagstiftningen.
Arbetstagarens lojalitetsskyldighet grundar sig på den andra meningen i 3 kap. 1 § i arbetsavtalslagen, enligt vilken arbetstagaren i sin verksamhet ska undvika allt som står i strid med vad som skäligen kan krävas av en arbetstagare i den ställningen.
Text: Saija Haapalehto