Perioden 2026–2035 för energieffektivitetsavtalet har börjat – kommunerna med redan nu

Energieffektivitetsavtalen för perioden 2026–2035 publicerades 9.10.2025 och efter det har enskilda aktörer kunnat ansluta sig till offentliga sektorns, näringslivssektorns eller fastighetssektorns energieffektivitetsavtal. Det blev en snabb start. I december hade sammanlagt 27 offentliga aktörer och 198 företag anslutit sig till de olika sektorernas avtal – klart fler än tidigare perioder! 

Vad förändras och vad består?

Energieffektivitetsavtalet för den offentliga sektorn (JETS) liknar till stora delar kommunsektorns energieffektivitetsavtal (KETS), som upphör i årsskiftet, men med vissa väsentliga ändringar utöver sparmålet. De bekanta delarna är energisparmål, handlingsplan och årsrapportering om energianvändning, sparåtgärder och genomförda energieffektivitetsåtgärder. 

JETS är liksom KETS ett målprogram vars enda rättsverkning kan vara återkrav av energistödet om det beviljats enligt villkoren för JETS och den som anslutit sig inte brytt sig om att uppfylla skyldigheterna i JETS.  Om man inte uppnått sina egna sparmål trots vidtagna åtgärder och detta rapporteras får det inga påföljder. 

En viktig skillnad mot tidigare är att en enskild kommun inte längre kan gå under radarn för genom uppdateringen kommer alla kommuner att få skyldighet att utarbeta en handlingsplan och avge årsrapport om energianvändningen. Det mesta av detta kan man dess bättre utföra genom JETS. 

Den som latar sig i värmen får streta i kylan

Frivillighet är inte en självklar rättighet inom sektorn. I mitt tidigare arbete vid Motiva, som koordinerar energieffektivitetsavtalen, deltog jag i nedläggningen av energieffektivitetsavtalen för både kollektivtrafik, godstransporter och logistik.

Avtalen i fråga blev inte tillräckligt populära åren 2008–2016 så de lades ner. Efter dessa ”begravningar” har det vid Kommunförbundet varit en glädje att se hur KETS-målen uppnåtts med råge. I bästa fall har enskilda kommuner överskridit sina sparmål mångfaldigt. 

Om JETS-målen inte uppnås måste Arbets- och näringsministeriet överväga tvångsmedel. För kommunerna skulle det betyda en återgång till ”tvångssaneringar”, det vill säga att vara tvingad att renovera minst tre procent av våningsytan i uppvärmda byggnader på mer än 250 kvadratmeter till en energiprestanda som motsvarar nya byggnader. Ändringen kan betyda årliga tilläggsinvesteringar i miljardklass i en situation där servicestrukturen i många kommuner står inför stora nedskärningar. 

Därför är frågan om täckningen för JETS, 75 procent av invånarna, redan under perioden 2026–2027 en slags ödesfråga. Det är bäst att inte låta situationen driva mot tvångssaneringsalternativet. Alla kommuner är viktiga.

Heikki ”Wäiski” Väisänen, den avgående direktören för Energimyndigheten, har jämfört energieffektivitetsavtalet med kyrkbåtsrodd, där alternativet är att ro samma sträcka ensam. Wäiskis metafor är slående: i energieffektivitetsrodden skulle Finlands alla sektorer som använder energi sitta i samma båt i energisparandet, medan kommunerna i roddbåtarna skulle runda banan var och en i sin båt, oberoende av sin förmåga att klara av rodden. 

Ganska klar sikt fram till 2023, dimman lättar över de därpå följande åren

Kommissionen kommer i år att inleda uppdateringen av energieffektivitetsdirektivet med utgångspunkt i målen för 2040, samt vidta nya åtgärder för att effektivera uppnåendet av målen för 2030. Förändringar är alltså på väg men förändringar på EU-nivå tar tid, och de viktigaste av dem gäller tiden efter 2030. Vägen fram till 2030 är ganska klar inom kommunsektorn, bara vi får tillräckligt många med i JETS-avtalet år 2026–2027.

En rask inledning ger dessbättre hopp om att den nya avtalsperioden blir framgångsrik och att det inte behövs några tvångsmedel. Hoppas vi slipper flera JETS-begravningar.