Skolungdomsarbete har blivit ett allt viktigare sätt att stödja ungas välmående och trygghet

Skolungdomsarbetet har stärkts och blivit allt vanligare under de senaste åren, speciellt genom de insatser som kommunerna har gjort. Också projektunderstöden för skolungdomsarbetet och prioriteringarna inom kompetenscentret för ungdomsarbete har bidragit till utvecklingen. Utöver och vid sidan av projektfinansieringen har också kommunerna gjort egna insatser. Nu borde man övergå från ett projektbaserat utvecklingsarbete till en stabil modell med tydlig finansiering. Det handlar trots allt inte om en ny arbetsform inom ungdomsarbetet, utan det finns en lång tradition av skolungdomsarbete. 

Enligt en enkät som Kommunförbundet har gjort (2025) finns det i största delen av kommunerna annan personal vid sidan av undervisningspersonalen, som har i uppgift att stödja barns och ungas välmående – alltså trygga vuxna som är närvarande i skolvardagen. I många skolor innebär detta skolungdomsarbetare som främst arbetar med den generellt inriktade elevhälsan. De deltar också i temalektioner samt grupp- och rastverksamhet. Arbetet görs på skolans villkor, men ett högklassigt samarbete, förtroende och gemensamma mål gör det möjligt att genuint förankra ungdomsarbetet som en del av skolgemenskapen.

Samarbete ger resultat och välmående i skolorna

Skolungdomsarbetet har gett imponerande resultat. Genom ett långvarigt skolungdomsarbete med tillräckliga resurser har man lyckats öka skoltrivseln. Detta har synts bland annat i form av minskad mobbning, goda påverkningsmöjligheter och förbättrad klassanda. Kommunerna har fått god respons på skolungdomsarbetet när de har hittat fungerande praxis. 

Skoltrivsel uppnås genom högklassig undervisning samt genom goda kompisrelationer och gemenskap: precis det som ungdomsarbetet stärker.

Allmänt taget har kommunerna satsat mycket på barns och ungas välmående under de senaste åren. Nästan alla kommuner (94 %) erbjuder skolungdomsarbete, och i skolorna arbetar allt fler vuxna som stöder välbefinnandet. Skolan samlar en bred krets av lärare, elevhälsopersonal, handledare och andra anställda som stöder lärande och välbefinnande. Det är värt att beakta att behoven av tjänster inte kan tillgodoses i det oändliga genom att nya uppgifter ständigt läggs till de gamla. Vi måste också kunna utreda vad som kan göras annorlunda. När kommunernas resurser är begränsade är det allt viktigare hur resurserna fördelas. 

Skolungdomsarbetet är viktigt också för att främja tryggheten

Fenomen utanför skolvärlden, såsom att unga hamnar i en brottsspiral, att våldet ökar och att unga intresserar sig för extrema rörelser, stannar inte längre utanför skolans portar. Dessa fenomen blir en del av vardagen i skolan och utmanar gränserna för det traditionella undervisningsarbetet. Då spelar skolungdomsarbetet en viktig roll. Genom skolungdomsarbetet kan man i bästa fall ingripa tidigt i många negativa fenomen samt utmaningar som berör barns och ungas utveckling. 

Samarbete sker dock inte bara innanför skolans väggar. Skolungdomsarbetet har en viktig roll som länk mellan de ungas fritid och skolan. Genom ungdomsarbetet på de ungas fritid kan man också stärka kontakten med familjerna. 

Tidigt ingripande och övergripande stöd är inte bara rätt lösningar ur ett mänskligt perspektiv, utan också ekonomiskt förnuftiga. Unga som trivs i skolan och har goda kompisrelationer löper mindre risk att hamna i en ond cirkel.