Kommunernas planläggare vill förbereda sig för framtida behov genom en aktiv markpolitik. De markanvändningsplanerare som besvarade enkäten inom forskningsprogrammet ARTTU2 bedömer att en övergripande planläggning är det bästa sättet att stödja kommunens livskraft.
De kommunala planläggarna upplever att en långsiktig planering gagnar såväl miljön som näringslivet och kommunens ekonomi. De önskar att planeringen av markanvändningen skulle synas inte bara i strategierna utan även konkret i kommunernas markpolitik.
Kortsiktiga reaktioner på näringslivets behov kan däremot försvåra en långsiktig beredskap inför framtiden. Omkring fyra av tio tillfrågade anser att näringslivet dikterar kommunens markanvändningsplanering. Enligt planläggarna verkar kommunernas förtroendevalda inte alltid förstå vad en långsiktig planering innebär.
Förutsättningarna för en långsiktig planering håller på att förändras i lagstiftningen. Regeringen har luckrat upp regleringen beträffande planläggningen och överlåtit offentlig makt inom markanvändningen från den statliga centralförvaltningen till kommunerna. Omkring hälften av de markanvändningsplanerare som besvarade enkäten anser att minskningen av statens styrning och laglighetsövervakning gör det svårare att beakta miljövärdena i planeringen. Denna ståndpunkt betonas särskilt i svaren från små och medelstora kommuner.
Markanvändningsplanerarna önskar att kommunerna självständigt kunde besluta om markanvändningen inom sina områden. I egenskap av tjänsteinnehavare i kommunerna behöver markanvändningsplanerarna å andra sidan konkret stöd och olika rättsliga fundament som möjliggör en god planering. Det behövs enligt undersökningen mera stöd än vad den statliga rådgivningen och andra informella metoder erbjuder.
I flera av frågorna går svarslämnarnas åsikter om framtidsperspektivet inom markanvändningen kraftigt isär. Forskarna tolkar denna iakttagelse så att markanvändningen till vissa delar kan ändras i en ohållbar riktning. Det här gäller särskilt i de små kommuner som inte har tillräckliga resurser för planeringen. Också i en del av de stora kommunerna upplever markanvändningsplanerarna att kommunerna är alltför beroende av de arbetsplatser och skatteinkomster som företagen för med sig.
Enkäten skickades till 50 markanvändningsplanerare i kommunerna inom forskningsprogrammet ARTTU2. Totalt 45 av dem besvarade enkäten. Enkäten genomfördes av forskare vid forskningsenheten för geografi vid Uleåborgs universitet. De tillfrågade ombads presentera sina personliga åsikter, inte kommunernas officiella ståndpunkter.
Raport (på finska): Jonne Hytönen, Niina Kotavaara & Toni Ahlqvist: Elinvoiman askelmerkkejä ja ristiriitoja.
Uutta ARTTU2-ohjelmasta nro 5/2018. Suomen Kuntaliitto. Helsinki 2018. http://shop.kunnat.net/product_details.php?p=3487
Närmare upplysningar:
Jonne Hytönen, jonne.hytonen(a)oulu.fi, tfn 0294487851
Toni Ahlqvist, toni.ahlqvist(a)oulu.fi, tfn 0294481710
Om forskningsprogrammet ARTTU2: Marianne Pekola-Sjöblom, tfn 050 337 5634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi
Mer om forskningsprogrammet ARTTU2: www.kommunforbundet.fi/arttu2
Maankäytön suunnittelijoiden näkemyksiä kuntien tulevaisuuteen. Uutta ARTTU2-ohjelmasta nro. 5/2018.
Forskningsprogram för utvärdering av genomförda och förestående reformer i kommunerna 2014–2018.
