Cirkulär 19/2015, 27.11.2015, Saija Haapalehto

Ändrade bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsärenden

Riksdagen godkände 29.5.2015 lagarna om ändring av förvaltningslagen, förvaltningsprocesslagen, 2 och 6 § i lagen om högsta förvaltningsdomstolen och 24 § i viteslagen. Samtidigt godkändes ändringar i bestämmelserna om sökande av ändring i 174 lagar. 

Begäran om omprövning kommer i större utsträckning att användas som första skede vid sökande av ändring också i förvaltningsbesvärsärenden. Förvaltningslagen har justerats bland annat när det gäller vem som har rätt att begära omprövning och hur omprövning påverkar verkställigheten av beslut. Tillämpningsområdet för reglering av besvärstillstånd har utvidgats till nya ärendekategorier när det gäller sökande av ändring i ett beslut av förvaltningsdomstolen hos högsta förvaltningsdomstolen.

 

Syftet med lagändringarna är att effektivisera och försnabba givandet av rättsskydd i förvaltningsärenden samt att vidareutveckla högsta förvaltningsdomstolens roll i riktning mot en domstol som styr förvaltningen och förvaltningsprocessen genom sina avgöranden.

 

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016 och de tillämpas på de förvaltningsbeslut som fattas efter detta datum. Kommunerna och samkommunerna ska uppdatera anvisningarna om sökande av ändring som fogas till förvaltningsbeslut så att anvisningarna motsvarar den nya lagstiftningen från och med den 1 januari 2016.

 

Närmare upplysningar:
E-postservice: forvaltningsjuristerna@kommunforbundet.fi
Saija Haapalehto, jurist, tfn 050 567 0862
Katariina Huikko, ledande jurist, tfn 050 566 4327
Mervi Kuittinen, jurist, tfn 050 520 8071
Kirsi Mononen, ledande jurist, tfn 040 569 5511
Riitta Myllymäki, ledande jurist, tfn 050 349 5460
Ida Sulin, jurist, tfn 050 563 3023
Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden, tfn 0400 850 232

Bakgrund

Det främsta syftet med lagändringarna är att effektivisera och försnabba givandet av rättsskydd i förvaltningsärenden samt att vidareutveckla högsta förvaltningsdomstolens roll i riktning mot en domstol som styr förvaltningen och förvaltningsprocessen genom sina avgöranden. Målet är att flytta tyngdpunkten i sökandet av ändring i förvaltningsärenden till ett så tidigt skede av ärendets behandling som möjligt.

 

Målet är också att förenhetliga och förtydliga regleringen av sökandet av ändring i olika ärendegrupper. Införandet av fler bestämmelser om omprövningsbegäran och besvärstillstånd ärendegruppsvis i lagstiftningen för olika förvaltningsområden innebär att det görs ändringar i flera lagar för de olika förvaltningsområdena.

Sökande av ändring i ärenden som gäller undervisning, social- och hälsovård, samhälle, miljö och markanvändning

Kommunförbundets enhet för undervisning och kultur har utarbetat det bifogade meddelandet om lagändringar inom undervisningssektorn.

 

De främsta ändringarna inom social- och hälsovården gäller lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården och lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården. Dessa ändringar gäller bland annat tidsfristen för omprövningsbegäran, möjligheten att lämna in besvär till den myndighet som fattat beslutet samt möjligheten att överklaga beslut hos högsta förvaltningsdomstolen. Om ändringar inom social- och hälsovården meddelas närmare senare i en kommunnyhet samt i anslutning till ett cirkulär som gäller ändringar i klientavgifterna.

 

En del ändringar har gjorts i bestämmelserna om ändringssökande i fråga om räddningsväsendet, miljö- och hälsoskydd, vattentjänster, kollektivtrafik, avbytarservice, bostadssektorn, terrängtrafik, avfallslagen, gatuunderhållet och lagen om kommunernas förköpsrätt. De flesta ändringarna anknyter till regleringen av besvärstillstånd och delvis till införandet av omprövningsförfarande. Kommunförbundets sakkunniga på olika lagstiftningsområden meddelar om ändringarna separat.

Sökande av ändring enligt kommunallagen

Kommunallagens bestämmelser om sökande av ändring har inte ändrats. Dessa (omprövningsbegäran och kommunalbesvär) är subsidiära i förhållande till bestämmelserna i speciallagar och viker för bestämmelser om omprövningsförfarande och förvaltningsbesvär i en speciallag.

 

Däremot är förvaltningslagen subsidiär i förhållande till kommunallagen. Kapitel 7 a om omprövningsförfarande i förvaltningslagen tillämpas således enbart som komplement till omprövningsbegäran enligt kommunallagen.

Preciseringar i omprövningsförfarandet

Allmänna bestämmelser om omprövningsförfarande ingår sedan tidigare i förvaltningslagens kapitel 7 a. Lagen har ändå saknat bestämmelser om vem som har rätt att begära omprövning eller vilken myndighet som har befogenhet att behandla en omprövningsbegäran.

 

Omprövning får begäras av den som redan innan lagändringen trädde i kraft hade rätt att överklaga ett förvaltningsbeslut. Omprövning får för det första begäras av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet. Också en myndighet får begära omprövning på grundval av en bestämmelse i lag eller om rätten att söka ändring är behövlig för det allmänna intresse som myndigheten ska bevaka. Bestämmelsen gäller främst situationer där den bevakande myndigheten innan lagändringen gjordes hade rätt att överklaga ett förvaltningsbeslut av en annan myndighet.

 

Omprövningsbegäran ska göras skriftligt hos den myndighet som fattat förvaltningsbeslutet. Före lagändringen har en sådan bestämmelse ingått i flera lagar för olika förvaltningsområden. Efter att den allmänna bestämmelsen har trätt i kraft behöver det inte längre föreskrivas särskilt om saken i lagstiftning för de olika förvaltningsområdena. Separata bestämmelser om omprövningsmyndigheten behövs ändå när omprövning begärs hos någon annan myndighet än den som meddelat beslutet. Av omprövningsbegäran ska framgå vilket beslut som avses, hurdan omprövning som begärs och på vilka grunder omprövning begärs.

 

Ett beslut i vilket omprövning får begäras får inte verkställas innan det har vunnit laga kraft. Ett beslut får dock verkställas innan det har vunnit laga kraft om så föreskrivs i lag eller om beslutet till sin natur är sådant att det bör verkställas omedelbart eller om ett allmänt intresse kräver att verkställigheten av beslutet inte uppskjuts. Bestämmelsen motsvarar regleringen av ett besluts verkställbarhet enligt förvaltningsprocesslagen.

Omprövningsbegäran allt oftare första skede vid ändringssökande

Syftet med att använda omprövningsbegäran i större utsträckning är att stärka förvaltningsmyndighetens roll när rättsskydd ges. Lagändringarna har gjorts i respektive speciallagar. Avsikten är att ärenden där det inte råder principiella tolkningsproblem ska kunna behandlas hos en förvaltningsmyndighet, och då kan förvaltningsdomstolarna koncentrera sig på att avgöra de egentliga rättstvisterna.

 

Omprövningsbegäran omfattar inte sådana ärendegrupper där ärendet utreds synnerligen noggrant redan i första skedet av förvaltningsförfarandet eller som i allmänhet är förenade med krävande rättslig prövning. Då kan omprövningsskedet onödigt förlänga den totala längden på ärendets behandling. Sådana ärenden är till exempel många tillståndsärenden som har stor betydelse för parten och samhället, såsom näringstillståndsärenden.

Systemet med besvärstillstånd utsträcks till nya ärendegrupper

Enligt 13 § i förvaltningsprocesslagen kan det i en annan lag föreskrivas att besvärstillstånd krävs för anförande av besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Hittills har ungefär hälften av de ärenden som inkommit till högsta förvaltningsdomstolen omfattats av besvärstillståndsregleringen.

 
I speciallagar har det gjorts ändringar för att utsträcka besvärtillståndssystemet till nya ärendegrupper. Men besvärstillstånd krävs ändå inte heller i fortsättningen för sådana ärendegrupper till vilka det i besvärsskedet oftast hänför sig krävande rättsliga frågor eller som generellt sett har särskilt stor betydelse för parten eller samhället eller som är vittomfattande. Det kan till exempel vara fråga om ärenden som gäller återkallande av näringstillstånd, en betydande administrativ påföljd eller verkställighet av ett administrativt tvångsmedel. Besvärstillstånd behövs inte heller i ärenden som gäller tvångsomhändertagande av barn eller i andra förvaltningstvistemål där högsta förvaltningsdomstolen är första och enda besvärsinstans.

Ändringar i förvaltningsprocesslagen och lagen om högsta förvaltningsdomstolen

Besvär över ministeriernas förvaltningsbeslut ska anföras hos förvaltningsdomstolen. Från och med 2016 ska endast besvär över förvaltningsbeslut som statsrådets allmänna sammanträde meddelat anföras direkt hos högsta förvaltningsdomstolen. Bestämmelser om undantag till den allmänna bestämmelsen kan vid behov införas i den övriga lagstiftningen. Besvär får anföras endast på den grunden att beslutet strider mot lag.  Bestämmelsen grundar sig på den vedertagna principen enligt vilken det till förvaltningsdomstolens behörighet endast hör att bedöma lagenligheten av det beslut som utgör föremål för besvären.

 

Om det i ärendet krävs besvärstillstånd, kan beslutet verkställas innan det har vunnit laga kraft. Ett beslut får dock inte börja verkställas, om anförande av besvär skulle bli meningslöst till följd av verkställigheten eller om högsta förvaltningsdomstolen förbjuder verkställigheten.

 

En part får ansöka om återbrytande eller undanröjande av ett laga kraft vunnet beslut endast en gång i samma ärende, om det inte är nödvändigt att pröva ärendet på nytt. Lagen om högsta förvaltningsdomstolen har ändrats så att beslut i ett ärende som gäller återbrytande eller undanröjande i fortsättningen kan fattas i en sammansättning med en ledamot om ansökan inte tas upp för prövning. Vid behov kan ansökan behandlas också i en sammansättning med exempelvis tre eller fem ledamöter.

I ett ärende som gäller föreläggande av vite söks ändring på samma sätt som i ett beslut som gäller huvudförpliktelsen

I beslut som gäller föreläggande av vite ska ändring i fortsättningen sökas enligt vad som föreskrivs om sökande av ändring i ett beslut som gäller huvudförpliktelsen. Om sökande av ändring i ett beslut som gäller föreläggande av huvudförpliktelse bestäms i speciallagen i fråga. Föreläggande av vite hör alltid till en viss huvudförpliktelse och i allmänhet meddelas ett gemensamt beslut om föreläggandet och förpliktelsen. Därför är det följdriktigt att ändring söks på samma sätt. Beslut om gäller utdömande av vite ska överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.  

Personuppgiftslagen och offentlighetslagen omfattas nu av systemet med besvärstillstånd

Beslut av dataombudsmannen och datasekretessnämnden enligt personuppgiftslagen får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Beslut som förvaltningsdomstolen meddelat med stöd av personuppgiftslagen får i fortsättningen överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Likaså får beslut som förvaltningsdomstolen meddelat med stöd av offentlighetslagen i fortsättningen överklagas genom besvär om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

 

Hanna Tainio 
vice verkställande direktör

Saija Haapalehto
jurist

 

Bilagor
Meddelande om ändrade bestämmelser om sökande av ändring i undervisningsärenden
Lag om ändring av förvaltningsprocesslagen 891/2015
Lag om ändring av 2 och 6 § i lagen om högsta förvaltningsdomstolen   892/2015
Lag om ändring av förvaltningslagen 893/2015
Lag om ändring av 24 § i viteslagen 894/2015
Lag om ändring av personuppgiftslagen 901/2015
Lag om ändring av 33 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 907/2015

 

Mer på webben

Läs mer om dessa teman
juridik
förvaltningslag