Uppsvinget i värdsekonomin syns också i Finland

talous

Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade den ekonomiska tillväxten till 1,4 procent i fjol. Tillväxten var betydligt bättre än väntat, för ännu i mitten av fjolåret rörde sig prognoserna kring en halv procent och risken för ännu sämre siffror ansågs vara stor. De faktorer som i slutändan ökade efterfrågan inom samhällsekonomin var de oväntat stora privata investeringarna (främst byggande) och de privata hushållens konsumtion. Också exportefterfrågan ökade i någon mån.

Den inhemska efterfrågan har främjats av konsumenternas starka tro på framtiden och av inflationen, som hållits på en låg nivå. Också det något förbättrade sysselsättningsläget under de senaste månaderna har upprätthållit efterfrågan. Dessutom har hushållens minskade sparkvot och den låga räntenivån gett de skuldsatta bättre köpkraft. Dessa faktorer som stött den inhemska efterfrågan håller ändå så småningom på att få mindre betydelse för tillväxten.

De privata hushållens löneinkomster ökade i fjol med 1,6 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med 2,6 procent. Löneinkomstökningen berodde både på högre inkomstnivå och ett något förbättrat sysselsättningsläge. Reellt sett växte de privata hushållens tillgängliga inkomster med 1,1 procent.

För i år och nästa år förutspår prognosinstituten en BNP-tillväxt på cirka 1–2 procent. Enligt vissa prognoser sker den kraftigaste tillväxten i år, medan andra förutspår att tillväxten fortsätter att tillta en aning ännu år 2018. Förändringarna i tillväxtprocenttalen för i år och nästa år är ändå väldigt små hos alla prognosinstitut, så under de närmaste åren kan man räkna med en jämn och rätt anspråkslös tillväxt på en procent.

Finansministeriet uppskattar att BNP växer med 1,2 procent i år och 1,0 procent nästa år. Om tillväxten fortsätter enligt prognoserna kommer nivån på BNP och industriproduktionen år 2018 fortfarande att vara lägre än för tio år sedan, dvs. före finanskrisen. Också effekterna på sysselsättningen blir rätt anspråkslösa.

Finansministeriet uppskattar att den privata konsumtionen ökar med 1,1 procent i år och 0,7 procent nästa år. Faktorer som stöder årets tillväxt är framför allt de skattelättnader som regeringen utlovat i samband med konkurrenskraftsavtalet, konsumenternas starka tro på framtiden och det förbättrade sysselsättningsläget. År 2018 väntas den privata konsumtionens tillväxt avta, då köpkraften ökar långsammare till följd av snabbare inflation.

Inom de enskilda sektorerna har byggandet, framför allt av bostäder, ökat kraftigt, vilket satt fart på privata investeringar. Också stora projekt inom skogsindustrin har ökat de privata investeringarna. Däremot minskade forsknings- och utvecklingsutgifterna i fjol. De privata investeringarna väntas växa med 3,2 procent i år och 3,6 procent nästa år. Ökningen stöds av de förbättrade utsikterna för den internationella ekonomin och den förutspådda exporttillväxten för Finland.

Vår exportefterfrågan ökade i fjol med 5 procent då utsikterna för världshandeln förbättrades. I år förutspår Finansministeriet att exporten växer med 2,9 procent. Nästa år väntas exporten växa ännu mer. Tillväxten stöds förutom av större exportefterfrågan också av kommande maskin- och apparaturleveranser och bättre kostnadskonkurrenskraft.

BNP-andelen av de offentliga investeringarna är cirka 4 procent. Statens investeringar upprätthålls bland annat av regeringens anslag för bastrafikledshållningen. Kommunernas investeringar gäller främst upprätthållande av byggnadsbeståndet, gator och vägar, parker samt vatten- och avloppsnät. Kommunernas investeringar väntas också i fortsättningen ligga på en hög nivå, men tillväxttakten beräknas avta under de närmaste åren.

Inkomsterna och lönesumman har under de senaste åren utvecklats rätt blygsamt. I år uppskattas lönesumman inom samhällsekonomin växa med 0,9 procent. Den långsamma tillväxten förklaras av nollinjen i konkurrenskraftsavtalet, nedskärningen av semesterpenningarna i offentliga sektorn, löneglidningar och strukturella förändringar bland personalen samt den långsamma förbättringen av sysselsättningen. I sin prognos för nästa år har Finansministeriet räknat med avtalsbaserade lönehöjningar på 0,5 procent. Lönesumman väntas växa med 1,7 procent. Arbetsgivarnas socialskyddsavgifter sjunker betydligt år 2017 och 2018.

Under de senaste åren har priserna stigit mindre än vanligt, men under de närmaste åren väntas konsumentpriserna växa en aning snabbare. Inflationen försnabbas framför allt av priset på råolja, som är betydligt högre än i fjol, och de höjda priserna på andra råvaror. I år innebär förändringarna i den indirekta beskattningen att inflationen försnabbas med uppskattningsvis 0,2–0,3 procentenheter. Inflationen väntas i år och nästa år öka till ungefär drygt en procent.

Inom de offentliga finanserna (staten, lokalförvaltningen, socialskyddsfonderna) kommer utgifterna också under de närmaste åren att överstiga inkomsterna, vilket innebär att staten och kommunerna blir allt mer skuldsatta. Kommunernas skuldsättning kommer dock inte längre att växa i förhållande till bruttonationalprodukten. Enligt Finansministeriets prognos kommer lokalförvaltningen också att uppnå regeringens mål för det strukturella saldot. Enligt målet får nettokreditgivningen för lokalförvaltningen vara högst -0,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2019.

I de bifogade dokumenten finns Finansministeriets viktigaste prognossiffror om den allmänna ekonomiska utvecklingen och centrala prognoser från konjunktur- och prognosinstitut om bland annat totalproduktionens och sysselsättningens utveckling 2017–2018.

tags