Enkätresultat:

Antalet klienter som får förebyggande utkomststöd ökar kraftigt

Enligt resultaten från den särskilda enkät som Kommunförbundet genomförde i september-oktober har kostnaderna för det förebyggande utkomststöd som kommunerna beviljar, antalet hushåll som får det och antalet beslut ökat kraftigt under början av år 2017 beräknat på riksnivå. Ökningen syntes redan i enkätresultaten för årets första fyra månader, men utgångsantagandet var att när man tagit i tu med att behandla anhopningen av grundläggande utkomststöd skulle behovet av förebyggande utkomststöd minska.

Enligt resultaten har kommunerna ändå i maj-augusti fattat upp till en och en halv gång så många beslut om förebyggande utkomststöd som under motsvarande period år 2016. Kostnaderna under hela början av året visar på en närmare 20 procents ökning jämfört med nivån år 2015 och kostnaderna har ökat i två tredjedelar av de kommuner eller samkommuner som besvarade enkäten.

Antalet hushåll som får utkomststöd ökar också avsevärt och enligt en preliminär bedömning kan antalet hushåll som får förebyggande utkomststöd öka med upp till 40 procent under år 2017 jämfört med 2015 års nivå. Tidigare har antalet hushåll som får förebyggande utkomststöd ökat med omkring två procent, det vill säga några hundra hushåll per år. Kommunstorleken förklarar inte de förändringar som jämförelsen visar.

En del av ökningen i de olika nyckeltalen för det förebyggande utkomststödet förklaras av överföringar mellan olika slag av utkomststöd och tidigare tillämpningspraxis i enskilda kommuner. Att man tekniskt lösgjort det grundläggande utkomststödet från de övriga utkomststöden verkar också ha skapat oklara och oändamålsenliga blinda fläckar och klyftor, vilka i huvudsak beror på oförutsedda och delvis enligt lagstiftning och rättspraxis tvivelaktiga förändringar i bedömningen av stödbehovet. I fråga om det grundläggande utkomststödet verkar det också finnas stora problem i tryggandet av brådskande stödbehov. Detta resulterar i att kommunerna blir tvungna att trygga den grundlagsenliga oundgängliga försörjning och omsorg som olika personer behöver genom egna beslut.

Utvecklingen av det kompletterande utkomststödet motsvarar bedömningarna

I fråga om arrangemangen kring det kompletterande utkomststödet verkar utvecklingen i huvudsak motsvara bedömningarna i den beredning som gjorts för överföringen. Kostnaderna har sjunkit nästan som beräknat och också antalet hushåll som omfattas av stödet har minskat till och med mer än beräknat. Minskningen är ändå något mindre än den verkade bli vid granskningen av situationen i april och först efter det att hela årets uppgifter finns tillgängliga kan en helhetsbedömning göras .

Utvecklingen för det kompletterande utkomststödets del har inte varit likadan i alla kommuner. Det verkar främst bero på kommunstorleken. Ändå uppgav bara 12 procent av de kommuner som besvarade enkäten att kostnaderna ökat under början av år 2017 jämfört med år 2016 och av dessa kommuner var de flesta relativt små. I de mindre kommunerna kan kostnadsökningen förutom av kommunernas tidigare tillämpningspraxis också förklaras av slumpmässiga variationer.

Kommunerna utför fortfarande relativt många uppgifter som i första hand hör till FPA

Utgående från svaren uppskattar Kommunförbundet att reformen under de första åtta månaderna inneburit tilläggskostnader på cirka 6,5 miljoner euro för kommunerna. Största delen av kostnaderna beror på administrativt arbete, det vill säga att kommunerna lagt tid på att fatta beslut som primärt faller inom ramen för FPA:s grundläggande utkomststöd, eller utrett innehåll och fel i FPA:s beslut om utkomststöd. De sammanlagda kostnaderna för detta arbete är omkring 4,5 miljoner euro. Ett gott tecken är att man under den andra uppföljningsperioden kan se en tydlig minskning av de uppgifter som kommunerna ansåg primärt höra till FPA. Samarbetet på gräsrotsnivå är också både fungerande och aktivt när det gäller att lösa problem med genomförandet av reformen.

Särskilt oroväckande i resultaten är att de beslut som enligt kommunerna borde ha hört till FPA:s uppgifter eller som kommunerna bedömde att berodde på problem med att genomföra överföringen uttryckligen har gällt ersättning av kostnader som hör till det grundläggande utkomststödet samt tryggande av brådskande och oundgängligt stöd till personer som söker utkomststöd.

I de flesta fall har kommunerna varit tvungna att genom sina beslut trygga nödvändig medicinering och hälso- och sjukvård för personer i behov av dessa, näst mest har det gällt olika boendekostnader som hör till det grundläggande utkomststödet. Både i de öppna svaren i denna enkät och via andra kanaler har kommunerna också i stor omfattning rapporterat att hyresskulder, obetalda elräkningar och avbruten eldistribution har ökat avsevärt under inledningsskedet av överföringen av utkomststödet. Enligt kommunerna beror denna ökning uttryckligen i första hand på FPA:s problem med att genomföra överföringen. Utvecklingen är oroväckande för i extrema fall kan den leda till exempelvis ökad bostadslöshet.

En serie särskilda enkäter bevakar FPA-överföringen under hela det första året

Kommunförbundet bevakar kostnadsutvecklingen och genomförandet av FPA-överföringen under hela det första året i uppföljningsperioder om fyra månader. Uppföljningen genomförs i form av en serie särskilda enkäter som riktas till alla fastlandskommuner. Syftet är att i takt med att överföringen framskrider utreda och följa upp situationen i överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA samt kostnadsutvecklingen inom de olika kategorier av utkomststöd som finns kvar hos kommunen.  Genom enkäterna kan man i realtid bevaka kostnadsutvecklingen allt eftersom överföringen framskrider. Resultaten rapporteras också till Social- och hälsovårdsministeriet och till FPA.

Den första uppföljningsperioden var 1–4/2017 och i september-oktober genomfördes uppgiftsinsamlingen för den andra uppföljningsperioden som gällde både de följande fyra månaderna och hela början av året, dvs. perioden 1–8/2017. Uppgifterna för de sista fyra månaderna sammanställs i januari 2018. Resultaten av den andra uppföljningsenkäten finns med som bilaga.

Årets andra enkät gällde det andra tertialet och hela början av året och enkätsvaren täcker totalt 237 kommuner. Det kom in svar från alla stora kommuner och de samarbetsområden som har det största invånarantalet, vilket gör resultatet synnerligen tillförlitligt. Enkäten täckte i bästa fall 84 procent av befolkningen och 89 procent av utkomststödet. Täckningen varierar i någon mån i de olika frågorna. Den lägsta svarsprocenten fanns i de frågor där kommunerna ombads göra en självutvärdering av nuläget i genomförandet av reformen.

 

Etiketter
Ellen Vogt

Förnamn
Ellen
Efternamn
Vogt
Sakkunnig

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2346
Mobiltelefon
+358 44 313 0170
Ansvarsområden
  • utkomststöd och social trygghet
  • socialarbete för vuxna, social kreditgivning
  • rehabilitering och sysselsättning för partiellt arbetsföra
  • missbrukar- och mentalvårdstjänster
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Social- och hälsovård
Team
Sosiaali- ja terveyspalvelut-tiimi