Kommunernas skattesatser

Kommunalskatten skärps mindre än väntat 2025 – flera stora städer höjer sin skattesats

Kommunerna har igen fattat beslut om sina inkomstskattesatser. År 2025 höjs inkomstskatten i 68 kommuner och sänks i fyra. I de kommuner som höjer skatten bor sammanlagt omkring 1,35 miljoner finländare. I 236 kommuner är inkomstskattesatsen oförändrad. 

De kommuner som höjer sin inkomstskattesats för 2025 är färre än i fjol, då kommunerna bestämde sin skattesats för första gången efter vårdreformen. 

– Skattehöjningarna kan överlag anses vara mindre än väntat, när man beaktar kommunernas svaga ekonomiska utsikter och det anpassningstryck som Kommunförbundets ekonomibarometer förutspådde hösten 2024, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

– Trots att många kommuner kämpar med sin ekonomi, har de försökt att undvika skattehöjningar. Den nuvarande skattenivån upplevs vara hög, och man vill inte minska konsumtionen och livskraften i regionen genom skattehöjningar. Ekonomin har anpassats också på andra sätt, fortsätter Reina. 

Enligt Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, påverkas trycket på skattehöjningar under de kommande åren av många förändringar som samtidigt påverkar den kommunala ekonomin.

- Nivån på vårens löneuppgörelser och statens framgång med normavvecklingen för kommunerna påverkar direkt kommunernas utgifter och de kommande skattebesluten. Även andra reformer som regeringen riktar till kommunerna, i synnerhet statsandels- och fastighetsskattereformen, påverkar kommunernas egna beslut om skattenivån. 

Ovanligt många stora städer höjer skattesatsen

År 2025 ändras inkomstskatten i alla typer av kommuner på olika håll i Finland, men bland skattehöjarna finns nu ovanligt många stora städer. De till invånarantalet största kommunerna som höjer skatten är Uleåborg (+0,2 %-enh.), Åbo (+0,2 %-enh.), Jyväskylä (+0,1 %-enh.), Björneborg (+0,3 %-enh.) och Joensuu (+0,2 %-enh.). Skattehöjningarna drabbar därmed väldigt många kommuninvånare. Å andra sidan är de stora städernas höjningar mestadels mycket måttfulla. De till procenttalen största höjningarna gäller främst små kommuner med svagt skatteunderlag och kommuner där statsandelen är föremål för stora utjämningsposter för vårdreformen. 

Hela 13 kommuner beslutade om en höjning på minst en procentenhet, medan 5 kommuner bestämde sig för den minsta möjliga höjningen, dvs. en höjning med 0,1 procentenhet. Den vanligaste höjningen på 0,3 procentenheter gjordes i 15 kommuner. Den största höjningen gjorde Kuusamo, 1,2 procentenheter. Av de stora städerna gjorde Seinäjoki en ovanligt stor höjning, 0,8 procentenheter.

– Trots att höjningarna av inkomstskattesatsen verkar stora, kommer de att inbringa endast cirka 85 miljoner euro i kommunernas kassa år 2025. Det är ett tillskott som förbättrar kommunernas försvagade ekonomiska utsikter en aning. Obalansen mellan inkomster och utgifter har ökat på grund av kommunernas nya uppgifter, den snabba kostnadsökningen och kommunernas hårda investeringstryck, berättar Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.

– Kommunernas inkomster har krympt på grund av regeringens allt större nedskärningar i statsandelarna, men också bland annat för att inkomsterna av markförsäljning minskat till följd av byggbranschens kollaps, säger Punakallio.

Den högsta inkomstskattesatsen på fastlandet har Påmark (10,9 %) och Halso (10,8 %). Den lägsta skattesatsen har Grankulla (4,7 %), även om staden skärper skatten med + 0,3 procentenheter 2025. Skillnaden mellan den lägsta och högsta inkomstskattesatsen är 6,2 procentenheter. Den med skatteinkomster vägda genomsnittliga kommunalskattesatsen i fastlandskommunerna är nästa år 7,54 procent. 

De mest betydande höjningarna av inkomstskatten år 2025 görs i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. I Södra Karelen, Kajanaland, Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland gjordes endast en höjning.

Måttliga höjningar av fastighetsskatterna 

Fastighetsskatten skärps i 31 kommuner, och höjningarna kan anses måttfulla. Den allmänna fastighetsskatten höjs i 22 kommuner. Totalt 21 kommuner höjer sin fastighetsskattesats för byggnader som används för stadigvarande boende. Fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader höjs i 24 kommuner. Skattesatsen för mark höjs i 10 kommuner. I 13 kommuner skärps både inkomst- och fastighetsskatten. 

-Höjningarna av fastighetsskatterna uppskattas öka kommunernas skatteinkomster med endast cirka 7 miljoner euro år 2025. Fastighetsskatterna beräknas ge inkomster på totalt 2,4 miljarder euro, vilket täcker omkring en tiondel av kommunernas utgifter. Skattehöjningarna innebär alltså bara en liten ökning av skatteinkomsterna, säger Pekka Montell, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Kommunernas skatteprocentsatser på kartan landskapsvis

Vårdreformen kapar av kommunalskatten, oväntat många kommuner sänker sin fastighetsskatt

I början av 2023 sker en historisk förändring i kommunalskattesatserna. I enlighet med finansieringslagstiftningen för social- och hälsovårdsreformen sänks inkomstskattesatserna för fastlandskommunerna med 12,64 procentenheter 2023 och motsvarande belopp överförs till statsbeskattningen. Fastlandskommunerna kan alltså inte ändra sina kommunalskattesatser för 2023. Inkomstskattesatserna ändrades inte heller på Åland. 

På fastlandet varierar kommunalskatten år 2023 mellan 4,36 och 10,86. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen är 7,38. Kommunalskatten uppskattas ge kommunerna cirka 10 miljarder euro i inkomstskatt nästa år, vilket är 11,6 miljarder mindre än år 2022.

– De åländska kommunernas uppgifter ändras inte i reformen, så deras kommunalskattesatser sänks inte. På Åland har landskapsregeringen ansvarat för hälso- och sjukvårdstjänsterna redan under en längre tid, säger Benjamin Strandberg, sakkunnig vid Kommunförbundet.

19 kommuner sänker sina fastighetsskattesatser

De begränsningar som följer av social- och hälsovårdsreformen gäller inte fastighetsskatten, så kommunerna får också år 2023 ändra alla sina fastighetsskattesatser inom de gränser som lagen medger.

Fastighetsskatten för stadigvarande bostäder sänktes i 15 kommuner. Totalt 12 kommuner ändrade sin allmänna fastighetsskattesats. Hälften av dessa sänkte skattesatsen. Största delen av de kommuner som gjorde skatteändringar var små kommuner.

– Överraskande få ändringar gjordes i fastighetsskatten och överraskande många valde att sänka den! Även om framtiden är höljd i dunkel vill kommunerna genom sina skattebeslut stödja sina invånare när boende- och levnadskostnaderna stiger snabbt. Skattelättnaderna riktas i synnerhet till fastighetsskatten för stadigvarande bostäder. En bakomliggande faktor är också kommunernas övriga skatteutveckling som varit stark under återhämtningen efter coronapandemin, säger chefekonom Minna Punakallio.

– Kommunernas skatteinkomster för nästa år ser ovanligt bra ut. Det beror på att kommunerna år 2023 får skatteinkomster som beräknats enligt de tidigare årens högre skattesatser, säger Pekka Montell, specialsakkunnig.

Kommuner som ändrar fastighetsskatten

Den allmänna fastighetsskattesatsen

Höjs i 6 kommuner: Alavo, Kontiolax, Tervo, Siikajoki, Keitele, Brahestad

Sänks i 6 kommuner: Salla, Vemo, Lundo, Loppi, Pemar, Pelkosenniemi

Fastighetsskattesatsen för stadigvarande bostad

Höjs i 4 kommuner: Alavo, Kontiolax, Keitele, Brahestad

Sänks i 15 kommuner: Kittilä, Mäntsälä, Rautjärvi, Salla, Siikajoki, Säkylä, Vasa, Vemo, Kronoby, Laihela, Simo, Taipalsaari, Tervola, Pyhäjoki, Pelkosenniemi

Fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader

Höjs i 6 kommuner: Alavo, Kolari, Miehikkälä, Keitele, Brahestad, Tervo

Sänks i 3 kommuner: Kaavi, Loppi, Pelkosenniemi

Kommunernas inkomst- och fastighetsskattesatser år 2022

Kommunerna meddelade sin inkomstskattesats och sina fastighetsskattesatser för år 2022 till Skatteförvaltningen på tisdagen den 17 november 2021.

Kommunförbundet samlade in uppgifter om kommunernas inkomst- och fastighetsskattesatser för år 2022 på denna webbsida.

År 2022 höjs kommunalskatten i 16 kommuner och sänks i 12. Höjningarna gäller 116 000 kommuninvånare, medan 140 000 invånare får lägre kommunalskatt. I 281 kommuner är inkomstskattesatsen oförändrad. Det är exceptionellt att de invånare som får sänkt skatt är fler än de vars kommunalskatt höjs. Av de kommuner som sänker skatten är Raumo och Nyslott störst. Antalet kommuner som höjer skattesatsen är nu lägst under hela 2000-talet, 23 färre än i fjol. De största kommunerna som höjer skattesatsen är Kotka och Nurmes.

–Trots att det ekonomiska läget är svårt i många kommuner, har man försökt undvika skattehöjningar och den osäkerhet som höjda skatter innebär. Kommunerna har inte höjt sina skattesatser för säkerhets skull inför de nedskärningar i finansieringen som social- och hälsovårdsreformen kommer att innebära. I många kommuner anses skattesatsen redan nu vara hög, och man vill inte minska konsumtionen och livskraften i regionen genom skattehöjningar, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Den ekonomiska tillväxten och coronastöden förebygger skattehöjningar

Den genomsnittliga kommunalskattesatsen blir 20,01 % nästa år. I praktiken är det samma siffra som i fjol.

Bland fastlandskommunerna har Halsua den högsta kommunalskattesatsen (23,50 procent) och Grankulla den lägsta (17 %). Skillnaden mellan den lägsta och den högsta skattesatsen är 6,5 procentenheter. Den vanligaste höjningen är 0,5 procentenheter. En sådan höjning görs i 11 kommuner. Den största höjningen, 1 procentenhet, gäller 4 kommuner. Den största sänkningen gör Tövsala, som sänker sin skattesats med 1 procentenhet.

– Den ekonomiska tillväxten har återhämtat sig efter svackan under coronapandemin och har stärkt kommunernas skatteinkomster. Statens coronastöd till kommunerna 2020–2021 har stabiliserat kommunernas ekonomi och minskat trycket på nya anpassningsåtgärder. I de kommuner som höjer sin skattesats är orsaken bland annat att kommunernas uppgifter utvidgats snabbt, att befolkningen åldras och att skatteinkomsterna inte ökat tillräckligt, säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Rekordfå höjningar av fastighetsskattesatserna

Fastighetsskatten höjs i sammanlagt 14 kommuner, och höjningarna är mycket små. Jämfört med fjolåret har antalet kommuner som höjer skatten minskat med mer än hälften, och ovanligt många kommuner sänker skatten. Den allmänna fastighetsskatten höjs i 11 kommuner och sänks i 5. Fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende höjs i 9 kommuner och sänks i 6. Fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader stiger i 9 kommuner och sjunker i en.

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 2 miljarder euro. Det är omkring 8 procent av kommunernas skatteinkomster. Skatteändringarna inverkar knappt alls på kommunernas fastighetsskatteintäkter.

Kommunalskatten stiger för 700 000 finländare nästa år. Kommunalskattesatsen höjs nästa år i 39 kommuner och sänks i fyra. Antalet kommuner som höjer skattesatsen är färre än år 2020, då 53 kommuner höjde skattesatsen.

Antalet kommuner som höjer skattesatsen är lågt också i ett bredare tidsperspektiv, eftersom antalet kommuner som höjt skattesatsen inte tidigare varit mindre än 40 kommuner under hela 2000-talet.

Merparten av de kommuner som höjer skattesatsen är små, men bland dem finns också stora städer såsom Uleåborg och Björneborg. De kommuner som höjer skattesatsen har sammanlagt 700 000 invånare.

–  Statens coronastöd har avsevärt minskat det tryck på höjningar av kommunalskatten som epidemin medfört, vilket också var meningen med stöden. Det låga antal kommuner som höjer skattesatsen påvisar också att höjningen av skatterna är kommunernas sista åtgärd för att trygga finansieringen, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

− Det viktigaste budskapet när det gäller besluten om skattesatsen är att de flesta kommuner kan hålla skattesatsen oförändrad år 2021 trots de synnerligen svåra omständigheterna.

Inkomstskattesatsen är oförändrad i sammanlagt 266 kommuner. Det bor 4,8 miljoner invånare i de här kommunerna.

− I många kommuner gick ekonomin på minus redan före coronakrisen, men dessutom har coronapandemin minskat kommunernas skatteinkomster och gjort det svårare att förutse den ekonomiska utvecklingen. Coronastöden av engångsnatur eliminerar inte de ekonomiska utmaningar som kommunerna står inför, så det noggranna anpassningsarbete som fokuserar på kommuninvånarnas välfärd måste fortsätta också under de kommande åren, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Den genomsnittliga kommunalskatten stiger till 20,02 procent år 2021

Den återhållsamma skattehöjningen syns också i att ingen av kommunerna i landskapen Kajanaland, Mellersta Österbotten, Kymmenedalen och Lappland höjer skatten år 2021. De största inkomstskattehöjningarna görs i Norra Österbotten, i Satakunta och på Åland. De till invånarantalet största kommuner som höjer skatten är Uleåborg och Björneborg.

Skattesatsen sjunker för cirka 21 000 kommuninvånare, då Kides, Outokumpu, Sulkava och Tövsala har beslutat sänka sin skattesats för år 2021. Jämfört med tidigare år har skattesatsen sänkts rätt återhållsamt.

Den genomsnittliga kommunalskattesatsen blir nästa år 20,02 procent. Det är en höjning med 0,06 procentenheter från år 2020 och första gången skattesatsen överstiger 20 procent.

Bland fastlandskommunerna är den högsta kommunalskattesatsen fortfarande 23,50 procent (Halsua). Den lägsta skattesatsen på fastlandet har Grankulla, där skattesatsen är 17 procent. Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen hålls därmed oförändrad år 2021.

De nominella skattesatserna berättar dock inte hur mycket pengar kommunerna verkligen får in genom kommunalskatten. År 2021 har Halsua en effektiv skattegrad på cirka 13,9 procent, medan den är cirka 14,4 procent i Grankulla. Den genomsnittliga effektiva skattegraden är 14,4 procent år 2021.

Totalt 28 kommuner höjer sin skattesats med 0,50 procentenheter. I 202 kommuner blir skattesatsen nästa år 21,00 eller mer, vilket är ett gränsvärde i kriterierna för en kriskommun.

Måttfulla höjningar av fastighetsskatten

Totalt 29 kommuner höjer sin fastighetsskatt. Den allmänna fastighetsskatten höjs i 24 kommuner och sänks i 3 kommuner. Fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende och andra bostadsbyggnader höjs i 24 kommuner.

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,9 miljarder euro. Det är omkring 8 procent av kommunernas skatteinkomster. Höjningarna ger kommunerna intäkter på omkring 41 miljoner euro.

Bilagor

Tiivistelmä kuntien veroprosenttipäätöksistä vuodelle 2021

Bilaga1 Sammandrag av kommunernas skattesatser 2021.xlsx

Bilaga2 Skattesatserna per landskap och kommungrupp.xlsx

Bilaga3 Kommunvisa skattesatser 2021.xlsx

Bilaga4 De högsta och de lägsta skattesatserna 2021.xlsx

Bilaga5Kommunernas skattesatser och effektiva skattegrader .xls

Totalt 53 kommuner beslutat höja sin skattesats år 2020. År 2019 drabbades 480 000 kommuninvånare av skattehöjningar. Nu är antalet det dubbla, närmare bestämt cirka 1,1 miljoner invånare.

Kommunalskattesatsen höjs nästa år i 53 kommuner.  Dessa kommuner har över en miljon invånare. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen är 19,97 procent, vilket är 0,09 procentenheter mer än år 2019.

Den högsta kommunalskattesatsen bland fastlandskommunerna får Halsua, där skattesatsen blir 23,50 procent.  Det är första gången en kommun har en kommunalskattesats på över 23 procent. Den lägsta skattesatsen på fastlandet får Grankulla, där skattesatsen blir 17,00 procent.

I 26 kommuner höjs skattesatsen med 0,50 procentenheter. Den största höjningen gör S:t Michel, som höjer skattesatsen med 1,50 procentenheter.  Bland de kommuner som höjer sin skattesats har Tammerfors, Kuopio, Kouvola och Vasa det största invånarantalet.

– Skattesatsen höjs i sju kommuner fler än i fjol, men de som höjer skatten är nu större till invånarantalet än för ett år sedan. Även om det inte blir så mycket höjningar som väntat, drabbas dubbelt så många kommuninvånare jämfört med år 2019, säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.

Så här många invånare har inte berörts av kommunalskattehöjningar sedan år 2014.

Skattesatsen sjunker för omkring 78 000 kommuninvånare. Sju kommuner har beslutat sänka sin skattesats år 2020. Den största sänkningen gör Sotkamo, där skattesatsen sjunker med 1,50 procent. 

Andra anpassningsåtgärder vidtas först

Minst höjningar gjordes i Södra Österbotten, Kajanaland och Norra Österbotten, och mest i Södra Savolax, Birkaland och Norra Savolax. I Norra Karelen och Päijänne-Tavastland ändrade kommunerna inte sina skattesatser.

Skillnaderna mellan kommunerna ökar: gapet mellan den lägsta och den högsta skattesatsen är nu 7,00 procentenheter.

– Med tanke på den exceptionellt svåra situationen inom kommunekonomin är det sist och slutligen fråga om måttliga skattehöjningar. Det här visar återigen att skattehöjningar hör till de allra sista åtgärderna kommunerna tar till för att balansera sin ekonomi. Tiotals kommuner har gått in för exempelvis omfattande samarbetsförhandlingar för att anpassa sin ekonomi, säger Kommunförbundets vice vd Timo Reina.

I 196 kommuner är skattesatsen nästa år 21,00 eller mer, vilket är gränsvärdet för när en kommun betraktas som kriskommun.

Totalt 250 kommuner valde att inte ändra sin skattesats, vilket innebär att kommunalskattesatsen blir oförändrad för 4,4 miljoner kommuninvånare.

Skattehöjningarnas verkningar varierar från kommun till kommun, eftersom kommunerna har olika skatteunderlag. Kommunalskatt behöver inte betalas om löneinkomsterna är mindre än 15 700 euro eller pensionsinkomsterna understiger 11 500 euro. Cirka 40 procent av finländarna med beskattningsbar förvärvsinkomst betalar ingen kommunalskatt.

Måttliga höjningar av fastighetsskatterna

Totalt 44 kommuner höjer fastighetsskatten. Den allmänna fastighetsskattesatsen höjs i 36 kommuner och sänks i två kommuner. Totalt 39 kommuner höjer sin fastighetsskattesats för byggnader som används för stadigvarande boende och för annat boende. 

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,9 miljarder euro. Det är omkring 8 procent av kommunernas skatteinkomster. Höjningarna ger kommunerna intäkter på 12 miljoner euro.

Bilagor:

Analys av skattesatserna 2020 (PDF)

Kommunvisa skatteprocentsatser 2020 (Excel)

Genomsnittliga skattesatsernas utveckling (Excel)

Skattesatserna landskapsvis och enligt kommunstorlek (Excel)

Högsta och lägsta skattesatserna 2020 (Excel)

(Kommunförbundet informerar 20.11.2018) Nästa år stiger kommunalskatten för 480 000 invånare, då 46 kommuner har beslutat höja sin skattesats för år 2019. Jämfört med 2018 är antalet kommuner som höjer skattesatsen ändå sju färre.

– I år har kommunernas ekonomiska situation försämrats betydligt framför allt på grund av att deras skatteinkomster har börjat sjunka. Med tanke på läget är antalet kommuner som höjer sin skattesats måttligt, vilket visar att den sista utvägen är att ta ur kommuninvånarnas fickor för att balansera ekonomin, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

Bland kommunerna på det finländska fastlandet har Haapajärvi, Honkajoki, Jämijärvi, Reisjärvi och Östermark nästa år den högsta kommunalskattesatsen, 22,50 procent, medan Grankulla har den lägsta skattesatsen, 17,00 procent. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen för hela landet är nästa år 19,88 procent, vilket är 0,04 procentenheter mer än 2018.

Nästa år är skattesatsen för 180 kommuner 21,00 eller mer, vilket är ett gränsvärde i kriterierna för att klassas som kriskommun.

– Den största delen av de kommuner som höjer sin skattesats är små kommuner, där skattesatsen sedan tidigare är hög och statsandelarnas betydelse för inkomstbasen är stor. Skillnaderna mellan kommunerna ser ut att öka ytterligare, trots att det ekonomiska läget i landet är relativt bra. Så kan det inte fortsätta. Höjningarna återspeglar också statsandelsnedskärningarna som gjorts utan motsvarande kostnadsminskningar som regeringen haft som mål, säger Timo Reina.

Av de kommuner som höjer sin skattesats finns flest i Norra Österbotten, dvs. tio kommuner. I Satakunta och Birkaland är det sex kommuner i vardera landskapet som höjer skattesatsen.

Den vanligaste höjningen för nästa år är 0,50 procentenheter. Den största höjningen är 1,50 procentenheter som gjordes i en kommun, Oripää.

Skattesatsen sjunker för 26 000 kommuninvånare

Nästa år sjunker kommunalskatten för cirka 26 000 invånare, då fem kommuner har beslutat sänka sin skattesats för år 2019. Dessa är Finström, Kitee, Kumlinge, Gustavs och Mariehamn.

– I Kitee sjönk skattesatsen med rentav 0,50 procentenheter. Det är ett resultat av ett långsiktigt arbete för att balansera ekonomin. Ännu år 2014 var Kitee bland kommunerna med de högsta skattesatserna, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Skattesatsen oförändrad i de största städerna

De största städerna, dvs. Esbo, Helsingfors, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo har valt att inte ändra skattesatsen.

Sammanlagt 260 kommuner har valt att inte ändra sin skattesats.

En medelinkomsttagare med en månadslön på cirka 3 600 euro betalar i genomsnitt 7 500 euro i kommunalskatt per år.

Måttlig höjning av fastighetsskatterna

Totalt 34 kommuner höjer den allmänna fastighetsskattesatsen, fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende eller fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader, medan 9 kommuner sänker fastighetsskattesatserna.  Fastighetsskattenivån är fortfarande låg i internationell jämförelse. 

– Nästa år uppgår fastighetsskatten för boende och sommarstugor i genomsnitt till cirka 190 euro per invånare, säger Henrik Rainio, tf direktör för kommunalekonomiska enheten.

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,85 miljarder euro. Det är omkring 4 procent av kommunernas inkomster.

Bilagor:

Bilaga 1: Kommunernas inkomstskattesatser åren 1990-2019

Bilaga 2: Kommunernas inkomstskattesatser år 2019 efter landskap och kommunstorlek

Bilaga 3: Kommunernas skattesatser 2019

Bilaga 4: De högsta och lägsta inkomstskattesatserna år 2019

Bilaga 5: Kommunernas skattesatser 2019, Kommunförbundets sammandrag, 20.11.2018, pdf-fil (8 stordior)