Främjande av kommuninvånarnas delaktighet

I 29 § i kommunallagen finns bestämmelser om kommunens informationsskyldighet (Kommunallagen 10.4.2015/410). Enligt paragrafen ska kommunen informera sina invånare, tjänsteanvändare, organisationer och andra sammanslutningar om sin verksamhet.

Kommunen ska ge tillräckligt med information om

• tjänster som kommunen ordnar
• kommunens ekonomi
• ärenden som bereds i kommunen
• planer som gäller ärendena
• behandlingen av ärendena
• beslut som fattats samt
• effekterna av besluten.

Kommunen ska också informera om hur man kan delta i och påverka beredningen av besluten.

Öppen kommunikation underlättar vid beredningen 

Genom öppenhet i kommunens kommunikation stärks invånarnas deltagande och förtroendet för kommunens verksamhet och beslutsfattande. Det är också ändamålsenligt att informera om pågående ärenden, som till exempel en översyn av antalet verksamhetsställen.

Genom öppen kommunikation får kommunen mångsidig och omfattande information om invånarnas synpunkter, erfarenheter och åsikter och kan beakta dem i beredningen av ärenden. När invånarna tas med i planeringen i ett tillräckligt tidigt skede genom mångsidig kommunikation ger det beredningen något att luta sig mot och möjliggör bättre beslutsfattande. Då är det också färre som begär omprövning och beslutsfattandet blir effektivare.

På sidan Delta och påverka får invånarna veta hur man gör för att delta

Enligt 22 § i kommunallagen (8.2.2019/175) har kommuninvånarna och de som utnyttjar kommunens tjänster rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet. Fullmäktige ska sörja för mångsidiga och verkningsfulla möjligheter och sätt att delta och påverka.

Kommunen kan berätta om möjligheten att delta och påverka till exempel på sidan Delta och påverka, där det finns samlad information om både lagstadgade och andra sätt att delta i kommunens verksamhet och planering av tjänster. Två tredjedelar av kommunerna har redan information om hur invånarna kan delta på sin webbplats.

På webbplatsen samlas information om både den representativa demokratins och den direkta deltagardemokratins metoder. Infon om den representativa demokratin innehåller information om hur man ställer upp i kommunalval, vad de olika organen gör och var man hittar kontaktuppgifter till de förtroendevalda.

Webbplatsen kan också innehålla information om de lagstadgade påverkansorganens verksamhet, såsom ungdomsfullmäktige, äldreråden och råden för personer med funktionsnedsättning.

Den direkta deltagardemokratins metoder är bland annat invånarinitiativ och kommunala folkomröstningar.

Justitieministeriet erbjuder webbtjänster om demokrati som kommunerna kan ta i bruk avgiftsfritt. De populäraste av Justitieministeriets demokratitjänster, som kommunerna tagit i bruk, är invånarinitiativ.fi och dinåsikt.fi. 

På webbplatsen Delta och påverka är det bra att också ha en möjlighet att ge respons. Dessutom lönar det sig att förklara skillnaden mellan officiella initiativ och respons.

På webbplatsen Delta och påverka kan man berätta om pågående enkäter om kommunens verksamhet och informera om invånaraftnar och kundråd i olika servicesektorer. Informationen kan också erbjudas enligt målgrupp, till exempel för fritidsboende eller studerande.

Webbplatsen kan också innehålla information om organisationer och frivilligverksamhet.

Tydlig kommunikation genom flera kanaler når invånarna

I kommunikationen ska man använda ett klart och begripligt språk, och olika invånargruppers behov ska beaktas. I Esbo har man valt engelska som stadens tredje officiella språk parallellt med finska och svenska, eftersom andelen invånare med främmande språk som modersmål redan är 15 procent, och den beräknas öka i framtiden.

Kommunen behöver flera parallella kommunikationsmedel och bör komma ihåg bland annat personer med funktionsnedsättningar samt olika språkgrupper. Webben och sociala medier ger möjlighet till kartläggning av åsikter och diskussion. Det är bäst att diskutera spelregler och samarbete också med representanter för lokala medier.

För effektivare växelverkan kan kommunen grunda egna medier, så som man gjort i Uleåborg.

Läs mer

• Anvisningar och handböcker i kommunikation på Kommunförbundets webbplats.
• Öppen förvaltning
• Utbildning i öppen förvaltning eOppiva (på finska): Avoin hallinto on käytännön tekoja

När kommunens delaktighetsprogram utarbetas bör man noggrant fundera över varför och hur man vill stärka kommuninvånarnas delaktighet i kommunen. Det är viktigt att börja med lokala behov och också kartlägga de resurser som används för delaktighetsarbetet.

Att invånarna får en stark känsla av delaktighet gagnar kommunen på många nivåer. Det är till nytta inte bara med tanke på individens egen livshantering och eget välbefinnande utan också med tanke på gemenskap och konkret deltagande.

En person som är fäst vid sitt närsamhälle vill satsa på att utveckla sin livsmiljö samt kommunens service och verksamhet. På så sätt kommer kommunen också att gagnas och stärka sin kundförståelse med hjälp av erfarenhetsexpertis. Detta bidrar till att utveckla och organisera lämpliga och högklassiga tjänster enligt invånarnas behov.

En viktig aspekt i delaktigheten är också invånarnas ökade självständighet och ansvarstagande. På det hela taget bidrar en stark känsla av delaktighet hos invånarna till kommunens livskraft och sociala kapital.

Läs mer:

• Osallisuustyön johtaminen ja osallisuusohjelman teko (THL, på finska)

• Helsingfors
• Imatra (på finska)
• Jyväskylä (på finska)
• Karleby
• Rovaniemi (på finska)
• Uleåborg (på finska)
• Vasa
• Vanda
• Varkaus (på finska)
• Villmanstrand (på finska)
• Åbo

Kommuninvånarnas och servicetagarnas rätt att delta och påverka i kommunala ärenden finns inskriven i 22 § i kommunallagen (22 § (8.2.2019/175)). Fullmäktige ska sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter och sätt att delta och påverka.

I 22 § i kommunallagen finns exempel på hur invånarnas deltagande och påverkan kan främjas.

Kommunerna erbjuder allt fler möjligheter att delta och nya metoder för deltagande har utvecklats parallellt med de traditionella sätten. De olika sätten att delta som kommunerna erbjuder varierar dock avsevärt från kommun till kommun.

Rapporten Osallistaako kunta, osallistuuko kuntalainen? redogör för vilka möjligheter kommunerna erbjuder för att främja kommuninvånarnas deltagande.

Sätten på vilka kommuninvånarna kan delta och påverka har utvecklats och blivit mångsidigare. Nya sätt att delta har tagits i bruk. Denna utveckling har underlättats genom lagstiftningsändringar.

Text saknas

Medborgarbudgeten är ett sätt att involvera invånarna i diskussionen, planeringen och besluten om gemensamma skattemedel. Det finns inte bara ett rätt sätt att genomföra medborgarbudgetering, utan den kan tillämpas på många olika sätt.

Medborgarbudgeteringen kan tillämpas i många olika situationer, för att tillgodose många slags behov och lösa olika problem. Den kan utnyttjas när man planerar och fattar beslut om till exempel investeringar eller tjänster.

Läs mer:

• Helsingfors
• Tusby (på finska)
• Tammerfors (på finska)

Medborgarbudget

Olika former av invånardelaktighet kan klassificeras enligt följande: delaktighet i information, delaktighet i planering, delaktighet i beslut och delaktighet i verksamheten. Det lönar sig för kommunen att erbjuda invånarna och kunderna så många slags möjligheter att delta som möjligt. I figuren beskrivs vad de ovan nämnda formerna av delaktighet konkret omfattar.

Användarperspektiv, samutveckling och servicedesign

Användarperspektiv innebär att servicen utvecklas utgående från invånarnas behov och att fokus i utvecklingen flyttas från producenten till användaren. Tjänster produceras utgående från ett användarperspektiv med hjälp av metoder för servicedesign.

Med samutveckling avses en process för utveckling av produkter eller tjänster där olika aktörer deltar: kunder, sakkunniga och tjänsteproducenter. Det praktiska genomförandet varierar, liksom de olika skedena som involverar parterna.

Servicedesign innebär att servicen planeras tillsammans med användarna genom designmetoder. Sådana är till exempel olika visuella metoder.

Läs mer:

COSIE-projektet

Rundabordssamtal

Rundabordssamtalet är en smidig delaktighetsstruktur där kommunen kan möta de lokala invånarna och aktörerna som jämlika partner.

Ett rundabordssamtal kan vara:

1. Platsbaserat, regionalt

2. Servicebaserat

3. Sakbaserat

Aktörer vid rundabordssamtalen kan vara exempelvis organisationer, företag, församlingar, invånare och frivilliga aktörer, kommunens påverkansorgan och kommun- eller stadsdelsföreningar samt byaföreningar.

Läs mer:

Kumppanuuspöydän rakennusopas

Delaktighet som ett verktyg i vardagen – ledning av delaktigheten och resursfördelning

Kommunen har en viktig roll när det kommer till främjande av delaktighet och samhörighet. Kommunen erbjuder också kommuninvånarna olika former av deltagande. En del av dem är lagstadgade och andra frivilliga.

Medborgarnas delaktighet och deltagande ska beaktas när kommunstrategin utarbetas. I strategin ska det fastställas hur genomförandet av det följs upp och utvärderas.

En stark upplevelse av delaktighet har stor betydelse både för individens välbefinnande och för hela samhället. Den uppmuntrar individen att ta hand om sitt eget välbefinnande och vara aktiv i sin egen närmiljö och därmed även öka kommunens livskraft. Den främjar också delaktighet i utvecklingen av kommunens tjänster och aktivt engagemang i föreningar.

När kommunen beslutar sig för att utveckla invånarnas delaktighet måste det finnas en stark gemensam vilja för det. Det gäller för de förtroendevalda, tjänsteinnehavarna och arbetstagarna att fundera på vad kommunen eftersträvar med en ökad delaktighet.

Ett starkt delaktighetsarbete kräver ledarskap och tillräckliga resurser, där kommunikationen är en viktig del.

Checklista för delaktighet:

• Kom överens om tydliga mål för delaktighetsarbetet
• Inrätta en delaktighetsgrupp som är så bred som möjligt, och som också beaktar partnerskap och olika nätverk
• Tilldela en kommunal tjänsteinnehavare ansvaret för delaktighetsarbetet och koordineringen av arbetet
• Kom också överens om hur förverkligandet av arbetets mål ska följas upp och bedömas. 
• Koordinatorn för delaktighetsarbetet ser till att arbetet som utförts rapporteras regelbundet till kommunens ledningsgrupp
• Kartlägg de former av delaktighet och möjligheter till deltagande som invånarna har
• Fastställ åtgärder för att stärka delaktigheten och deltagandet och skriv in dem i ett delaktighetsprogram. De kan också vara en del av välfärdsberättelsen eller något annat dokument.

Läs mer på Kommunforbundet.fi:

• Handbok för ledning av delaktighet: Osallistamisen johtamisella kohti kestävämpiä päätöksiä

Målet med delaktighetsspelet

Delaktighetsspelet erbjuder en ram och en plattform för diskussion om möjligheterna med delaktighet och hur den kan tillgodoses. Under spelets gång lär sig deltagarna om olika delaktighetsmetoder.

Syftet med spelet är att göra upp en gemensam plan för det utvecklingsobjekt som utsetts: vilka delaktighetsmetoder som ska väljas samt med vem och enligt vilken tidsplan metoderna ska genomföras.

Vem är spelet avsett för?

Spelet är i första hand avsett för kommunernas personal och för personer som ansvarar för verksamheten. Kommuninvånare och förtroendevalda kan också delta i spelet. Ett lämpligt antal deltagare är 4–8 personer per spelomgång. 

Var kan man beställa spelet?

Spelet kan laddas ner gratis på denna sida, men tryckning av spelet och anskaffning av kompletterande material är på spelarrangörens ansvar. För en spelomgång behövs följande material: 

• spelplan
• checklista för facilitatorn
• instruktionskort
• metodkort
• röda och gröna spelbrickor
• post-it-lappar
• pennor

Närmare anvisningar och rekommendationer för tryckningskvalitet finns nedan blad bilagorna (på finska).

Respons på Delaktighetsspelet kan skickas per e-post till adressen [email protected]