Regionalt spelrum behövs i vård- och landskapsreformen

(Kommunförbundet informerar 20.10.2016) Kommunförbundet ställer sig positivt till målen för vård- och landskapsreformen, men de halvfärdiga finansieringsmodellerna gör det svårt att bedöma utgången. Risken med den utvidgade valfriheten när det gäller social- och hälsovårdstjänster är utifrån de preliminära förslagen att kostnaderna stiger och samordningen av tjänster blir svår, sägs det i förbundets utlåtande.

​Kommunförbundets styrelse gav på torsdagen sitt utlåtande om det omfattande lagpaketet kring vård- och landskapsreformen. I utlåtandet har förbundet beaktat kommunernas kommentarer till det utkast som förbundet publicerat tidigare. Vidare har förbundet beaktat de preliminära riktlinjerna om genomförandet av valfriheten inom vårdreformen som gavs efter att remisstiden inleddes.

Kommunförbundet påpekar att reformen innebär en stor omvälvning för kommunerna. För att reformen ska gå att genomföra framgångsrikt och ett brett engagemang för den kunna uppbådas, bör kommunernas förbättringsförslag tas med på bred basis. Remisstiden löper ut den 9 november.

Kommunförbundet framhåller att i riktlinjerna för valfriheten saknas en tillräckligt noggrann beskrivning av grunderna för finansieringen till serviceproducenterna. Detta påverkar i hög grad frågan om man genom valfriheten lyckas bromsa kostnadsutvecklingen i den utsträckning det var tänkt. Dessutom kan det hända att samordningen av tjänsterna försvåras.

Kommunförbundet är oroat över kommunernas och de kommande landskapens ekonomi, för det saknas beräkningar av den kommunala ekonomins hållbarhet i den nya situationen. Kommunförbundet motsätter sig begränsningar i kommunernas rätt att besluta om sin skattesats. Landskapen kommer inte att få någon beskattningsrätt, vilket försvagar deras självstyrelse och försämrar deras möjligheter att balansera ekonomin.

Det fastslagna målet att dämpa kostnaderna med 3 miljarder euro i finansieringslagen är problematiskt, anser Kommunförbundet. Avgörande för om kostnadsökningen kan bromsas är servicelöftet: vem får vård, med vilken självriskandel, vilka behandlingar, läkemedel och metoder omfattas av det offentliga tjänsteutbudet? Om nivån på finansieringen till landskapen står i rätt proportion till servicelöftet är det möjligt att bromsa kostnadsutvecklingen.

Statens rätt att styra beslutsfattandet i landskapen bör enligt Kommunförbundet begränsas. Lagstiftningen bör ge möjlighet till regionala lösningar i till exempel stora stadsregioner och glest bebodda områden. Landskapslagen bör i likhet med kommunallagen vara flexibel så att samarbetet mellan kommuner och landskap och deras möjlighet att avtala om skötseln av tjänster tryggas.

Enligt Kommunförbundets styrelse är reformen i sig nödvändig och bör målmedvetet föras framåt. Efter reformen har kommunerna fortfarande en stark roll i det finländska samhället.

Närmare upplysningar:
Sirpa Paatero, Kommunförbundets styrelseordförande, tfn 050 512 1602
Jari Koskinen, verkställande direktör, 044 976 4225
Arto Sulonen, direktör för juridiska enheten, 0400 850 232

Etiketter