I bildningssektorn sätter kraven press på ledarskapet

Bildningsarbetsgivarna, Utbildningsstyrelsen och Kommunförbundet har i oktober 2020 i en omfattande enkät utrett ledarskapet inom fostran, utbildning och forskning. Som en fortsatt analys av utredningen har Kommunförbundet i samarbete med Utbildningsstyrelsen låtit göra en delrapport som granskat svaren från de chefer som arbetar i kommunerna och i organisationer med kommunbakgrund. 

I delrapporten behandlas synpunkterna på ledarskap och chefsidentitet i en föränderlig omvärld hos cheferna inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, utbildningen på andra stadiet samt ledningen för bildningsväsendet. Dessutom granskades erfarenheterna och tankarna om karriärvägar, påverkansmöjligheter och hurdant stöd cheferna behöver och får.  

Pålitlighet viktigare än karisma

I sitt dagliga arbete främjar cheferna mest barns, elevers eller studerandes lärande och välbefinnande, målinriktad verksamhet enligt enhetens strategi samt utveckling av den egna enhetens verksamhet. Kraven på chefsidentiteten bedömdes vara höga och de var mycket likartade i de olika grupperna av respondenter. Chefens viktigaste egenskaper ansågs vara tillförlitlighet, stresstålighet, samarbetsförmåga och organisationsförmåga, medan karisma var minst betydelsefull. 

Cheferna för småbarnspedagogiken och yrkesutbildningen anser att möjligheterna att påverka är mindre än andra chefer 

De som arbetar i ledningen för bildningsväsendet ansåg sig ha större möjligheter än andra att påverka fördelningen av de ekonomiska resurserna, men mindre möjligheter att påverka individernas arbetsformer. Inom småbarnspedagogiken ansågs möjligheterna att påverka vara mindre över lag jämfört med övriga respondentgrupper. I svaren från cheferna inom yrkesutbildningen var skillnaden mellan det som upplevs som viktigt och påverkansmöjligheterna större än hos andra.

Förändringstakten har varit hård under de senaste fem åren 

Största delen (72 %) av respondenterna ansåg att det under de senaste fem åren har skett många eller väldigt många förändringar i deras omvärld. Mest ansågs förändringarna bero på ändringar i lagstiftningen. Särskilt inom yrkesutbildningen, småbarnspedagogiken och gymnasieutbildningen framfördes sådana synpunkter. Styrningen på ministerienivå ansågs också vara en stor källa till förändringar.  

Personalen och kollegerna stöder chefsarbetet, men beslutsfattarnas stöd är litet

Cheferna får mest stöd i sitt arbete av andra chefer i motsvarande ställning och av sin personal. Enligt svaren får man knappt alls stöd av organisationens förtroendevalda, och i svaren från bildningsledningen ansågs beslutsfattarnas stöd vara mycket litet. Det förefaller finnas en hel del utvecklingspotential i samarbetet mellan den politiska och den professionella ledningen.  

Ledarskapets karriärvägar är korta – övergång till en annan sektor intresserar inte

Inom bildningsorganisationen anses möjligheterna att avancera i karriären som chef vara små, om man inte vill övergå till en annan utbildningsanordnare eller till att bli chef i en annan sektor. Intresset för att byta sektor var dock litet. Man ansåg sig inte ha behov av att utveckla det egna ledarskapet inom de olika delområdena, även om förändrings- och krisledningen accentuerades något. Däremot ansåg respondenterna att man bör satsa på att utveckla organisationen på ett övergripande sätt och stärka chefens psykiska resurser.

Delrapporten uppgjordes av Peter Johnson från Licence to learn Ltd och Irmeli Myllymäki från Kommunförbundet.

Publikation på finska: Koulutusjohtaminen vaatimusten puristuksissa

 

Närmare upplysningar:
Irmeli Myllymäki, utvecklingschef
Finlands Kommunförbund rf
+358 9 771 2053, +358 46 921 4443
Irmeli.Myllymaki@kommunforbundet.fi

Pia Kola-Torvinen, uUndervisningsråd
Utbildningsstyrelsen
+358 29 533 1525
Pia.kola-torvinen@oph.fi

 

Etiketter