Oroande utveckling inom ungdomsbrottsligheten motverkas genom samarbete

Ungas illamående och ungdomsbrottslighet har uppmärksammats alltmer under de senaste åren, både i diskussioner på sociala medier och i traditionella medier. Exempel från Sverige och andra länder lyfts ofta fram i diskussioner om ungdomens situation i Finland och potentiella hotbilder i framtiden. 

Samtidigt är det bra att komma ihåg att fenomen som rör ungdomen i alla tider har väckt oro. På sätt och vis har vi alltid varit benägna att döma och ogilla nästa generation och 'dagens ungdom' av olika skäl – från musik och klädstil till hur de tillbringar sin fritid. 

Statistiken visar dock att det faktiskt skett en förändring. Sedan 2015 har man tydligt kunnat se oroande utvecklingstrender inom ungdomsbrottsligheten, särskilt bland unga under 15 år. Rådet för brottsförebyggande rapporterade i sitt nyhetsbrev 2/2025 att antalet misstänkta brott bland minderåriga var nästan tre gånger så stort 2024 jämfört med 2015, medan det inte har skett några stora förändringar i åldersgruppen 18–20-åringar.

Intresset för extremism bland minderåriga har de senaste åren varit en växande trend i Europa som också berör Finland. Det här framgår av Skyddspolisens översikt av den nationella säkerheten 2025. Ett av den senaste tidens gissel är det våldsamma nätverket The Com, som också har fått genomslag bland finländska ungdomar.

Även om enskilda fenomen väcker berättigad oro är det viktigt att komma ihåg att de flesta ungdomar mår bra i Finland, är förankrade i sina gemenskaper och lever sina liv på ett helt vanligt sätt, med den normala växtvärk som hör ungdomen till. 

Problemen med illamående och kriminellt beteende gäller en liten del av de unga, men påverkar ändå oss här i Finland. Brotten blir också allt allvarligare. Situationen kräver specialåtgärder och informationsutbyte mellan olika aktörer, också på internationell nivå.

Detta diskuterade vi med brottsförebyggande experter från de nordiska kommunförbunden i Helsingfors den 3–4 december 2025. I mötet deltog representanter från Sverige, Norge och Danmark. Vi diskuterade läget i de nordiska länderna när det gäller brottsligheten och särskilt kommunernas roll i att förebygga och bekämpa brott.

Diskussionerna stärkte uppfattningen att vi inte står ensamma med våra utmaningar. Förändringarna i ungdomsbrottsligheten är likartade i hela Norden, även om det också finns specifika särdrag hos de enskilda länderna. Situationen i Finland och Norge är till exempel mycket likartad när det gäller utvecklingen av ungdomsrelaterade våldsbrott och rån.

Att främja ungas välbefinnande är ett långsiktigt arbete som kräver lokal förståelse samt nationellt och internationellt samarbete. Kommunerna har en nyckelroll i detta arbete – de står nära ungdomarna, tillhandahåller tjänster i vardagen och samarbetar nära med andra aktörer. Genom att säkerställa informationsutbytet mellan yrkespersoner och spridning av god praxis kan vi skapa en miljö där ungas välmående och trygghet stärks också i framtiden.