Vårdreformen ska stärka basservicen

(Kommunförbundet informerar 19.8.2014) Under remissrundan för den nya lagen om ordnandet av social- och hälsovården ska kommunerna ta ställning till tryggandet av kommuninvånarnas välfärd, samkommunernas förvaltning och beslutsfattande samt finansieringen av vård- och produktionsområdena, analyserar Kommunförbundets vice verkställande direktör Tuula Haatainen.


Social- och hälsovårdsministeriet skickade i måndags en begäran om utlåtande om lagen om ordnandet av social- och hälsovården. Beslutet om ordnandet av vårdområdet har en betydande roll i det nya systemet eftersom man i beslutet fastställer bland annat vilka kommuner och samkommuner som producerar tjänster.

– Kommunernas roll som tillhandahållare och producenter av social- och hälsovårdstjänster kommer att förändras betydligt i och med den lagstiftning som nu är under beredning. Ur kommunernas perspektiv är det väsentligt att lyfta fram synpunkter på samarbetsformerna med staten, analyserar Haatainen.

Enligt lagförslaget har kommunerna ändå en stark roll också i fortsättningen. De planerade fem vårdområdena är samkommuner och besluten om serviceproduktionen fattas i kommunerna och samkommunerna.

– Det är viktigt att verkligheten på kommunfältet syns i beslutsfattandet inom vårdområdena och i organiseringen av verksamheten. Områdets ekonomi måste granskas som en helhet och kunderna ska tryggas fungerande servicehelheter.

Finansieringen i kommuner och samkommuner som producerar tjänster har i lagen lämnats öppen. Kommunernas och statens inbördes roller när det gäller uppgifter där kommunerna har finansieringsansvaret bör därför göras tydligare.

– Produktiv verksamhet som ger effekt och ett effektivt servicesystem har varit centrala mål för hela vårdreformen. Det lönar sig för kommunerna att i sina utlåtanden fundera över på vilket sätt finansieringssystemet stöder dessa mål, påpekar Haatainen.

Beredning av produktionsområden aktuellt

Enligt förslaget bildas vårdområdena utifrån de nuvarande specialupptagningsområdena. I sitt utlåtande ombes kommunerna ta ställning till vilket vårdområde de vill höra till. Den mest väsentliga öppna frågan gäller ändå bildandet av serviceproduktionsområden.

– Eftersom tidsplanen för genomförandet av reformen är snäv lönar det sig för kommunerna att senast nu inleda en diskussion om bildandet av produktionsområdena och om framtidens service i samarbete med de andra kommunerna i området. I kommunerna har det redan gjorts mycket utredningsarbete i de tidigare skedena av reformen, och resultaten av det arbetet kan nu utnyttjas, säger Haatainen uppmuntrande.

– För beredningen av lagen behövs kommunernas praktiskt förankrade synpunkter på hur basservicen kan integreras ytterligare. I praktiken innebär detta en skiss över hur tjänsterna inom socialvården, primärvården och den specialiserade sjukvården kan genomföras som förnuftiga helheter ur kundens perspektiv.

Närmare upplysningar:
Tuula Haatainen, vice verkställande direktör, tfn 040 334 58 13
Tarja Myllärinen, direktör, social- och hälsovård, tfn 050 596 98 66

 

Mer på webben

Etiketter