Kommunhuset förr, nu och i framtiden

Kommunhuset har traditionellt varit ett centrum för kommunens verksamhet, och byggnaden har haft en symbolisk betydelse för kommunens identitet och för demokrati och gemenskap. Husen har speglat samhällets och kommunens utveckling, demokratiska ideal och god arkitektur. 

Till exempel är Säynätsalos kommunhus ett objekt på Unescos världsarvslista, ett internationellt känt monument i arkitekturhistorien och ett av Alvar Aaltos mest betydande verk.

Vissa kommuner bygger nya kommunhus, medan andra renoverar befintliga byggnader eller flyttar kommunhusets lokaler till nya byggnader med många funktioner.

Helt nya kommun- och stadshus finns bland annat i Laihela (2026), Kempele (Kempeletalo, 2025), Vaala (2025) och Gustavs (modulärt kommunhus 2024). I Laihela har det nya kommunhuset precis tagits i bruk.

Nya kommunhus har också planerats. I Rusko är ett kombinerat kommunhus och bibliotek under uppbyggnad och ska stå klart i slutet av året. I Pyhäjoki revs det gamla kommunhuset, och det nya började byggas för ett år sedan. I Taivalkoski har man beslutat att investera i ett helt nytt kommunhus på grund av problem med inomhusluften. Byggarbetet förväntas börja redan i år.

Flera städer har renoverat eller håller på att renovera sina historiska stadshus. Lahtis stadshus genomgick en omfattande renovering 2021–2023. Rovaniemi har för avsikt att totalrenovera sitt stadshus för cirka 30 miljoner euro 2024–2026. Åbo stadskvarter och stadshus ska genomgå en grundlig renovering 2025–2028.

Ett exempel på en omfattande renovering som redan genomförts är stadshuset i Uleåborg. Det är en historisk byggnad från 1886 som är nationellt värdefull och ett exceptionellt krävande skyddsobjekt. Byggnaden är skyddad i generalplanen och detaljplanen. Renoveringen blev klar år 2024.

Vissa kommunhus har i dag så omfattande reparationsbehov att renoveringskostnaderna tär hårt på kommunens ekonomi. Under de senaste decennierna har kommunerna inte alltid haft ekonomiska möjligheter att genomföra en långsiktig reparationsplan.

Nya sätt att organisera kommunhusets verksamhet

När kommunerna bygger nya lokaler, går de ofta in för mer mångsidiga och flexibla servicehelheter och multifunktionella byggnader, så att kostnaderna kan hållas nere.

Många kommuner förnyar sina lokaler i form av hybridprojekt. Kommunens lokaler placeras på ett centralt och lättillgängligt ställe, och förutom kommunhuset finns det till exempel olika kommersiella tjänster eller lokaler för den tredje sektorn i samma kvarter. Till exempel Träskända stad och Tusby kommun har valt en sådan lösning.

Kommunerna och städerna kan också ha sina lokaler utspridda på olika ställen. I en lokal kan det till exempel finnas fullmäktigesal och mötesrum, medan förvaltningen, sektorerna, myndighetstjänsterna och kundservicen är belägna någon annanstans. 

Vissa av de gamla kommunhusen har fått ett helt nytt liv genom nya användningsändamål. I Hyvinge byggde staden om en gammal yllefabrik till stadshus. Därefter blev stadshusets entré i kombination med fullmäktigesalen och kaféet ett vardagsrum för alla stadsbor. Det har rentav blivit en del av stadens varumärke.

Varje kommun bedömer självständigt utifrån lokala förutsättningar och förhållanden hur det är bäst att organisera kommunens lokaler. Sådana här viktiga beslut fattas naturligtvis av kommunens förtroendeorgan.

Lokalerna ska ge möjlighet till service på lika villkor

I dag betjänar kommunerna i allmänhet invånare och företag både på plats och på distans. Det är ändå få kommunala jobb som kan skötas enbart på distans. Kommunerna måste tillhandahålla de tjänster som föreskrivs i lag och i förvaltningsstadgan.

Enligt lagstiftningen ska kommunala tjänster tryggas för alla invånare oavsett var de bor. Kravet på likabehandling innebär att tjänsterna ska vara tillgängliga också för dem som behöver stöd, såsom äldre och personer med funktionsnedsättning.

Viktiga aspekter är också hälsosamma och trygga lokaler, som kommunen är skyldig att sörja för som arbetsgivare, samt de investerings-, drifts- och livscykelkostnader som lokalerna för med sig.

Kommunhusen är alltså inte bara förvaltningsbyggnader. De erbjuder oftast en mängd centraliserade tjänster i en tillgänglig och centralt belägen lokal. I ett sådant kommunhus kan det förutom förvaltning och stödfunktioner finnas till exempel personal från stadsmiljösektorn, myndighetstjänster (såsom byggnadstillsyn, miljöhälsa och miljöskydd) samt administrativ personal från livskrafts- och bildningssektorn.

Kommunhusets framtid är alltså multifunktionell!