Vad bör man tänka på när det gäller AI-baserade, eventuellt automatiserade översättningar? Finns det något juridiskt som bör beaktas?

Lagen slår inte fast hur kommunen ska kommunicera. Det förutsätts att man kommunicerar, men det är kommunens eget val i vilken utsträckning kommunikationen sker och hur brett språkutbudet är (med undantag för de lagstadgade språken). Oberoende av hur man kommunicerar, förutsätter dock till exempel lagen om tillhandahållande av digitala tjänster att kommunikationen ska ske på ett tillgängligt sätt.

Att beakta i sammanhanget:

• Det är skäl att skilja mellan innehåll som rör rättigheter, skyldigheter och förmåner och annat innehåll. Till exempel ansökningsförfaranden som gäller skolan eller småbarnspedagogiken bör vara noggrant översätta, texterna måste vara helt identiska.
• Å andra sidan finns det också texter där det viktigaste är att idén framgår av översättningen. Till exempel i en bloggtext beskrivs ofta en idé eller en tanke och då är det inte så viktigt att ordalydelsen är exakt identisk. Då behöver texten inte vara helt likalydande – lagen kräver inte ens att en blogg ska publiceras eller översättas.
• Den som publicerar något bär alltid ansvar för det som publiceras. Om kommuninvånarna påpekar brister, bör de rättas till.
• Om man använder maskinöversättning för att skapa den slutliga versionen av en text, bör det på webbsidan tydligt framgå att texten har översatts automatiskt och att ingen anställd har granskat den. Men om texten har genomgått en särskild granskning är denna information irrelevant.

Det är skäl att överväga en klassificering av de texter som ska översättas i tre kategorier:

1. Texter som översätts av ett proffs och som är identiska på de olika språken. Hit hör till exempel information om besvärsrätt, officiella ärenden och hur man ansöker om olika former av service osv. Visst kan översättaren ta olika AI-baserade verktyg till hjälp, men den slutliga ordalydelsen ska slipas av ett proffs. Detta är viktigt även ur rättslig synvinkel, eftersom det här kan uppstå fel i översättningarna som också har rättslig betydelse.
2. Texter som kan översättas med AI och som granskas av någon som behärskar språket tillräckligt väl. Dessa texter kunde till exempel vara "lättare" nyheter eller bloggtexter.
3. Texter som översätts med AI och inte granskas av någon. Det här används av många kommuner till exempel när de betjänar på andra språk än de inhemska. Det är viktigt att man i samband med texten klargör att det är fråga om en automatisk översättning, så att läsaren är medveten om det. Tanken är på sätt och vis att utan den extra hjälp som de automatiska verktygen ger skulle tjänsten i fråga inte finnas alls. Om detta alternativ gör det möjligt att informera till exempel dem som kommit från Ukraina om kommunens tjänster, då är det bara bra.

Av de ovan nämnda är texter i kategori 1 sådana som det lönar sig att vara noggrann med. Däremot kommer kategorierna 2 och 3 eventuellt att närma sig varandra i takt med att AI-tjänsterna utvecklas. En allt större del av innehållet kan publiceras antingen efter en snabbgranskning eller utan att texten granskas alls.