10.3.2023

Ändring av klimatlagen medför skyldighet för kommunerna att utarbeta klimatplaner

Den 1 mars trädde en ändring av klimatlagen i kraft. Den omfattar en skyldighet för kommunerna att utarbeta en klimatplan eller uppdatera sin klimatplan minst en gång per fullmäktigeperiod, från och med inkommande fullmäktigeperiod. Planen ska antas av fullmäktige. Det är fråga om en komplettering av klimatlagen, där kommunernas klimatplaner ska komplettera det nationella planeringssystem som avses i klimatlagen, men inte är en del av det.

Lagen förutsätter att planen bland annat ska innehålla mål för att minska växthusgasutsläppen samt åtgärder som krävs för det. Planen ska också innehålla uppgifter om hur genomförandet kommer att följas upp. Kommunen ska beakta klimatplanen i kommunstrategin och verksamhetsberättelsen.

Klimatplanen kan utgöra en del av någon annan av kommunens planer, som till exempel en mer omfattande plan för hållbar utveckling, förutsatt att kraven i lagen uppfylls. Planen kan också innehålla mål och åtgärder för anpassning till klimatförändringen och kolsänkor. Vid utarbetandet av planen kan flera kommuner samarbeta regionalt.

Kommunerna ska uppdatera sina klimatplaner, eftersom de planer som avses i den nya lagen måste återspegla de nationella målen och kopplas till kommunstrategin, vilket knappt alls beaktats i de nuvarande planerna.

På uppdrag av Kommunförbundet sammanställde FCG sommaren 2022 en översikt över kommunernas klimatplaner, av vilka de första kom till för tjugo år sedan. Planerna ser olika ut, och i synnerhet i de stora kommunerna är klimatplanen ett instrument bland andra inom det övriga klimatarbetet. Klimatplanerna har i allmänhet gällt hela kommunkoncernen, och omfattar därför också kommunernas affärsverk och kommunägda bolag.

Åtgärderna i de nuvarande planerna handlar vanligen om energi, byggande, samhällsplanering, konsumtion, kolsänkor och anpassningsåtgärder. Den vanligaste åtgärden i programmen är att frångå eller minska användningen av fossila bränslen.

Utöver kommunernas egna klimatåtgärder har åtgärderna i klimatplanerna ofta gällt samarbetet med kommuninvånarna och företagen samt styrning, kommunikation och rådgivning i samband med det. En av de vanligaste åtgärderna är att informera kommuninvånarna och företagen om hållbar utveckling och klimatförändringen samt att öka miljöfostran i skolorna.

I många kommuner är ambitionen att skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi eller klimatrelaterad affärsverksamhet, antingen genom att stödja eller utveckla affärsverksamheten i kommunen, eller allmänt främja verksamhetsmiljön för branschen i fråga. Det här kräver ett tätt samarbete med företagen. I många kommuner avser man utveckla el- och gasdistributionsnätet på marknadsvillkor, vilket också förutsätter dialog med företagen inom branschen.

Kommunerna har möjlighet att få understöd för att utarbeta och uppdatera klimatplanerna som avses i klimatlagen. Ansökan om understöd för beredningen av planerna kan uppskattningsvis inledas i april 2023. Vid Miljöministeriet bereds också en handbok som stöd för arbetet med planerna. FCG och Kommunförbundet kommer att sammanställa utbildning för kommunerna till stöd för utarbetandet av klimatplaner (ILMAVA II).