Regeringsprogrammets riktlinjer för kommunerna bör fullföljas på ett kontrollerat sätt

(Kommunförbundet informerar 28.5.2015) Kommunförbundet är övervägande tillfreds med riktlinjerna för kommunerna i den nya regeringens program, med de måste kunna fullföljas på ett kontrollerat sätt och i nära samarbete med kommunala aktörer. Om kommunernas uppgifter och skyldigheter luckras upp och staten avstår från statsandelsnedskärningar får kommunerna möjlighet att balansera sin svåra ekonomiska situation.

​Beredningen av social- och hälsovårdsreformen bör ges tillräckligt med tid och de regionala särdragen måste beaktas. Kommunerna bör få tillfälle att uttrycka sin åsikt i de olika skedena av processen. Kommunförbundet anser att en samhällelig förändring av den här storleksklassen borde beredas parlamentariskt. Social- och hälsovårdsreformen har direkta verkningar på kommunens övriga förvaltning och kan inte behandlas som en separat företeelse.

– Försök inom den kommunala verksamheten och flexibla lösningar bör genomföras så att de lokala förhållandena beaktas och reformprocesserna bör ta hänsyn till kommunernas egna utgångspunkter. Att utveckla lagberedningen är en välkommen grundtanke. Kommunerna och Kommunförbundet måste involveras i förändringsprocesserna inom kommunsektorn, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.

– Minskningen av kommunernas uppgifter och skyldigheter måste ses som en process och inte enbart som ett uppdrag att slopa enskilda uppgifter. Det måste finnas tid att höra kommunerna och göra konsekvensbedömningar.

– En stram tidsplan kan också göra det svårare att genomföra social- och hälsovårdsreformen. Landskapsmodellen kräver mycket beredning och många förändringar, och det behövs fortfarande en utförlig parlamentarisk beredning, poängterar Mäki-Lohiluoma.

Den kommunala ekonomin står på osäker grund

Kommunförbundet anser det viktigt att kommunernas uppgifter och skyldigheter minskas på ett sätt som verkligen förbättrar läget och balansen inom den kommunala ekonomin i överensstämmelse med målen. De pengar som sparas in genom att kommunernas uppgifter och skyldigheter minskar bör inte överföras till staten, utan en så stor del som möjligt bör gå till att stärka den kommunala ekonomin.

– Kommunerna bör tryggas tillräckliga möjligheter att finansiera och utveckla tjänsterna. De får inte heller indirekt ges nya uppgifter och skyldigheter via ministeriernas utvecklingsprojekt. Statsrådet bör med stark hand styra balansen mellan uppgifter och finansiering, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen.

– Fryst indexjustering av statsandelarna innebär en statsandelsnedskärning på 60 miljoner euro och nedskärningar innebär ett ökat tryck på skattehöjningar i kommunerna. De tilltänkta ökningarna av avgiftsinkomsterna bör i sin helhet hänföras till den kommunala ekonomin. Med tanke på den kommunala ekonomins hållbarhet är det också viktigt att kommunerna kompenseras fullt ut för de förluster som föranleds av skatteändringar. Kommunförbundet anser det också viktigt att kommunernas höjda samfundsskatteandel, cirka 270 miljoner euro, kvarstår också under de kommande åren.

Social- och hälsovårdsreformen kräver tid

Det är ännu oklart hur social- och hälsovårdstjänsterna ska finansieras i den nya modellen. Kommunernas statsandelssystem måste kopplas ihop med den eventuella ansvarsöverföringen till de nya självstyrande områdena. Också organiseringen av en helhetsfinansiering kräver mycket stora insatser.

– Kommunförbundet förespråkar integrerade social- och hälsovårdstjänster och en koncentrering av krävande vård, men det behövs olika slags lösningar på olika håll i landet. Effektivitet uppnås inte genom en schematisk modell med stora organisationer, säger Mäki-Lohiluoma.

När ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna överförs till de nya självstyrande områdena accentueras kommunens roll i utvecklingen av livskraften. Det här får stöd också i regeringsprogrammets mål att slå ihop resurser inom arbetskraftsservicen och ansvaret för sysselsättningen, vilket gör det ekonomiskt möjligt för kommunerna att snabbt sysselsätta arbetslösa.

Reparationer får inte äventyras

I regeringsprogrammet föreslås ett anslag på 600 miljoner euro för att minska det eftersatta underhållet av trafiknätet. Den regionala fördelningen och tidpunkten för finansieringen bör vara så effektiv som möjligt och marknaden bör utnyttjas jämnt. Det statliga stödet för kollektivtrafiken kommer att krympa med 15 miljoner euro per år. I praktiken betyder det att kollektivtrafiktjänsterna minskar och att det så småningom blir kommunerna som får står för kostnaderna.

– Kommunförbundet betonar att det finns ett skriande behov av reparationer i framför allt social- och hälsovårdsbyggnader och skolor. När det gäller reparationsinvesteringar finns det skäl att prioritera projekt som gör lokalerna hälsosammare och säkrare. Staten borde sätta fart på sådana projekt genom understöd under byggnadstiden. Byggprojekt främjar också sysselsättningen, säger Kietäväinen.

Föresatserna att luckra upp de normer som styr byggandet, öka tomtproduktionen och minska byggkostnaderna förbättrar kommunernas möjligheter att utveckla livskraften på sitt område.

Den hittills lyckade avtalsbaserade utvecklingen av tillväxtregionerna ska fortsätta. Regeringen lovar att främja konkurrenskraften i stadsregionerna och tillväxtkorridorerna och konkurrenskraft som utgår från de olika regionernas egna styrkor. Kommunerna och Kommunförbundet hoppas på ett starkt partnerskap i förhållandet mellan staten och kommunerna och en mer långsiktig kommunpolitik från statens sida.

Närmare upplysningar:
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, 050 364 78 83
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, 0400 486 043

 

Mer på webben