Finansieringen av och tillgången till utbildning oroar Kommunförbundet

(Kommunförbundet informerar 13.11.2014) Finansieringen av utbildningen bör vara långsiktig, anser Kommunförbundets styrelse den 12 november 2014 i sitt utlåtande om lagförslagen om ordnande och finansiering av utbildning. Reformerna gäller gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen och det fria bildningsarbetet.

Enligt förslaget till finansieringslag skulle finansieringen av gymnasie- och yrkesutbildningen inte längre bygga på en lagstadgad kostnadsgrund utan på en budget. Dessutom betalas utbildningsfinansiering från början av år 2017 enligt förslaget allt mer enligt prestationer och resultat, inte enligt studietid.

Kommunförbundets åsikt är att finansieringen av yrkes- och gymnasieutbildningen även i fortsättningen borde bygga på en kostnadsgrund. En rent budgetbaserad finansiering är problematisk eftersom finansieringen borde vara långsiktig och förutsägbar med tanke på anordnarna. På det sättet tryggas att det finns tillräckligt med utbildning i hela landet.

Kommunförbundet motsätter sig att en effektbaserad finansiering ska införas i gymnasieutbildningen och att andelen sådan finansiering ska öka inom yrkesutbildningen.

– Effektbaserad finansiering lämpar sig dåligt för utbildning av unga. Utbildningsanordnaren bör se till att alla, även de svagaste eleverna avlägger sina examina, säger Terhi Päivärinta, direktör för undervisnings- och kulturenheten vid Kommunförbundet.

Det nya finansieringssystemet bör trygga en tillräcklig basfinansiering för att utbilda hela åldersklassen och för att uppmärksamma elevernas olika behov. Enligt grundlagen bör staten trygga att basfinansieringen faktiskt räcker till.

Glesare utbildningsnät ökar behovet av inkvartering

Lagförslaget som gäller ordnandet av utbildning eftersträvar att koncentrera nätet av utbildningsanordnare inom gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen och det fria  bildningsarbetet. Kommunförbundet fruktar att reformen ska försämra tillgången på utbildning och utbildningens tillgänglighet.

– En studerande på andra stadiet ska kunna bo hemma. Om utbildningsnätet glesnar avsevärt ökar elevernas behov av inkvartering säger Päivärinta.

Anordnarnätverket för gymnasie- och yrkesutbildning har också en betydande inverkan på kommunernas och regionens livskraft. Anordnarna bör garanteras tillräckliga befogenheter att tillämpa lösningar som lämpar sig för lokala och regionala behov.

Kommunförbundet understöder den föreslagna lagbestämmelsen om att utbildningsanordnaren beslutar om läroanstaltsnätet. Kriterierna för beviljande av tillstånd bör bestämmas på ett sätt som är tillräckligt klart för de sökande. Det finns anledning att bevara yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen som separata utbildningsformer.

Bakom lagförslagen ligger förändringarna i utbildningens verksamhetsmiljö och behovet av ekonomiska besparingar. Avsikten är att genomföra reformerna från början av år 2017. Remisstiden för lagförslagen var kort, och därför hann kommunerna och utbildningsanordnarna inte fördjupa sig tillräckligt i dem.

Närmare upplysningar:
Terhi Päivärinta, direktör för undervisnings- och kulturenheten, tfn 050 590 4796