Kommunförbundet kritiserar reformförslag

(Kommunförbundet informerar 6.3.2014) Kommunförbundet ser att det finns mycket att rätta till i förslagen till revidering av social- och hälsovården och statsandelssystemet. Kommunförbundets styrelse gav ett utlåtande om lagförslagen torsdagen den 6 mars.

​Enligt Kommunförbundet bör man komma vidare i social- och hälsovårdsreformen samt sträva efter allt mera helgjutna och hållbara kommun- och servicestrukturer och smidiga service- och vårdkedjor för klienterna och patienterna.

Under beredningen har Kommunförbundet betonat att kommunreformen och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården bör fortskrida sida vid sida samt att prioriteringen bör vara ett kommunbaserat system.

Kontinuiteten i och vidareutvecklingen av servicen tryggas bäst av social- och hälsovårdstjänster som verkar i anslutning till den övriga kommunorganisationen.

Kommunförbundet välkomnar förslaget att ansvaret för att ordna primärvården, socialvården och den specialiserade sjukvården samlas under en och samma instans inom social- och hälsovårdssektorerna.

Förbundets styrelse bekräftar sina riktlinjer från förra våren om att det mellankommunala samarbetet för att ordna social- och hälsovårdstjänster på basnivå kan basera sig på ansvarskommunsmodellen eller en samkommun. I lagstiftningen bör man utveckla kommunernas möjligheter att styra samarbetsområdets verksamhet och ekonomi. Rösträtten bör bestämmas i proportion till invånarantalet.

Social- och hälsovårdssektorerna har huvudansvaret för att utveckla servicen och kompetensen, bedöma personalresurserna och arbetskraftsbehovet och verkställa det nationella utvecklingsprogrammet.

Specialupptagningsområdena ansvarar för samordningen av verksamheten inom social- och hälsovårdsområdena. Däremot har specialupptagningsområdena inte beslutanderätt när det gäller tjänster på basnivå, eftersom det är svårt för områdena att uppnå en tillräcklig kännedom om de lokala förhållandena.

Kommunförbundet påpekar att det i förslaget till lag om ordnandet av social- och hälsovården inte finns någon bedömning av de ekonomiska och andra effekterna. När förslaget finslipas bör man se till att reformernas grundläggande mål nås. Resultaten syns på lång sikt, och utvecklingsarbete bör göras tillsammans med kommunerna.

Statsandelsreformen går mestadels i rätt riktning

Kommunförbundet anser att statsandelsreformen mestadels går i rätt riktning. Förslaget gör reformen mera genomskådlig och klar, förenklar systemet, slopar onödiga graderingar och minskar bestämningsgrunderna.

Problemet är att finansieringen av utbildningen på andra stadiet inte är kopplad till helheten. Kommunförbundet anser att utvecklingen av den s.k. huvudmannamodellen bör kopplas till reformen. Kommunernas självfinansieringsandel av utbildningen på andra stadiet borde räknas ut exempelvis enligt antalet 16–18-åringar och inte som i dag enligt antalet invånare.

Kommunförbundet påpekar också att statsandelarna för basservicen håller på att minska på grund av finansieringsarrangemangen för yrkeshögskolorna. Under beredningen av reformen har man beslutat att yrkeshögskolefinansieringen överförs till staten genom att både statsandelen för utbildningen på andra stadiet och statsandelen för basservicen skärs ner. Kommunförbundet kräver att den kostnadsneutrala minskningen av statsandelen tas helt och hållet från undervisnings- och kulturministeriets andel.

I många kommuner uppstår en mycket svår situation när statsandelarna skärs ner avsevärt samtidigt som systemet läggs om. Många kommuners möjligheter att klara av sina skyldigheter att tillhandahålla tjänster kan äventyras.

Statsandelssystemet bör också i fortsättningen trygga ett effektivt tillhandahållande av kommunala tjänster i hela landet med en rimlig skatte- och avgiftsbörda Kommunförbundet kräver att statsandelssystemet ska vara rättvist för alla kommuner och uppfylla finansieringsprincipen. Staten bör i enlighet med finansieringsprincipen svara för sin andel av de serviceskyldigheter som den gett kommunerna.

Kommunförbundet anser det positivt att regeringen tänker be grundlagsutskottet ge ett utlåtande om förslaget till statsandelsreform. Då kan man också bedöma hur finansieringsprincipen uppfylls.

Närmare upplysningar:

Antti Lindtman, Kommunförbundets styrelseordförande, tfn 040 577 62 55
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, 050 364 78 83

 

Utlåtandet om social- och hälsovården:
Tuula Haatainen, vice verkställande direktör, 040 334 58 13
Tarja Myllärinen, direktör, social- och hälsovård, 050 596 98 66
Kristina Wikberg, direktör, svenska och internationella ärenden, 050 378 04 66

Utlåtandet om statsandelssystemet:
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, 0400 486 043
Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, 050 371 29 99

Etiketter