Projektet Gängse vård har uppdaterat motionsrekommendation

Idrott och motion är grundläggande basservice som kommunerna tillhandahåller för sina invånare. Motionsrekommendationen som Gängse vård uppdaterat betonar betydelsen av motion för förebyggandet av kroniska sjukdomar och för vården och rehabiliteringen av patienter med kroniska sjukdomar. Rekommendationen är avsedd för alla anställda inom hälso- och sjukvården och idrotts- och motionsverksamheten.

​Med hjälp av motion kan patienter med många kroniska sjukdomar behandlas och rehabiliteras och många kroniska sjukdomar förebyggas, till exempel högt blodtryck, fetma, typ 2 diabetes, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, artros i knä och höft, värk i nacke och ländrygg, ledgångsreumatism, obstruktiv lungsjukdom, astma, depressionssymptom och många cancersjukdomar.

Innan motionen inleds och under träningen är det viktigt att upptäcka de fall där patienterna får nya symptom på grund av ansträngningen och vid behov hänvisa dem till fortsatt evaluering. Uppdateringsgruppen har utarbetat ett interaktivt schema för att upptäcka riskfaktorer i motionens inledningsskede.  

Viktigt med daglig motion

Alla vuxna rekommenderas rimligt belastande uthållighetsmotion åtminstone 150 minuter i veckan eller tung motion åtminstone 75 minuter i veckan. Också motion som upprätthåller eller förbättrar muskelstyrkan och muskeluthålligheten bör genomföras minst två dagar i veckan.  Motion som upprätthåller och förbättrar ledrörligheten och balansen rekommenderas också för äldre, särskilt för personer som lider av kroniska sjukdomar eller har begränsningar i funktionsförmågan.

Motion mildrar depressionssymptom

Motionsträning kan minska symptomen hos en depressionspatient lite eller måttligt. Motion kan alltid rekommenderas som en del av vården i sin helhet. Motion ersätter ändå inte annan behandling.

Också äldre har hälsofördelar av att börja motionera

Motion innebär att muskelmassan, muskelkraften, muskelspänsten och muskeluthålligheten minskar långsammare. Också osteoporos, försämring av aerobisk uthållighet, spänst, balans och förmågan att gå skjuts framåt. Det är viktigt med regelbunden rimligt belastande uthållighetsmotion, träning av muskelkraften, balansen och ledrörligheten för att funktionsförmågan ska upprätthållas. Även motion som inleds när man är äldre innebär att funktionsnedsättningar sker långsammare och förbättrar möjligheten att klara sig själv. För att förhindra fallolyckor bör träning som förbättrar muskelkraften i de nedre extremiteterna och balansen prioriteras.  Motionsträning kan dessutom förbättra flera kognitiva funktioner hos personer som riskerar drabbas av demens eller som redan drabbats.

Idrott och motion skyddar mot cancer

I takt med mer motion minskar risken att drabbas av i synnerhet bröst- och tjocktarmscancer. Motion förlänger också cancerpatienternas livstid särskilt patienters som drabbats av tjocktarmscancer och bröstcancer efter övergångsåldern. Motionsträning främjar cancerpatienters funktionsförmåga och förbättrar livskvaliteten. 

Trots att motionens hälsofrämjande effekter är välkända återstår en del att göra för att behandlingen med motion ska genomföras. På hälso- och sjukvårdsanställdas mottagningar bör man vid kartläggningen av patientens livsstil också ställa frågor om motionsvanorna och anteckna dem i patientdatasystemet. Patienten ska också informeras om kommunens idrotts- och motionstjänster. Innan motionen inleds och under träningen är det viktigt att upptäcka de fall där patienterna får nya symptom på grund av ansträngningen och vid behov hänvisa dem till fortsatt evaluering. Här behövs det samarbete mellan idrotts- och motionsområdet och hälso- och sjukvården. 

Den arbetsgrupp som tillsatts av ledningsgruppen för Finska Läkarföreningen Duodecim och projektet Gängse vård har utarbetat en Gängse vård-rekommendation om motion som baseras på de färskaste forskningsrönen. Rekommendationen finns på finska på www.kaypahoito.fi.