Kommunernas ansvar för informationssäkerheten ökar – hälsningar från ett seminarium i Warszawa

Internet är en oskiljaktig del av vardagen idag för såväl unga, äldre, arbetsföra, rika som utsatta personer. För kommunerna innebär det här både möjligheter och ökat ansvar. Den digitala världen gör det lättare för oss att uträtta ärenden och för tjänsterna närmare kommuninvånarna, men är samtidigt också en kanal för yttrandefrihet och en plattform för gemenskap och delaktighet.

Ur kommunernas synvinkel medför webben nya slags utmaningar, särskilt i det nuvarande säkerhetsläget. Cyberattacker, informationspåverkan och radikalisering är inte längre bara statliga frågor på högsta nivå: de konkretiseras också på lokal nivå i form av symptom hos unga, ökande extremism, informationssäkerhetsintrång och en ökad känsla av otrygghet. Enskilda tjänsteinnehavare och beslutsfattare kan möta dessa fenomen dagligen.

Utvecklingen av internettrender kan också ha en konkret inverkan på säkerheten i vardagen. År 2024 spred sig till exempel en lokal utmaning där unga uppmanades att ta med sig ett eggvapen till skolan. Dessutom är olika nätplattformar också en inkörsport för olika typer av riktade trakasserier och påtryckningar. 

Vid Kommunförbundet stöder vi kommunerna när det gäller att bemöta vardagliga säkerhetstrender som en del av projektet Mot våld. Vi ordnade till exempel 9.6.2025 ett säkerhetsseminarium om våldssituationer i skolor, där deltagarantalet var stort. Fortsättningen följer 5.9, då vi ordnar en uppföljningsdel i synnerhet för de som inte kunde delta i juni. Evenemanget ordnas på finska. Bekanta dig med programmet här och anmäl dig!

Vid seminariet Digital P/CVE for First-Line Practitioners, som anordnades av EU Knowledge Hub i juli, fick jag möjlighet att bekanta mig närmare med dessa fenomen. I seminariet lyfte experterna fram bland annat mekanismerna för radikalisering på webben, kommunikationens betydelse och effekterna av artificiell intelligens.

I anförandena betonades hur vi ofrivilligt lever i ett cybersocialt ekosystem där både den nationella och den lokala politiska debatten har överförts till olika plattformar för sociala medier. På dessa plattformar formar artiklar och kommentarer åsikter och påverkar till och med beslutsfattandet såväl lokalt som nationellt. Ny teknik, såsom generativ artificiell intelligens och så kallade deepfake-videor, gör gränsen mellan sann och falsk information allt mer otydlig.

I synnerhet vad gäller unga lyfte evenemanget fram den ökande konsumtionen av korta videoklipp med emotionellt innehåll. Skadligt material förbrukas snabbt och i stora mängder, vilket gör att kritiskt tänkande som kräver mer tid lätt hamnar i bakgrunden. Den här utvecklingen kommer i framtiden att vara en allt större utmaning också för kommunernas arbete med fostran och välfärd.

Även om tekniken i grunden kan kännas hotfull, lyfte expertanförandena också fram synpunkter som var hoppfulla. AI-baserade program används redan för att identifiera desinformation, hatretorik och annan illvillig påverkan på nätet samt för att stärka tillförlitlig information.

Trots olika verktyg och modeller är individens egen källkritik och kritiska bedömning av innehåll som konsumeras den viktigaste färdigheten när det kommer till att arbeta på nätet också inom kommunsektorn, i synnerhet för förtroendevalda. 

Varje förtroendevald bör vara beredd att granska sitt digitala fotavtryck ur ett kritiskt perspektiv. På så sätt kan man på lång sikt i bästa fall påverka till och med befolkningens mentala resiliens.