Kommunfullmäktige starkt representerade också i nya riksdagen

Kommunpolitiker i riksdagen

(Kommunförbundet informerar 20.4.2015) Sammanlagt 159 personer som vid årsskiftet var fullmäktigeledamöter i sin hemkommun har valts in i den nya riksdagen. Därmed utgör riksdagsledamöterna från "kommunpartierna" 79,5 procent av samtliga invalda. Antalet riksdagsledamöter som arbetar inom kommunalpolitiken har stigit med en sedan förra valperioden. Andelen riksdagsledamöter som är fullmäktigeledamöter har stigit varje valperiod sedan 1996.

– Flest kommunfullmäktigeledamöter har valts in i riksdagen från Esbo (11), Helsingfors (10), Tammerfors (10) och Åbo (9), säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

I sju landskap är alla invalda riksdagsledamöter samtidigt kommunalpolitiker. Landskapen är Södra Karelen, Södra Österbotten, Kajanaland, Mellersta Österbotten, Egentliga Tavastland, Kymmenedalen och Satakunta.

Relativt sett flest fullmäktigeledamöter valdes in från Vänsterförbundet: av partiets riksdagsledamöter sitter 92 procent också i kommunfullmäktige. Sedan följer SFP (89 procent) och Sannf (87 procent). Och under förra valperioden invaldes procentuellt mest fullmäktigeledamöter från Vänsterförbundet.

– Sammanlagt 880 fullmäktigeledamöter var uppställda i riksdagsvalet. De utgjorde 41 procent av de totalt 2 146 kandidaterna. Bekanta ansikten från kommunalpolitiken klarade sig alltså bättre än genomsnittet, med beaktande av att de som grupp utgör nästan 80 procent av de invalda riksdagsledamöterna, analyserar Pekola-Sjöblom.

Var åttonde riksdagsledamot är ordförande för kommunfullmäktige

Av de nyinvalda riksdagsledamöterna innehar 43 ledande förtroendeuppdrag i sin hemkommuns fullmäktigepresidium. Av dem är 25 fullmäktigeordförande, dvs.en åttondedel av alla invalda. Sammanlagt 10 riksdagsledamöter innehar en ledande post i kommunstyrelsen. På tre orter, Kervo, Nurmijärvi och Björneborg, valdes ordförande för stads- eller kommunstyrelsen in i riksdagen.

– Antalet riksdagsledamöter som sitter i presidiet i kommunens fullmäktige eller styrelse har sjunkit en aning jämfört med förra valperioden, säger Pekola-Sjöblom.

Av de riksdagsledamöter som också är fullmäktigeledamöter är 41 procent kvinnor. Den nya riksdagen har ledamöter från 88 olika orter. Av dem har 81 orter en riksdagsledamot som för närvarande sitter i kommunfullmäktige.

Kommunfrågorna lyfts upp på ministernivå och i regeringsprogrammet

Kommunförbundet önskar att också den kommande regeringen ska ha en separat kommunminister.

– Samhället är så uppbyggt att det är kommunerna som svarar för en betydande del av finländarnas välfärdstjänster. Vi behöver därför en minister som ser på landets utveckling ur ett kommunperspektiv. Väljarna har nu valt in i riksdagen ett stort antal erfarna kommunala beslutsfattare, det betyder att det finns alla förutsättningar för att hitta en minister som är sakkunnig i kommunfrågor, framhåller Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör för Kommunförbundet.

I förbundets mål för regeringsprogrammet eftersträvas särskilt en diskussion om hur kommunernas uppgifter ska ordnas och finan-sieras.

– Kommunförbundets mål närmar sig tryggandet av den offentliga ekonomin och basservicen för kommuninvånarna från många olika håll. Det centrala målet är att på ett hållbart sätt samordna kommunernas uppgifter och förpliktelser och finansieringen av dessa, säger Mäki-Lohiluoma.

– Ett viktigt verktyg är programmet för kommunernas ekonomi som ingår i statens plan för den offentliga ekonomin. I det förstnämnda ingår också ett styrsystem för utgifterna inom social- och hälsovården. De ekonomiska effekterna av lagar och bestämmelser bör utvärderas av en oberoende instans i större utsträckning än i dag.

Kommunförbundet vill se fem prioriteringar i regeringsprogrammet: en stärkt bas för den kommunala ekonomin, ökad flexibilitet i kommunalförvaltningen, stärkt livskraft i regionerna och kommunerna, förtydligande av kommunernas roll, en kontrollerad förnyelse av strukturer och processer samt stärkt kommunorienterad verksamhet och lokal sammanhållning. Sammanlagt 28 konkreta mål ingår.

Närmare upplysningar:
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, tfn 050 364 78 83
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 56 34
Sirkka-Liisa Piipponen, sakkunnig, tfn 050 448 33 66 

 

Mer på webben