Cirkulär 4/2021, Vesa Peltola

Lagen om utrustande av byggnader med laddningspunkter för elfordon och beredskap för sådana laddningspunkter samt system för automation och styrning (Lagen om laddningspunkter och automation)

En lag som gäller laddningspunkter, beredskap för laddningspunkter samt system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning (733/2020, nedan lagen om laddningspunkter och automation) trädde i kraft 11.11.2020. De förpliktelser i lagen om laddningspunkter och automation som gäller nya byggnader och byggnader som genomgår en större renovering träder i kraft 11.3.2021. Förpliktelserna som gäller befintliga byggnader som inte är bostadshus ska verkställas senast 31.12.2024.

Med lagen om laddningspunkter och automation införs nationellt den justering av direktivet om byggnaders energiprestanda (Energy Performance in Buildings Directive, EPBD 2010/31/EU) som antogs år 2018 (EU 2018/844). EPBD justerades som en del av EU:s paket för ren energi från år 2016.

Dessutom föreskrivs om krav på system för automation och styrning i förordning 718/2020 (Miljöministeriets förordning om krav på energiprestanda för vissa installationssystem i byggnader, nedan automationsförordningen, https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2020/20200718 ).

Lagen om laddningspunkter och automation inverkar i kommunkoncerner på byggnadstillsynen och verksamheten hos de aktörer som ansvarar för byggande och underhåll av fastigheter. I det här cirkuläret beskrivs innehållet i lagen om laddningspunkter och automation i synnerhet med hänsyn till byggnadstillsynens behov, men cirkuläret betjänar också behoven hos de förvaltningar och dotterbolag som ansvarar för fastigheterna. I kommunkoncernernas fastigheter uppkommer det kostnader för anskaffningen och underhållet av laddningspunkterna, beredskapen för laddningspunkter samt systemen för fastighetsautomation och fastighetsstyrning.

Vad nytt innebär lagen om laddningspunkter och automation för kommunerna?

Lagen om laddningspunkter och automation medför förpliktelser i anslutning till laddningspunkter och beredskap för laddningspunkter samt system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning också i en del byggnader som tillhör kommunkoncernerna. I praktiken innebär lagen att kommunerna i egenskap av tillsynsmyndigheter får ytterligare uppgifter samt att de i egenskap av fastighetsägare får ytterligare förpliktelser och kostnader.

Lagen om laddningspunkter och automation omfattar såväl bostadshus som byggnader som inte är bostadshus, om vissa villkor uppfylls. Den gäller byggnader i såväl privat som offentlig ägo.

Förutom byggnadens användningsändamål beror förpliktelserna som lagen om laddningspunkter och automation ålägger byggnaders ägare i fråga om

  • laddningspunkter och beredskap för dem också på parkeringsplatsernas antal och placering, föremålet och kostnaderna för renoveringen av byggnaden samt byggnadens ägarförhållanden (mikroföretag eller annat företag)
  • system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning också på systemets nominella effekt och bl.a. hur genomförbara systemen är i teknisk-ekonomisk bemärkelse.

Verkställandet av lagen om laddningspunkter och automation övervakas av kommunernas byggnadstillsyn eller transport- och kommunikationsverket Traficom. I nya byggnader och byggnader som genomgår en större renovering övervakas verkställandet av lagen av kommunernas byggnadstillsyn (laddningspunkter och beredskap för laddningspunkter, system för automation och styrning). Kommunernas byggnadstillsyn övervakar även verkställandet av de förpliktelser som gäller system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning i övriga byggnader, dvs. befintliga byggnader, men iakttagandet av laddningspunktsförpliktelsen i befintliga byggnader övervakas av Traficom.

Lagens syfte, tillämpningsområde och definitioner (1–3 §)

Lagen om laddningspunkter och automation gäller endast byggnader ”där energi används för att påverka inomhusklimatet” (uppvärmning eller kylning).  Ett undantag är parkeringshus som är avsedda för ett eller flera bostadshus (8 §). De behöver inte ha uppvärmning eller kylning.

En kall förrådsbyggnad eller en ouppvärmd dansbanebyggnad som används endast sommartid är exempel på byggnader som inte omfattas av lagen om laddningspunkter och automation.

Förhållande till annan lagstiftning (4 §)

Laddningspunkter behandlas i lagen om laddningspunkter och automation samt i den s.k. infrastrukturlagen (478/2017) som utgör en del av det nationella införandet av infrastrukturdirektivet (2014/94/EU). Beredskapen för laddningspunkter behandlas endast i lagen om laddningspunkter och automation.

Frågor som gäller laddningspunkter och beredskap för laddningspunkter behandlas i markanvändnings- och bygglagen (MarkByggL), elsäkerhetslagen, lagen om mätinstrument och lagen om bostadsaktiebolag.

Infrastrukturlagen innehåller endast förpliktelser om tekniska krav på laddnings- och tankstationer som är tillgängliga för allmänheten samt den information som ska ges användarna. Lagen innehåller inga krav på minimiantal. Bestämmelserna i infrastrukturlagen gäller endast laddnings- och gastankstationer som är tillgängliga för allmänheten dygnet runt.

Nivån på systemen för fastighetsautomation och fastighetsstyrning har inte tidigare reglerats direkt. Förpliktelserna om systemen för fastighetsautomation och fastighetsstyrning har tidigare funnits i markanvändnings- och bygglagen. Enligt 117 g § i lagen ska ”de byggprodukter och installationstekniska system som används i byggnaden samt deras reglage och mätare vara sådana att energiförbrukningen och effektbehovet förblir låga när byggnaden och dess system används för avsett syfte och sådana att energiförbrukningen kan följas”.

I automationsförordningen ställs krav på system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, men kraven i förordningen gäller även andra system för automation och styrning än de som lagen om laddningspunkter och automation förutsätter.

Laddningspunkter och beredskap i nya byggnader (5 §)

Bestämmelserna om laddningspunkter och beredskapen i nya byggnader gäller endast de parkeringsplatser som är belägna i byggnaden eller på den fastighet på vilken byggnaden är belägen.

Det är inte obligatoriskt att installera laddningspunkter på parkeringar till nya bostadshus, men då antalet parkeringsplatser är större än fyra, måste en beredskap för laddningspunkter installeras på dem alla.

För parkeringsplatser till nya byggnader som inte är bostadshus ställer lagen krav på såväl laddningspunkter som beredskap för laddningspunkter. På parkeringsplatser till dessa byggnader ska installeras antingen 1) en laddningspunkt för snabbladdning eller alternativt 2) laddningspunkter för normalladdning enligt följande:

  • högst 10 parkeringsplatser: ingen skyldighet att installera laddningspunkter
  • 11–50 parkeringsplatser: minst 1 laddningspunkt
  • 51–100 parkeringsplatser: minst 2 laddningspunkter
  • över 100 parkeringsplatser: minst 3 laddningspunkter.

Som laddningspunkt räknas även sådana för allmänheten tillgängliga laddningsstationer som avses i infrastrukturdirektivet.

Nya byggnader som inte är bostadshus ska förses med beredskap för laddningspunkter enligt följande:

  • högst 10 parkeringsplatser: ingen skyldighet att installera beredskap för laddningspunkter
  • 11–30 parkeringsplatser: minst 50 procent av parkeringsplatserna ska ha beredskap för laddningspunkter
  • 31–75 parkeringsplatser: minst 15 procent av parkeringsplatserna ska ha beredskap för laddningspunkter
    • Lagen om laddningspunkter och automation föreskriver att då det finns mer än 30 parkeringsplatser ska beredskap för laddningspunkter installeras på minst 20 procent av parkeringsplatserna, dock så att det finns beredskap för laddningspunkter på minst 15 parkeringsplatser.
  • över 75 parkeringsplatser: minst 20 procent av parkeringsplatserna ska ha beredskap för laddningspunkter.

Varken lagen om laddningspunkter och automation eller motiveringen till propositionen innehåller exakta anvisningar om hur storleken på området för parkeringen eller de enskilda parkeringsplatserna ska fastställas. Utgångspunkten kan vara det antal parkeringsplatser som angetts i bygglovet. Om inget antal anges i bygglovet, måste man göra tolkningar på basis av de lokala förhållandena.

Det antal laddningspunkter som ingår i beredskapen enligt minimiprocenten kan i princip avrundas antingen uppåt eller nedåt till närmaste heltal eller på ett sätt som gynnar fastighetens ägare nedåt till närmaste heltal eller uppåt till närmaste heltal. Varken lagen om laddningspunkter och automation eller lagens motivering tar ställning till avrundningssättet.

Då en ny byggnad har till exempel 100 parkeringsplatser behövs enligt lagen om laddningspunkter och automation beredskap för 20 laddningspunkter och då antalet parkeringsplatser är 102 behövs det beredskap för 21 laddningspunkter (20,4 platser avrundas uppåt till följande heltal).

Om det på en parkering ska installeras eller redan har installerats fler laddningspunkter än vad lagen om laddningspunkter och automation kräver, beaktas den beredskap för laddningspunkter som (automatiskt) ingår i det överskridande antalet laddningspunkter i den totala beredskap för laddningspunkter som krävs. 

Då en ny byggnad som inte är ett bostadshus har till exempel 100 parkeringsplatser behövs det enligt lagen om laddningspunkter och automation minst 2 laddningspunkter samt beredskap för 20 laddningspunkter (= 20 procent x 100 st.). Om det på parkeringen installeras 10 laddningspunkter, behövs det utöver dem beredskap för laddningspunkter på åtminstone 12 parkeringsplatser, eftersom den beredskap för laddningspunkter som automatiskt ingår i de 8 frivilligt installerade laddningspunkterna räknas bort från minimiantalet (20 st.). 

I nya byggnader ska det finnas åtminstone en minst 5 000 millimeter lång och minst 3 600 millimeter bred parkeringsplats som har en sådan laddningspunkt som avses i lagen om laddningspunkter och automation. Denna parkeringsplats med laddningspunkt kan dock inte märkas ut med symbolen för tillgänglighet (LE), utan den ska vara tillgänglig för alla. Utöver en parkeringsplats enligt kraven på tillgänglighet ska det alltså finnas en annan lika stor parkeringsplats för den laddningspunkt som lagen om laddningspunkter och automation kräver. 

Laddningspunkter och beredskap i byggnader som genomgår större renoveringar (6 §)

Förpliktelserna om minimiantalet laddningspunkter och det minimiantal laddningspunkter som det ska finnas beredskap för samt om de tekniska kraven är desamma för parkeringsplatserna till byggnader som genomgår en större renovering som för parkeringsplatserna till nya byggnader (5 §).

På många punkter är förpliktelserna dock lindrigare jämfört med nya byggnader. Förpliktelserna om laddningspunkter och beredskap för laddningspunkter gäller byggnader som genomgår en större renovering endast då följande villkor uppfylls:

  1. En renovering där de på återuppbyggnadskostnaderna baserade totala kostnaderna för renoveringen av klimatskalet eller byggnadens installationssystem överstiger 25 procent av byggnadens värde, exklusive värdet av den mark där byggnaden är belägen. Definitionen är densamma som i miljöministeriets förordning om ändring av miljöministeriets förordning om förbättring av byggnaders energiprestanda vid reparations- och ändringsarbeten (2/17), https://www.finlex.fi/data/normit/43242/YMa%202_17%2012.5.2017%20swe%20signed.pdf I Miljöministeriets nättjänst finns en räknare som kan användas för att bedöma om kriteriet på en större renovering i byggnaden uppfylls:
    ( https://ym.fi/documents/1410903/38439968/Laajamittainen-korjaus-excel-final-6649C992_47E1_4594_A47C_65E869C564F9-158935.xlsx/c9fdde61-0639-1f63-5808-abe697e4e672?t=1603260189162  ) .
  2. Parkeringsplatsernas placering och renoveringens omfattning uppfyller det ena av följande villkor:
    1. parkeringsplatserna är belägna i byggnaden och renoveringen omfattar byggnadens parkeringsplatser eller byggnadens elsystem, eller
    2. parkeringsplatserna är belägna på den fastighet på vilken byggnaden är belägen och renoveringen omfattar parkeringsplatserna eller parkeringsplatsernas elsystem.

Med placering i byggnaden kan avses parkeringsplatser på byggnadens källar-, vånings- eller takplan, på samma sätt som i 5 §. Om en byggnads parkeringsplatser är belägna utanför byggnaden, men dock på samma fastighet som byggnaden, tillämpas kravet endast om renoveringen omfattar parkeringsplatserna eller parkeringsplatsernas elsystem.

Ett kvartersområde för bilplatser (LPA) som är beläget på en annan fastighet är ett exempel där parkeringsplatserna inte är ”belägna i byggnaden eller på fastigheten” på det sätt som avses i lagen om laddningspunkter och automation trots att platserna är tillgängliga för en viss byggnad.

Även vid en större renovering gäller kravet att det ska finnas åtminstone en minst 5 000 millimeter lång och minst 3 600 millimeter bred parkeringsplats med laddningspunkt. Denna parkeringsplats med laddningspunkt kan dock inte märkas ut med symbolen för tillgänglighet (LE), utan den ska vara tillgänglig för alla. Utöver en parkeringsplats enligt kraven på tillgänglighet ska det alltså finnas en lika stor parkeringsplats för laddningspunkten.  

Utrustande av befintliga byggnader med laddningspunkter (7 §)

Då det gäller befintliga bostadshus (= bostadshus som inte är nya eller som inte genomgår en större renovering) medför lagen om laddningspunkter och automation inga förpliktelser i fråga om laddningspunkter eller beredskap för laddningspunkter.

Befintliga byggnader som inte är bostadshus omfattas av en skyldighet att installera minst en laddningspunkt, om det i anslutning till byggnaden finns över 20 parkeringsplatser antingen i byggnaden eller på fastigheten. Laddningspunkten måste vara installerad senast 31.12.2024.

Lagen om laddningspunkter och automation kräver inte att det ska finnas beredskap för laddningspunkter i befintliga byggnader.

Enligt lagen om laddningspunkter och automation kan en laddningspunkt för en befintlig byggnad installeras på vilken parkeringsplats som helst på fastighetens parkering (jfr. nya byggnader och byggnader som genomgår en större renovering, där det finns krav på parkeringsplatsernas storlek).

Om en parkeringsplats till en befintlig byggnad som inte är bostadshus har en sådan för allmänheten tillgänglig laddningsstation som avses i infrastrukturlagen, uppfylls kravet på laddningspunkt i lagen om laddningspunkter och automation.

Utrustande av parkeringshus med beredskap för laddningspunkter för elfordon (8 §)

De förpliktelser i lagen om laddningspunkter och automation som gäller parkeringshus gäller endast nya parkeringshus som är avsedda för ordnande av parkering för bostadshus eller parkeringshus som genomgår en större renovering. Övriga parkeringshus omfattas i tillämpliga delar av förpliktelserna om laddningspunkter och automation för byggnader som inte är bostadshus, om energi används för att påverka inomhusklimatet i byggnaden (uppvärmning eller kylning).

I parkeringshus som är nya eller som genomgår en större renovering ska alla parkeringsplatser utrustas med beredskap för laddningspunkter (8 §), om parkeringshuset är avsett för ett eller flera bostadshus. I motiveringen till lagen nämns som exempel parkeringshus där över hälften av parkeringsplatserna är avsedda för bostadshus. Ett parkeringshus kan också sakna uppvärmning. Som exempel på parkeringshus som inte omfattas av skyldigheten att ha beredskap för laddningspunkter nämns i lagens motivering parkeringshus för kontorsbyggnader och parkeringshus som är avsedda för infartsparkering.

Krav som gäller laddningspunkter för elfordon och beredskap för laddningspunkter (9 §)

Det är vanligt att kalla vilket eluttag som helst som kan användas för att ladda elfordon för laddningspunkt. Enligt lagen om laddningspunkter och automation (9 §) avses med laddningspunkt endast sådana normala eller snabba laddningsstationer som avses i de tekniska specifikationerna (bilaga II) till det så kallade infrastrukturdirektivet (2014/94/EU). De tekniska kraven på laddningspunkter i lagen om laddningspunkter och automation är alltså förenhetligade med kraven i infrastrukturlagen (478/2017).

I lagen om laddningspunkter och automation talas om elfordon, men den laddningspunkt som definieras i lagen är i praktiken avsedd endast för laddbara bilar. Med laddbara bilar avses renodlade elbilar och laddbara hybridbilar. Cyklar, elmopeder och andra lätta elfordon laddas i hushållens eluttag (laddningsläge 1, dvs. Mode 1). Vissa äldre elbilar som är i trafik kan laddas endast i hushållens eluttag (elstolpe o.d.).

Normala laddningsstationer ska möjliggöra en laddningseffekt på 3,7–22 kilowatt (kW) (laddningsläge 3, dvs, Mode 3). Med en laddningspunkts minimieffekt avses i praktiken laddning med enfasström med effekten 3,7 kW (230 V / 1 x 16 A). Då fastighetens elsystem gör det möjligt, kan man med enfasström också få en laddningseffekt på 7,4 kW ur en laddningspunkt (1 x 32 A). Med trefasström är det möjligt att få en effekt på 11 kW (3 x 16 A) eller till och med 22 kW (3 x 32 A) ur laddningspunkten. En normal laddningsstation ska utrustas med ett typ-2-uttag (Type 2, s.k. Mennekes-uttag) enligt standarden SFS-EN-62196-2. Ett typ-2-uttag kan finnas antingen i laddningspunkten eller i anslutningsdonet i den ena änden av en fast laddkabel.

En snabb laddningsstation (snabbladdningspunkt) ska möjliggöra en laddningseffekt på över 22 kW. Snabba laddningsstationer fungerar med antingen växelström eller likström. En snabb laddningsstation som fungerar med växelström måste ha ett sådant typ-2-uttag (Type 2) som nämns ovan. Då den snabba laddningsstationen fungerar med likström ska fordonets anslutningsdon vara av typ FF (s.k. CCS Combo) enligt standarden SFS-EN 62196-3. Laddningen med likström sker vanligtvis med en effekt på minst 50 kW (laddningsläge 4, dvs. Mode 4). På marknaden finns även ett annat snabbladdningsdon som fungerar med likström. Det är av typ AA (s.k. CHAdeMO) enligt standarden SFS-EN-62196-3, men det duger inte som snabb laddningsstation enligt lagen om laddningspunkter och automation. Vissa för allmänheten tillgängliga snabba laddningsstationer har numera uttag för såväl CCS Combo som CHAdeMO, eftersom renodlade elbilar vanligtvis kan använda endast det ena av dessa. En sådan här dubblering strider inte mot lagen om laddningspunkter och automation.

Med beredskap för laddningspunkter avses i lagen om laddningspunkter och automation kanaler eller andra ledningsvägar i vilka senare kan installeras kablage som behövs för laddningspunkter för elfordon. Som beredskap för laddningspunkter klassificeras också kablage för laddningspunkter för elfordon. Med elfordon avses även i detta sammanhang i praktiken endast laddbara bilar, dvs. det ska finnas beredskap för installation av en sådan normal eller snabb laddningsstation som avses i lagen om laddningspunkter och automation. Den minsta diametern hos rören för kanaler för kablage är 100 millimeter vid sedvanligt byggande. 

Värmestolpar och andra eluttag i hushållet (Schuko-uttag, SFS 5610) är inte sådana laddningspunkter som avses i lagen om laddningspunkter och automation eller i infrastrukturlagen (laddningsläge 2, dvs. långsam eller tillfällig laddning, Mode 2). Inte heller ett industriuttagsdon (SFS-EN-60309) uppfyller kriterierna för laddningspunkt enligt lagen om laddningspunkter och automation, trots att den möjliggör trygg långtidsladdning (över 2 timmar) med större effekt än ett uttag i hushållet.

Närmare information om tekniken hos laddningspunkter för elfordon finns till exempel i SESKO rf:s guide Sähköajoneuvojen lataussuositus, som också innehåller länkar till föreskrifter, anvisningar och andra källor (https://www.sesko.fi/standardit/standardoinnin_aihealueita/sahkoautot_ja_latausjarjestelmat/lataussuositus)

Undantag som gäller laddningspunkter och beredskap för laddningspunkter (10 §)

Förpliktelserna att installera laddningspunkter eller beredskap för laddningspunkter (5–7 §) gäller inte byggnader som inte är bostadshus och som ägs och används av mikroföretag (färre än 10 arbetstagare eller högst 2 miljoner euro i balansomslutning eller omsättning per år). Undantaget gäller inte bostadshus som ägs och används av mikroföretag.

Definitionen på mikroföretag baserar sig på EU-kommissionens rekommendation om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32003H0361&from=SV ).

De uppgifter som används för att beräkna antalet arbetstagare och penningvärden gäller den senast avslutade räkenskapsperioden, och de beräknas årligen. Vid beräkningen används uppgifterna vid bokslutstidpunkten. Omsättningen beräknas utan mervärdesskatt och andra indirekta skatter. 

Om det är fråga om en ny byggnad eller en byggnad som genomgår en större renovering, ska de uppgifter som behövs för att konstatera att företaget kategoriseras som mikroföretag lämnas in till byggnadstillsynsmyndigheten tillsammans med ansökan om bygglov.

Förpliktelserna att installera laddningspunkter i befintliga byggnader övervakas av transport- och kommunikationsverket Traficom.  

System för fastighetsautomation och fastighetsstyrning (11–15 §)

Med system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning avses i lagen om laddningspunkter och automation aningen förenklat sagt smarta system för uppföljning, rapportering och analys av energiförbrukningen som kan vägleda användaren till att förbättra sin energieffektivitet. Systemet möjliggör också datakommunikation med övriga tekniska system och apparater i byggnaden. En närmare definition ingår i lagen om laddningspunkter och automation samt i automationsförordningen.

Förpliktelsen att installera system för automation och styrning gäller alla byggnader som inte är bostadshus där

  • den nominella effekten hos uppvärmningssystemet eller utrymmenas kombinerade uppvärmnings- och ventilationssystem överstiger 290 kilowatt, eller
  • den nominella effekten hos luftkonditioneringssystemet eller det kombinerade luftkonditionerings- och ventilationssystemet överstiger 290 kilowatt

Förpliktelsen att installera system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning gäller alltså 1) nya byggnader, 2) byggnader som är föremål för renoverings- och ändringsarbeten samt 3) befintliga byggnader, om de kriterier på nominell effekt som nämns ovan är uppfyllda. I en byggnad som är föremål för renoverings- och ändringsarbeten är kriteriet att arbetet kräver antingen bygglov eller åtgärdstillstånd för reparations- och ändringsarbete av uppvärmnings- eller ventilationssystemet, ifall ansökan lämnas in 11.3.2021 eller senare. Det behöver alltså inte vara fråga om en större renovering för att installationsskyldigheten ska gälla byggnaden. Systemet för automation och styrning ska vara installerat senast 31.12.2024. En ändring som gäller behovet av åtgärdstillstånd har gjorts i markanvändnings- och bygglagen (734/2020) https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2020/20200734

Förpliktelsen att installera system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning enligt lagen om laddningspunkter och automation gäller inte alls bostadshus där den nominella effekten hos luftkonditioneringssystemet eller det kombinerade luftkonditionerings- och ventilationssystemet är högst 290 kilowatt. Den gäller inte heller befintliga byggnader, om minst ett av följande villkor uppfylls:

  1. installationen av ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning inte är tekniskt eller ekonomiskt genomförbart
  2. byggnaden har ett sådant uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystem som inte går att styra automatiskt
  3. kraven enligt 14 § kan uppfyllas genom en helhet bestående av flera system, som också kan hänföra sig till flera byggnader.

Bestämningen av den nominella effekten hos uppvärmningen och kylningen enligt lagen om laddningspunkter och automation beskrivs i lagens motivering. Med nominell effekt avses största möjliga värmeeffekt eller kyleffekt ”som under kontinuerlig drift kan produceras genom den verkningsgrad som tillverkaren uppger”. Den effekt som behövs för uppvärmningen av bruksvattnet medräknas inte i den nominella effekten hus uppvärmningen. Om det finns flera uppvärmningssystem i byggnaden, beräknas den nominella värmeeffekten som summan av systemens effekter. Den nominella effekten hos kylsystemen beräknas på motsvarande sätt.

Bestämmelser om energieffektivitetskraven hos system för automation och styrning finns utöver i lagen om laddningspunkter och automation i miljöministeriets förordning (718/2020, https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2020/20200718). I den här s.k. automationsförordningen föreskrivs om krav på energiprestanda för självreglerande anordningar, system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning samt system för platsbaserad elproduktion. Kraven i automationsförordningen gäller också andra situationer än dem som avses i lagen om laddningspunkter och automation. De här kraven ska tillämpas från 1.1.2021 i nya byggnader, vid renoverings- och ändringsarbeten samt då byggnaders användningsändamål ändras.

Automationsförordningen innehåller grundläggande krav på att byggnaders tekniska system planeras och installeras energieffektivt samt att de även fungerar som planerat. Förordningen uppställer inga detaljerade krav på systemens tekniska egenskaper eller gränsvärden i anslutning till energieffektivitet. Förordningen begränsar inte ibruktagningen av nya tekniska innovationer i byggnader, och den medför inte heller nya tillståndsförfaranden.

Myndigheter och tillsyn (16–22 §)

Byggnadstillsynsmyndigheterna får en ny uppgift i form av tillsynen över att förpliktelserna som gäller laddningspunkter och beredskapen för laddningspunkter i nya byggnader och byggnader som genomgår en större renovering iakttas i tillståndsprocessen enligt MarkByggL. Eftersom förpliktelserna som gäller laddningspunkter och beredskap för laddningspunkter inte baserar sig på MarkByggL, kan man inte avvika från dem genom ett undantagsbeslut enligt lagen eller som ett mindre undantag i samband med ett bygglov. Vid tillsynen över efterlevnaden av lagen om laddningspunkter och automation får kommunens byggnadstillsynsmyndighet emellertid endast tillämpa de tvångsmedel som det föreskrivs om i 182 och 183 § i MarkByggL.

Förpliktelserna att installera laddningspunkter i befintliga byggnader som inte är bostadshus övervakas av transport- och kommunikationsverket Traficom. Tillsynen utförs antagligen som stickprov. Traficoms tillsynsåtgärder kan dock i viss omfattning sysselsätta kommunernas byggnadstillsyn i form av begäran om assistans, eftersom det inte finns någon central fastighetsspecifik information om parkeringars egenskaper. I regel har inte heller kommunerna heltäckande officiella uppgifter om omständigheterna på parkeringar. Traficom övervakar redan de för allmänheten tillgängliga laddningsstationer som avses i infrastrukturlagen.

Tillsynen av hur systemen för fastighetsautomation och fastighetsstyrning verkställs hör till kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter. Enligt motiveringen till lagen gäller verkställandet av lagen om laddningspunkter och automation färre än 2 000 byggnader. Tillsynen över dem förutsätter inte nödvändigtvis objektsövervakning eller kontinuerlig tillsyn, utan tillsynen kan utövas i samband med att tillståndsansökan görs anhängig vid kommunens byggnadstillsynsverk. Vid behov ska det vara möjligt att utföra stickprovsövervakning, om t.ex. tillsynsmyndigheten av en utomstående får vetskap om eventuella försummelser av förpliktelserna enligt den föreslagna lagen.

 

Etiketter
Vesa Peltola

Vesa Peltola

Energisakkunnig
Enheten för samhälle och miljö
+358 9 771 2054, +358 40 568 7145
Ansvarsområden
  • Kommunernas verksamhetsförutsättningar som producenter och användare av energi (fjärrvärme, förnybar energi)
  • Hantering av kommunernas energianvändning
  • Kommunsektorns energieffektivitetsavtal
  • Energianvändning inom trafiken
  • Uppföljning av Finlands och EU:s energipolitik