Kommunerna positivare till klimatarbete

(Kommunförbundet informerar 21.10.2015) Klimatarbetet är ändå i praktiken hotat av den nedåtgående ekonomin, framgår det av Kommunförbundets utredning.

​Kommunernas attityder till klimatarbete har blivit mera välvilliga, och också landskapen har aktiverat sig i arbetet. Det strategiförankrade klimatarbetet sprids emellertid långsamt till nya kommuner. Och kommunerna har inte förmått ta med klimatfrågorna i all verksamhet.

Kommunförbundet har utrett vilket klimatarbete som görs i kommunerna. En enkät sändes till alla kommuner och landskap i Fasta Finland i maj 2015. Den totala svarsprocenten för kommunerna var 25, men för kommuner med mer än 25 000 invånare var svarsprocenten över 60. Svarsprocenten för landskapen var 72. I anslutning till enkäten gjordes åtta intervjuer och ordnades en verkstad.

Skillnaderna mellan de kommuner som svarade är stora. Så gott som alla med mer än 50 000 invånare har utarbetat en klimatstrategi. Små kommuner gör inte lika ofta klimatarbete som bygger på en strategi. Enkäten visade ändå att också utan strategi vidtar kommuner klimatåtgärder, men inte lika systematiskt som kommuner som har en klimatstrategi.

– Kommunerna har en viktig roll när det gäller att stävja klimatförändringen och anpassa samhället till den, både genom sin egen verksamhet och som lokalsamhälle för invånarna, säger Jarno Parviainen, projektforskare vid Kommunförbundet.

Avlägsna klimatfrågor och skral ekonomi

Enligt utredningen har de bästa resultaten av klimatarbete uppnåtts i kommuner där högsta ledningen har förbundit sig att beakta klimatfrågorna i beslutsfattandet och där detta engagemang genomsyrar hela kommunkoncernen.

– Det allt sämre ekonomiska läget äventyrar det fortsatta klimatarbetet, för ekonomin har riktat det politiska intresset från klimatfrågorna och beskurit möjligheterna att investera. Arbetet med klimatfrågor är ofta bundet till olika projekt, vilket ökar osäkerheten, splittrar resurserna och kräver mer tid för rapportering, resonerar Parviainen.

– Klimatfrågorna är fortfarande delvis avlägsna och abstrakta för beslutsfattarna som visserligen är mera medvetna än förr.

De kommuner som svarade på enkäten uppger att klimatarbete ger fördelar i form av bland annat kostnadsbesparingar och höjd image för kommunen. Enligt Parviainen bör fördelarna lyftas fram på ett mångsidigare sätt.

– Det kräver en mer avancerad kostnadsberäkning, konsekvensbedömning av klimatåtgärderna och utvecklade utsläppskalkyler.  Omkring en femtedel av de kommuner som svarade och som har en klimatstrategi har gjort en konsekvensbedömning, säger Parviainen.

Kommunerna önskar långsiktig klimatpolitik av staten

Kommunerna hoppas på mer ekonomiskt stöd från staten och flera statliga statsningar på förnybar energi. Dessutom önskar de längre perspektiv och bättre förutsebarhet i energi- och klimatpolitiken.

– Stora kommuner behöver stöd till kollektivtrafiken, medan små kommuner behöver fortsatt utbildning och rådgivning i klimatfrågor. Erfarenheterna av den regionala energirådgivningen är positiva och därför bör verksamheten få anslag i fortsättningen, framhåller Lotta Mattsson, sakkunnig vid Kommunförbundet.

– Klimatförändringen kräver ett nytt slags samarbete både inom kommunkoncernen och med kommuninvånarna och andra intressentgrupper. Särskilt i kommuner där klimatarbetet varit som allra aktivast håller tyngdpunkten på att förskjutas mot samarbete med kommuninvånarna och företag i regionen, säger Mattsson.

Närmare upplysningar:
Lotta Mattsson, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 040 570 15 32
Jarno Parviainen, projektforskare, Kommunförbundet, tfn 046 923 25 20

Etiketter