Mer kommunikation i kommunerna

Reformerna i kommunsektorn, den nya kommunallagen och omvälvningarna i medievärlden har ökat kommunernas behov av och resurser för kommunikation. Ändå är det inte många kommuner som satsat på kommunikation kring vård- och landskapsreformen. Enligt en enkät bland kommunernas kommunikationsansvariga behöver framför allt förändringskommunikationen och kommunikationssamarbetet med landskapen utökas.

Under de senaste åren har antalet personer som arbetar med kommunikation på heltid ökat betydligt, och också anslagen för kommunikation håller på att växa. Den kommunikationsenkät som Kommunförbundet utförde i september–oktober besvarades av 177 kommuner, vilket är 57 procent av kommunerna. I enkäten deltog alla städer med över 50 000 invånare, och det är till dem resurserna koncentreras. Omkring 60 procent av kommunerna har nu anställda som arbetar med kommunikation på heltid. För fyra år sedan uppgav bara 30 procent av kommunerna att de hade åtminstone en sådan anställd. De kommuner som besvarade enkäten har sammanlagt cirka 600 informatörer.

Ungefär en femtedel av kommunerna saknar fortfarande en separat kommunikationsbudget. Anslagen för kommunikation har jämfört med fjolåret vuxit i 27 kommuner, och i sex kommuner har de minskat. De kommunikationsansvariga uppskattar att resurserna nästa år hålls oförändrade (50 % av svaren) eller att det är mer sannolikt att de växer (36 %) än minskar (6 %). I motsvarande enkät år 2013 var det bara en procent som uppskattade att resurserna skulle öka, medan 26 procent antog att resurserna skulle skäras ner.

I många kommuner sätter en stram ekonomi och effektivisering av verksamheten fortfarande gränser för utvecklingen av kommunens kommunikation. Å andra sidan har kommunernas ledning insett betydelsen av kommunikation framför allt i förändringssituationer. Den nya kommunallagen har bidragit till mer kommunikation, och kommunernas direkta kommunikation håller på att utvidgas också till följd av de allmänna mediernas allt knappare resurser. Det som kommunerna nu satsar stort på är sociala medier. De kommunikationsansvariga anser ändå att kommunens egna webbsidor fortfarande är den viktigaste kommunikationskanalen.

Enligt enkäten har det inte blivit vanligare att köpa kommunikationstjänster efter 2013, men köpta tjänster används mer regelbundet än tidigare. Det behövs allt oftare utomstående hjälp med digital kommunikation, grafisk planering och olika projekt.

Enligt de kommunikationsansvariga är den största utmaningen fortfarande att utveckla kommunledningens och hela personalens kommunikationsfärdigheter och bygga upp en växelverkan mellan kommuninvånarna och intressentgrupperna. Den flerspråkiga kommunikationen ökar och man måste fästa vikt vid begriplighet och åskådlighet samt användningen av nya och mångsidiga kommunikationsmedel.

Utöver kommunikationsenkäten samlar Kommunförbundet regelbundet in information om kommunernas marknadsföring och om användningen av webbkommunikation och sociala medier.

Se närmare resultat från kommunikationsenkäten på Kommunförbundets webbplats (på finska).

Närmare upplysningar:
Jari Seppälä, sakkunnig i kommunikation, 050 66 743