Elektroniska studentskrivningar beräknas öka kommunernas apparaturkostnader

(​Kommunförbundet informerar 3.4.2014) Kommunerna uppskattar att övergången till elektroniska studentskrivningar kommer att kräva investeringar i framför allt apparatur. Det framgår av enkätresultatet för gymnasiernas del i Kommunförbundets och FCG:s IT-kartläggning. Två tredjedelar av de kommuner som besvarade enkäten förutspår att de kommer att behöva investera i nya datorer. Nästan alla kommuner uppgav att förändringarna också kräver kompletterande utbildning för lärarna.

 

Största delen av kommunerna har ännu inte beaktat investeringsbehoven i sin budget.

 

– Övergången till elektroniska studentskrivningar kräver mycket resurser av kommunerna och staten har åtminstone inte ännu reserverat någon finansiering för elektroniseringen. Staten borde bevilja finansiering för dem som anordnar gymnasieutbildning, så att studentskrivningarna kan skötas på det sätt som krävs. Enbart datorer för rektorerna och lärarna kommer att kosta över 2,2 miljoner euro, uppskattar Kurt Torsell, som är sakkunnig vid Kommunförbundet.

 

De elektroniska studentskrivningarna införs stegvis från år 2016. De första studentprov som kan avläggas elektroniskt blir proven i kort och lång tyska samt i geografi och filosofi. Senast våren 2019 är det tänkt att studentskrivningarna ska avläggas elektroniskt i samtliga ämnen.

 

IT-enkäten besvarades av hälften av fastlandskommunerna. Svaren täckte drygt 60 procent av invånarna i alla fastlandskommuner.

 

Genom enkäten gjordes en bred kartläggning av kommunernas IT-situation i slutet av 2013. För grundskolornas och gymnasiernas del omfattade kartläggningen redskap inom informations- och kommunikationstekniken, elektroniska lärmiljöer och lärplattformer, läromedel och undervisningspersonalens färdigheter i informations- och kommunikationsteknik. Resultatet för grundskolorna publiceras den 23 april. 

Gymnasierna allt bättre på att använda nätverktyg 

Nästan alla (94 %) av de kommuner som besvarade enkäten har tillgång till en elektronisk lärplattform som gymnasierna använder i sin verksamhet. Alla kommuner med över 20 000 invånare använde en lärmiljö.

 

Lärplattformerna används främst för utdelning av elektroniskt material och för hemuppgifter. I totalt 68 procent av kommunerna finns det möjlighet för studerande att skriva prov i en elektronisk lärmiljö.

 

Nästan alla kommuner (97 %) har ett elektroniskt samarbetssystem.

 

I alla kommuner ger samarbetssystemet möjlighet att läsa individuella meddelanden, t.ex. om frånvaro och provresultat. I nio av tio kommuner kan man också välja kurser i systemet.

 

I 96 procent av de kommuner som besvarade enkäten har gymnasierna ett trådlöst nät. De kommuner som ännu inte har ett trådlöst nät planerar att ta i bruk ett sådant.

 

– Användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och elevernas och de studerandes kunnande är en viktig del av allmänbildningen nu och i framtiden, och det här kunnandet måste garanteras alla unga. Målet kan nås bara om de knappa resurserna riktas rätt och om staten, kommunerna, de övriga partnerna och innehållsproducenterna samarbetar med varandra, säger Torsell.

 

Närmare upplysningar:
Kurt Torsell, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 0500 703 117

Etiketter