Statens och kommunens partnerskap för ett klimatsäkert Finland bör stärkas

Kommunerna skapar ramarna för en klimatsäker vardag: boende, mobilitet, pendling, servicenät och övrig vardaglig infrastruktur. Över 80 procent av finländarna bor i en kommun som har ett klimatmål. Internationellt sett är finska städer föregångare bland föregångarna. Enligt Sitras uppskattning (på finska) skulle mer än hälften av Finlands mål för utsläppsminskning nås om kommunerna nådde sina klimatmål.

Kommunerna och städerna bör inte endast ses som plattformar och laboratorier för klimatlösningar, utan som verkliga samarbetspartner. De omvandlar stora internationella klimatmål till konkreta handlingar. Kommunerna och staten måste föra en dialog och bygga upp en gemensam lägesbild både för att bekämpa klimatförändringen och för att anpassa sig till den.

Kommunernas största utmaningar gäller den byggda miljön, energin och trafiken. De behöver stöd från staten särskilt för minskning av utsläpp från trafik och uppvärmning, där kommunerna har begränsat inflytande.

Då kommunernas markplanering och regionutvecklingen beaktar cirkulär ekonomi främjas den gröna omställningen, men kommunerna behöver också nytt kunnande inom samordningen av cirkulär ekonomi och markplanering.

Klimatförändringen är en koordineringsutmaning på global, nationell och lokal nivå

Den övergripande bilden av den klimatpolitiska styrningen består av flera delar. Dessa sammanförs i olika planer, i hopp om att helheten ska vara förnuftig och tillräcklig. Utmaningarna inom samordningen syns i att kommunernas klimatstyrning är uppsplittrad. De ekonomiska incitamenten och stöden är oförutsägbara och utspridda, och motsvarar inte storleken på kommunernas åtgärder.

En ökad reglering gör det svårare att fördela de offentliga resurserna på ett effektivt sätt. Flera lager av reglering ökar inte effektiviteten, däremot växer administrationskostnaderna. Det krävs långsiktighet, kunskap om konsekventa och kostnadseffektiva metoder samt mekanismer och mod för att rätta till sådant som inte fungerar.

Det är viktigt för kommunerna att konsekvenserna av den gröna omställningen beaktas mer övergripande i bedömningen av utvecklingen inom den kommunala ekonomin och styrningen av finansieringen. Finansieringslösningarna för enskilda politiska åtgärder måste utvecklas mera systematiskt.

Arbetsgruppen för finansiering av grön övergång föreslog i sin slutrapport (på finska) att det ska göras en tilläggsutredning om kommunernas behov av finansiering och investeringar samt finansieringsvillkoren. Det är viktigt att utredningen leder till något konkret.

Kommunerna bör vara fullvärdiga partner i anpassningen till klimatförändringen

Klimatförändringen har konsekvenser för kommunerna. Stödet till det riksomfattande klimatarbetet bör även inkludera anpassning till klimatförändringen. Anpassningen har blivit något av en bisak i klimatpolitiken.

För att uppnå framsteg behöver rollerna och ansvaren för de olika aktörerna inom anpassning och beredskap klargöras. Detta är särskilt aktuellt nu när uppgifter som är viktiga med tanke på konsekvenserna av klimatförändringen har överförts från kommunerna till välfärdsområdena.

Vår kartläggning (på finska) visar att 59 procent av kommunerna har otillräckliga resurser för anpassningen till klimatförändringen, vilket gör att de konkreta åtgärderna bromsas upp. 51 procent av kommunerna upplever att de olika sektorernas ansvar i anpassningsarbetet är oklart.

Klimatfrågor berör samhället i stort och har därför lyfts fram i flera av våra mål för regeringsprogrammet. Du kan bekanta dig med målpaketet på vår webbplats.