Markus Pauni 10.9.2021

Kommunerna förbereder sig inför framtiden – hur skapas nya hållbara kommuner?

tulevaisuuden kunta

 

Under den mandattid som börjat genomförs en social- och hälsovårdsreform som kommer att medföra stora förändringar i kommunernas roll och ekonomi. En viktig fråga är hur vi bygger upp ett fungerande samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdet. Man kan inte nog betona att kommunerna och välfärdsområdena finns till för sina invånare. Överföringen av sysselsättnings- och näringstjänsterna till kommunerna år 2024 kommer också att ha betydande konsekvenser.

De här nationella reformerna har beretts under flera regeringsperioder, även om metoderna och prioriteringarna delvis har varierat. Det är dags att genomföra reformerna under den fullmäktigeperiod som inletts. Vårdreformen och sysselsättningstjänsterna kräver viktiga beslut och reformer i kommunernas verksamhet för att vi bättre ska kunna möta dagens krav och samtidigt arbeta effektivare och mer verkningsfullt.

Kommunförbundet hjälper kommunerna att genomföra reformerna och utveckla arbetsmetoderna. Tillsammans utvecklar vi samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena, anpassningen av tjänsterna samt arbetsmetoderna i anslutning till ordnandet av sysselsättnings- och näringstjänsterna. I alla dessa helheter behövs ett ekosystemtänkande som överskrider sektor- och uppgiftsgränserna och som framhäver behovet av samarbete.

Nuvarande fullmäktigeperiod är också avgörande för främjandet av hållbar utveckling. Det krävs lösningar och åtgärder för att till exempel bromsa klimatförändringen, förbättra invånarnas välfärd och minska ojämlikheten mellan invånarna. Kommunernas ekonomiska situation utgör en utmaning i sig. Digitaliseringen erbjuder nya möjligheter. Urbaniseringen och migrationen medför att kommunerna, deras omvärld och deras verksamhetsförutsättningar utvecklas olika.

Vid sidan av förändringsstödet till kommunerna har Kommunförbundet också vidtagit åtgärder med vilka man kan förbereda sig på en långsiktig hållbar framtid för kommunerna på 2030-talet. Hittills har varje regeringsprogram inlett en ny nationell reform som gäller kommunernas roll och ställning. Kommunförbundet eftersträvar i fortsättningen en nationell vision för framtidens kommuner för att lagstiftning som fastställer kommunernas roll och ställning ska utvecklas utifrån samma utgångspunkter från en regeringsperiod till en annan. Då bilden av kommunerna ändras varje regeringsperiod garanteras inte kommunerna bästa möjliga verksamhetsförutsättningar för att bygga en hållbar framtid.

I processen ”Nya hållbara kommuner” skapar Kommunförbundet under hösten 2021 tillsammans med kommunerna visioner om olika kommungruppers framtid. I intressebevakningssyfte bereds samtidigt synpunkter om hur statens kommunpolitik och lagstiftning behöver utvecklas för att kommunerna ska kunna utveckla sin verksamhet enligt visionerna. Synpunkterna bereds bland annat under följande teman: kommunens uppgifter, statsandelssystemet, balansen mellan uppgifterna och ekonomin, samarbetet mellan kommunerna, kommunsammanslagningar, åtskiljande av uppgifter, nya verksamhetsformer för kommunerna, servicestrukturerna och den kommunala självstyrelsen.

Beredningen av intressebevakningssynpunkterna inom Nya hållbara kommuner utgör förberedelse inför nästa skede i det kommunalpolitiska arbete som Finansministeriet inlett. Under ledning av Finansministeriet bereds år 2021 kommunalpolitiska åtgärdsalternativ som tjänstemannaarbete. Behandlingen av alternativen fortsätter på parlamentarisk eller motsvarande bas år 2022. Vid sidan av det nationella arbetet och delvis i stället för det är det viktigt att betona att en ny hållbar kommun skapas lokalt i varje kommun med stöd av kommunens realistiska lägesbild och framtidsmöjligheter. En gemensam syn på kommunstrategin och de val som görs i den spelar en viktig roll för detta.

Markus Pauni, strategi- och utvecklingsdirektör vid Kommunförbundet

Skribent
Markus Pauni

Skribenten är strategi- och utvecklingsdirektör vid Kommunförbundet.

På Twitter: @MarkusPauni