Kommunförbundet förväntar sig sysselsättningsåtgärder vid miniregeringsförhandlingarna

(Kommunförbundet informerar 12.6.2014) Kommunförbundet understöder regeringens mål att förbättra sysselsättningen och livskraften vid miniregeringsförhandlingarna nästa vecka. Förbundet betonar att mögelsanering av skolor och andra offentliga lokaler samt bastrafikledshållningen har en stor sysselsättande effekt. Arbetsutskottet i förbundets styrelse godkände på torsdagen förbundets mål för förhandlingarna.


För att den lokala livskraften ska kunna utvecklas bör staten stödja kommunernas möjligheter och inte strama åt ekonomin genom nya uppgifter. Kommunförbundet förväntar sig att det vid budgetmanglingen i augusti fattas beslut om den redan tidigare överenskomna nedskärningen på en miljard euro i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter.

Närmare upplysningar:
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör: 050 364 78 83
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör: 0400 486 043 
Tuula Haatainen, vice verkställande direktör: 040 334 58 13 

Finlands Kommunförbunds mål för de s.k. miniregeringsförhandlingarna

Kommunförbundet betonar att kommunerna har en central roll i det finländska välfärdssamhället. Kommunernas uppgift är att inom ramen för den kommunala självstyrelsen erbjuda medborgarna viktiga påverkningskanaler, tillhandahålla och producera offentliga tjänster och stärka den lokala och regionala livskraften.

Regeringen bör vid budgetmanglingen i augusti fatta beslut om den redan tidigare överenskomna nedskärningen på en miljard euro på 2017 års nivå i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter. Det är nödvändigt att riktlinjen uppfylls för att kommunerna ska klara sig.

De nödvändiga grundläggande reparationerna av kommunernas byggnader, bland annat mögelsaneringar, kräver anslag på 150 miljoner euro för finansieringsandelar på 15–25 % som betalas under byggnadstiden.

Bastrafikledshållningen, små trafikprojekt och kollektivtrafiken bör få statliga anslag som motsvarar de utvecklings- och sysselsättningskrav som dagens samhälle ställer.

Regeringen bör kritiskt ompröva reformer som ökar kommunernas kostnader. Sådana reformer är bland annat arbetsmarknadsstödsreformen, höjningen av läropliktsåldern med ett år, uppdelningen av hemvårdsstödet mellan makar och revideringen av socialvårdslagen. Kostnadseffekterna av reformerna är underdimensionerade.

Arbetsmarknadsstödsreformen bör vara kostnadsneutral mellan staten och kommunerna. Kommunerna bör garanteras tillräckliga metoder och beslutanderätt för att kunna sköta utökade uppgifter. Om reformen inte kan ändras så att den blir kostnadsneutral och kommunerna inte får tillräckliga befogenheter, bör reformen slopas.

Inkomsterna från höjningen av social- och hälsovårdsavgifterna och av de undre gränserna för fastighetsskatten bör inte gå till staten utan tillfalla kommunerna.

Kommunernas skatteunderlag bör bredda genom att en del av kapitalskatteinkomsterna går till kommunerna, genom att den tidsbegränsade höjningen av samfundsskatteandelen görs permanent efter år 2015, genom att förändringarna i skattegrunderna ersätts kommunerna fullt ut och genom att möjligheterna att överföra en del av inkomsterna från trafikskatterna till kommunerna utreds.

Finansministeriets projekt för utveckling av fastighetsbeskattningen bör slutföras. Eftersom fastighetsskatten är en kommunal skatt bör inkomsterna från den inte till någon del tillfalla staten.

Det bör inte göras några betydande ändringar i lagstiftningen om kommunernas social- och hälsovård förrän den nya lagen om ordnandet av social- och hälsovården träder i kraft. Det är viktigt att ordnandet av sjukvård utgör en del av företagshälsovården utan bolagiseringsskyldighet. Social- och hälsovårdsområdena bör ha rätt att avtala om att kommunerna och samkommunerna fungerar som serviceproducenter.

Det är nödvändigt att göra en grundlig helhetsbedömning av den samverkande effekten av de enskilda förändringar som gäller skolsystemet, dvs. åtgärder som är under beredning, ändringar i lagstiftningen och nedskärningar i finansieringen. Först därefter kan man bestämma om åtgärderna är de rätta med tanke på det skolsystem som eftersträvas.

Regeringen bör vidta åtgärder för att befria den kommunala verksamheten från skyldighet att betala överlåtelseskatt i samband med strukturreformer, i kommunernas hyresbostadsarrangemang och i andra arrangemang som gäller fastighetsförmögenhet i anknytning till kommunernas lagstadgade uppgifter. 

Bredbandsprogrammet bör få mer resurser, eftersom det nuvarande programmet inte ger möjlighet till att ansluta alla fastigheter till snabba telekommunikationsförbindelser. Om programmet får mer resurser och alternativ teknik tas med ökar efterfrågan på digitala tjänster och affärsverksamheten. Det är också en ovillkorlig förutsättning för många planerade reformer, bland annat införande av en nationell servicearkitektur, elektroniska studentskrivningar, distanstjänster och ökade påverkningsmöjligheter för medborgarna.

Etiketter