Social- och hälsovårdskostnaderna steg år 2020

Kommunförbundet har publicerat en sammanfattning av nettoutgifterna inom social- och hälsovården och dess verksamheter i de 44 största kommunerna och 8 samkommuner.

År 2020 steg kostnaderna för social- och hälsovården sammanlagt med 4,9 procent jämfört med föregående år.

Ökningen var störst inom primärvården (11,9 %), där kostnaderna steg på grund av de utgifter som coronatester och vården av coronasjuka orsakade i form av bland annat utrustnings- och personalkostnader

Sammanlagt ökade hälso- och sjukvårdskostnaderna med 5,7 procent, av vilket den specialiserade sjukvårdens andel var 2,6 procent. Kostnaderna för socialvård ökade med 2,8 procent jämfört med året innan. 

Coronaepidemin minskade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster och därtill kördes vissa tjänster ner. Icke-brådskande vård inom den specialiserade sjukvården flyttades till en senare tidpunkt. Till följd av detta har det uppstått en vårdskuld som ännu inte syns i utgifterna i detta skede.

De lägsta kostnaderna per invånare i Heinola – de högsta i Jakobstad

Under 2020 var de behovsstandardiserade social- och hälsovårdskostnaderna per invånare i medeltal 3 601 euro. Kostnaderna varierade mellan 4 002 och 2 920 euro. 

I Jakobstad var kostnaderna per invånare 11 procent högre och i Heinola 19 procent lägre än genomsnittet i kommunerna.

Vid en granskning av de behovsstandardiserade kostnaderna kan det konstateras att sex av de åtta samkommunerna med många verksamhetsområden hör kostnadsmässigt till de kommuner och samkommuner som har de lägsta kostnaderna. 

Behovsstandardiseringen gör utgifterna inom social- och hälsovården jämförbara och beaktar kommuninvånarnas olika servicebehov. Institutet för hälsa och välfärd har utarbetat en behovskoefficient för social- och hälsovården. Vid beräkningen av koefficienten har man utnyttjat region- och kommunspecifika uppgifter om befolkningens köns- och åldersstruktur, sjukfrekvens och socioekonomiska ställning. 

Beräkningen av behovskoefficienten har preciserats, i synnerhet i fråga om mätningen av sjukfrekvensen. Därför kan de nya koefficienterna och behovsstandardiserade utgifterna avvika avsevärt från tidigare.   

Här kan du läsa mer om de största kommunernas nettoutgifter för social- och hälsovården och mera detaljerade resultat (på finska). 

Etiketter
Mari Sjöholm

Mari Sjöholm

Informationsplanerare
Enheten för social- och hälsovård
+358 9 771 2614, +358 50 338 2502
Ansvarsområden
  • statistik inom social- och hälsovården
  • sjukvårdsdistriktens och de största kommunernas delårs- och årsöversikter
Anu Nemlander

Anu Nemlander

Sakkunnig, chef för informations- och ekonomiteamet
Social- och hälsovård
+358 9 771 2612, +358 50 563 6180
Ansvarsområden
  • ekonomi och servicestrukturer inom hälso- och sjukvården
  • kostnadsjämförelser mellan kommuner
  • klientavgifter inom hälso- och sjukvården
  • internationell verksamhet