Reformen av stödet för lärande och skolgång inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

1. Reformen av stödet för lärande och skolgång inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

I det här cirkuläret behandlas reformen av stödet för lärande och skolgång. Reformen träder i huvudsak i kraft 1.8.2025. 

Ett centralt syfte med reformen är att stärka de tidiga och förebyggande stödformerna och se till att resurserna för dessa fördelas systematiskt som en del av verksamheten så att de kan erbjudas med låg tröskel utan administrativa förfaranden. 

Reformen har till centrala delar genomförts genom lagar om ändring av följande lagar: lagen om grundläggande utbildning (1090/2024 och 14/2025), läropliktslagen (1091/2024), lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1092/2024) och lagen om statsandel för kommunal basservice (1093/2024).

Utbildningsstyrelsen har 13.2.2025 uppdaterat grunderna för förskoleundervisningens läroplan och läroplanen för den grundläggande utbildningen samt grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning.   

2. Vad förändras – stödet för lärande och skolgång

I reformen av stödet för lärande och skolgång upphävs följande paragrafer i lagen om grundläggande utbildning 1.8.2025: 

• 16 § Stödundervisning och specialundervisning på deltid
• 16 a § Intensifierat stöd
• 17 § Särskilt stöd
• 17 a § Individuell plan för anordnande av undervisning. 

I samband med reformen får lagen om grundläggande utbildning ett nytt 4 a kap. där det föreskrivs om stöd för lärande och skolgång och avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs. Det nya 4 a kap. träder i huvudsak i kraft 1.8.2025.  Ett undantag är paragraf 20 i, som gäller grundläggande utbildning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan. Den paragrafen träder i kraft först 1.8.2026. 

Om en elev när reformen träder i kraft 1.8.2025 har en plan för lärande inom intensifierat stöd, ett beslut om särskilt stöd eller en individuell plan för anordnande av undervisning inom särskilt stöd, ska kommunen och de övriga utbildningsanordnarna göra dem förenliga med 4 a kap. i lagen om grundläggande utbildning senast 31.8.2026. 

2.1. Tillämpning av lagen om grundläggande utbildning på förskoleundervisning

Bestämmelser om förskoleundervisning finns i lagen om grundläggande utbildning. 

På förskoleundervisningen tillämpas allmänt taget alla bestämmelser i lagen om grundläggande utbildning och i den förordning som utfärdats med stöd av den, om det inte i bestämmelsen anges särskilt att den endast ska tillämpas på den grundläggande utbildningen (RP 86/1997 rd). 

Enligt 1 §, som gäller tillämpningsområdet för lagen om grundläggande utbildning, tillämpas 18 a §, 20 g § 2 mom., 20 h och 20 i § inte på förskoleundervisning. 

2.2 Reformen av stödet för lärande och skolgång – 4 a kap. i lagen om grundläggande utbildning

I stället för de nuvarande stödnivåerna föreskriver lagen om grundläggande utbildning i fortsättningen om konkreta stödåtgärder för lärande och skolgång så att utgångspunkten är elevernas stödbehov. 

Syftet med reformen är att en elev ska få stöd för sitt lärande i ett så tidigt skede som möjligt och med låg tröskel. Tjänster som ger eleverna tillräckligt stöd i rätt tid har bedömts kunna minska behovet av starkare stödåtgärder på lång sikt. Stärkandet av stödet till eleverna baserar sig också på ett mer systematiskt samarbete mellan skolans personal inom undervisning och fostran. 

Det nya stödet för lärande och skolgång omfattar gruppspecifika stödformer, elevspecifika stödåtgärder samt i sista hand åtgärder för avgränsning av den grundläggande utbildningens lärokurs och målen i läroplanen. 

2.2.1 Elevens rätt till stöd för lärande och skolgång (20 a §) 

I 20 a § i lagen om grundläggande utbildning bestäms om elevens rätt till stöd för lärande och skolgång. I stället för de nuvarande stödnivåerna föreskrivs det om elevens rätt till stödåtgärder. Konkreta stödåtgärder är utgångspunkten för stödet till eleverna. Rätten omfattar de stödformer och stödåtgärder som behövs för både lärande och skolgång enligt principerna för inkludering (RP 114/2024 rd). 

20 a § 1 mom.:En elev som har svårigheter att delta i undervisningen eller klara av sina studier har som stöd för lärande och skolgång rätt att få gruppspecifika stödformer enligt 20 b § 2 mom. och elevspecifika stödåtgärder enligt 20 c § 2 mom.

Syftet med stödåtgärderna är att säkerställa att alla elever kan uppnå de mål som ställts upp i läroplanen och fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs (RP 114/2024 rd). 

Med inlärningssvårigheter avses till exempel språkliga utmaningar i läsning, skrivning, matematik eller studier i främmande språk samt inlärningssvårigheter som framträder i form av icke-språkliga (t.ex. motoriska eller perceptuella) eller mer övergripande svårigheter. Förutom med lärandet kan eleven ha andra svårigheter på grund av utmaningar i sociala relationer, reglering av känslor, uppmärksamhet eller beteende (RP 114/2024 rd). 

Syftet med bestämmelsen är att man delvis ska kunna förebygga uppkomsten av stödbehov som förutsätter elevspecifika stödåtgärder genom att stödja lärandet planmässigt och på gruppnivå redan i ett tidigt skede och genom att erbjuda eleverna i första hand gruppspecifika och förebyggande stödformer, och utöver dessa mer individuellt riktade elevspecifika stödåtgärder efter behov. Stödformer som inleds tillräckligt tidigt hjälper många elever att avancera i studierna tillsammans med undervisningsgruppen och förebygger behov av mer individuellt riktade stödåtgärder (RP 114/2024 rd).  

20 a § 2 mom.:En elev som har svårigheter att delta i undervisningen och att framskrida i sina studier har rätt till allmän stödundervisning samt till undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning. 

Allmän stödundervisning och undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning är gruppspecifika stödformer. I bestämmelsen preciseras under vilka förutsättningar eleven har rätt till allmän stödundervisning och till undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning. 

Enligt specialmotiveringen har en elev som har svårigheter att delta i undervisningen eller att framskrida i sina studier inom den grundläggande utbildningen rätt till allmän stödundervisning samt till undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning och inom förskoleundervisningen rätt till undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning (RP 114/2024 rd). 

Med detta avses sådana tidigt och även på hela gruppens nivå observerade stödbehov och svårigheter som i första hand kan åtgärdas genom stödundervisning för en större grupp och inte för enskilda elever, eller genom stöd och undervisning som ges av en speciallärare som samundervisning eller kompanjonundervisning (RP 114/2024 rd). 

20 a § 3 mom.:En elev som inte har tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket för att fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs har rätt till stödundervisning i undervisningsspråket. 

Stödundervisning i undervisningsspråket är en gruppspecifik stödform. I bestämmelsen preciseras att rätten gäller en elev som inte har tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket för att fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs. Med undervisningsspråk avses undervisningsspråket i den skolplats som utbildningsanordnaren anvisar eleven enligt 6 § i lagen om grundläggande utbildning.   

Stödformen är avsedd förutom för elever med invandrarbakgrund också för teckenspråkiga elever och vid behov för till exempel elever med störningar i språkutvecklingen eller sådana störningar i den språkliga utvecklingen som har samband med utvecklingsstörning, blandad specifik utvecklingsstörning eller autismspektrum (RP 114/2024 rd). 

20 a § 4 mom.: En elev vars studier inte framskrider trots gruppspecifika stödformer eller som trots gruppspecifika stödformer har svårigheter att delta i undervisningen har rätt till elevspecifika stödåtgärder.

Rätten till starkare elevspecifika stödåtgärder bestäms på den grunden att de gruppspecifika stödformerna inte är tillräckliga. Att gruppspecifika stödformer inte räcker till kan komma fram genom lärarnas eller vårdnadshavarens iakttagelser. Bestämmelser om bedömningen av behovet av elevspecifika stödåtgärder finns i 20 d §.

Undantagsvis kan de gruppspecifika stödformernas otillräcklighet konstateras utifrån tidigare uppgifter redan när den grundläggande utbildningen inleds, då det är fråga om elever som behöver tolkningstjänster eller hjälpmedel för att kunna delta i undervisningen. Andra elevspecifika stödåtgärder förutsätter även i fråga om dessa elever att stödbehovet bedöms på den grunden att gruppspecifika stödformer inte räcker till (RP 114/2024 rd). 

20 a § 5 mom.:Om en elev trots elevspecifika stödåtgärder inte klarar av studierna, kan med stöd av 20 h § avvikelse göras från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen. Avvikelse från lärokursen eller målen är en åtgärd i sista hand, före vilken eleven ska få gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder.

Avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller mål är en åtgärd i sista hand, före vilken eleven ska få gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder. 

I 20 h § i lagen om grundläggande utbildning anges villkoren för att avvika från den grundläggande utbildningens lärokurs eller från målen i läroplanen genom att avgränsa målen eller innehållen i lärokursen i läroämnet. 

2.2.2. Undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande och gruppspecifika stödformer (20 b § i lagen om grundläggande utbildning)

I 20 b § i lagen om grundläggande utbildning föreskrivs det om undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande och om gruppspecifika stödformer. Den nya stödmodellen betonar gruppspecifika stödformer, som utgör en del av undervisningsarrangemangen och därmed den faktiska administrativa verksamheten. I de gruppspecifika stödformerna riktas stödet i regel till en grupp elever, och inget förvaltningsbeslut fattas om stödet. 

I reformen är det meningen att det allmänna och intensifierade stödet ska ersättas med gruppspecifika stödformer. De gruppspecifika stödformerna är primära stödformer, som alla elever har rätt till (KuUB 11/2024 rd).

20 b § 1 mom.: Utbildningsanordnaren ska säkerställa undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt ordna gruppspecifika stödformer som en del av den grundläggande verksamheten. Gruppspecifika stödformer ska ges planmässigt som ett tillägg till undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande. Genomförandet av gruppspecifika stödformer ska ske genom samarbete mellan lärarna. 

Utbildningsanordnarens skyldighet att säkerställa att undervisningsarrangemangen stöder förutsättningarna för lärande gäller all verksamhet inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. 

Undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande avser till exempel att undervisningsgrupperna bildas så att målen för undervisningen kan nås och läraren har möjlighet att beakta undervisningsgruppens behov tillräckligt bra och att klass- eller gruppvisa skolgångsbiträden eller skolgångshandledare anlitas som stöd för elevernas skolgång och deltagande i undervisningen. Undervisningsarrangemang avser också undervisning som tar hänsyn till elevernas olika behov och förutsättningar samt pedagogiska lösningar såsom differentierad undervisning. Med hjälp av differentierad undervisning kan man förutom stödbehov också beakta elever som avancerar snabbare eller behöver mer omfattande mål för sina studier. Dessa pedagogiska metoder tillämpas redan nu och föreslås inte regleras i detalj (RP 114/2024 RP rd).  

Utbildningsanordnaren är skyldig att ordna gruppspecifika stödformer inom ramen för den grundläggande verksamheten inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. De gruppspecifika stödformerna förutsätter samarbete mellan lärarna, till exempel enligt principerna för kompanjonlärarskap, och vid behov konsultation av till exempel en speciallärare. Gruppspecifika stödformer ska genomföras så att alla elever inom den grundläggande utbildningen kan fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs och uppnå målen i läroplanen och så att eleverna inom förskoleundervisningen kan uppnå målen i läroplanen för förskoleundervisningen. De gruppspecifika stödformerna syftar till att minska uppkomsten av behov av starkare stöd (RP 114/2024 rd). 

Gruppspecifika stödformer kräver inte elevspecifika bedömningar, förvaltningsbeslut eller planer, utan genomförandet av dem ska planeras som en del av verksamheten inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. I fråga om den grundläggande utbildningen innebär planmässighet att utbildningsanordnaren på förhand, under det föregående läsåret eller innan det nya läsåret börjar, planerar gruppspecifika stödformer för alla grupper inom den grundläggande utbildningen så att de kan vidtas enligt gruppens behov genom hela läsåret. Preciserande bestämmelser om detta finns i 3 mom. Utbildningsanordnaren ska beakta gruppspecifika stödformer redan på förhand i sin timresurs och i lärarnas läsordning. Inom förskoleundervisningen ska man på motsvarande sätt se till att det finns tillräckliga resurser för de gruppspecifika stödformerna inom ramen för verksamheten (RP 114/2024 rd).

Resurserna för gruppspecifika stödformer fördelas per undervisningsgrupp, och stödformerna ordnas och genomförs i gruppform, dvs. i regel för grupper. Gruppstorleken fastställs inte, utan den grundar sig på det aktuella behovet och på flexibilitet. Stödåtgärder för grupper ger möjlighet att ta hänsyn till behoven hos en mindre elevgrupp eller hela undervisningsgruppen utöver enskilda elevers behov, så att resurserna kan användas effektivare. Stödformer i grupp möjliggör också kamratinlärning och är mindre stigmatiserande än åtgärder för enskilda elever (RP 114/2024 rd). 

20 b § 2 mom.: Gruppspecifika stödformer är: 

• allmän stödundervisning som ges av en lärare,
• stödundervisning i undervisningsspråket och
• undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning. 

I bestämmelsen räknas de gruppspecifika stödformerna upp. 

Avsikten är att de gruppspecifika stödformerna ges samtidigt med undervisningen i elevens egen klass eller i en mindre grupp, till exempel i delad klass. Storleken på en mindre grupp fastställs inte på riksnivå, utan utbildningsanordnaren beslutar om den med beaktande av kraven i lagstiftningen. Undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning är en gruppspecifik stödform för en mindre elevgrupp eller för hela klassen och ges som kompanjonundervisning tillsammans med klassläraren eller ämnesläraren (KuUB 11/2024 rd).

Med allmän stödundervisning avses undervisning i olika ämnen under stödundervisningstimmar som ordnas utöver den övriga undervisningen. Allmän stödundervisning kan innebära att eleven bekantar sig med det han eller hon ska lära sig på förhand eller repeterar det. Allmän stödundervisning kan ordnas i alla läroämnen. Med hjälp av allmän stödundervisning kan man också svara på kortvariga stödbehov som beror på sjukfrånvaro. Allmän stödundervisning kan alltså förebygga svårigheter och säkerställa att eleven förstår det som lärs ut och att studierna framskrider. Allmän stödundervisning ska ordnas planmässigt och så ofta det behövs. Den allmänna stödundervisningen kan ges antingen under de lektioner enligt elevens schema som stödbehovet hänför sig till eller vid sidan av lektionerna. Stödundervisningen kan ges samtidigt med undervisningen i den vanliga undervisningsgruppen eller i en mindre grupp, till exempel i delad klass (RP 114/2024 rd).

Med stödundervisning i undervisningsspråket avses stödundervisning som i första hand fokuserar på att eleven ska lära sig undervisningsspråket så att han eller hon kan delta i undervisningen och framskrida i studierna. Stödundervisningen i undervisningsspråket jämställs med den övriga stödundervisningen när det gäller ordnande och genomförande, men innehållsmässigt ska den uttryckligen stödja kunskaperna i undervisningsspråket så att eleven bättre kan följa undervisningen. Undervisningstimmar för denna stödundervisning reserveras efter behov. Stödundervisningen i undervisningsspråket kan genomföras på det pedagogiskt mest ändamålsenliga sättet när så många elever som möjligt kan dra nytta av den. Den kan ges antingen under de lektioner enligt elevens schema som stödbehovet hänför sig till eller vid sidan av lektionerna. Stödundervisningen kan ges samtidigt med undervisningen i den vanliga undervisningsgruppen eller i en mindre grupp, till exempel i delad klass (RP 114/2024 rd). 

Med undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning avses undervisning som ges av en speciallärare och som bygger på specialpedagogisk kompetens och stöder förskole-, klass- eller ämnesundervisningen. Ordnande av sådan undervisning förutsätter samarbete mellan personalen inom undervisning och fostran. Inom förskoleundervisningen är undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning den primära gruppspecifika stödformen. Den riktas inte enligt behoven hos en enskild elev utan enligt behoven hos en specifik elevgrupp eller hela undervisningsgruppen. När stödundervisningen genomförs av undervisningspersonalen i samarbete, grundar den sig på lärarnas gemensamma syn på gruppens eller klassens stödbehov. Stödformen är undervisning som ges av en speciallärare som kompanjonundervisning tillsammans med förskole-, klass- eller ämnesläraren, i regel på klassnivå och med hänsyn till hela undervisningsgruppens behov. Undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning kan också inkludera speciallärarkonsultation för de lärare och andra anställda inom undervisning och fostran som arbetar med klassen eller gruppen i fråga. Med konsultation avses i det här sammanhanget att undervisningspersonalen ber om råd och förhandlar sinsemellan för att hitta en lösning eller få råd samt att en speciallärare ger en annan lärare eller person som hör till den pedagogiska personalen råd i frågor som rör eleverna eller undervisningen (RP 114/2024 rd). 

20 b § 3 mom.: Utbildningsanordnaren ska varje läsår i en plan som grundar sig på läroplanen reservera sammanlagt minst 0,122 undervisningstimmar per elev per vecka för allmän stödundervisning, för undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning och för stödundervisning i undervisningsspråket. 

Skyldigheten att reservera dessa resurser gäller enligt detaljmotiveringen den grundläggande utbildningen (RP 114/2024 rd).   

I reformen stärks elevernas rätt att få tillräckligt stöd genom att utbildningsanordnaren får en lagstadgad skyldighet att varje läsår reservera minst 0,122 undervisningstimmar per elev per vecka för gruppspecifika stödformer. Genom bestämmelsen säkerställs ett minimum av gruppspecifika stödformer för varje skola. Utbildningsanordnaren fördelar timmarna per stödform enligt elevernas behov (KuUB 11/2024 rd). 

20 b § 4 mom.:Utbildningsstyrelsen bestämmer närmare i grunderna för läroplanen om de undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande samt om de gruppspecifika stödformerna. 

2.2.3. Elevspecifika stödåtgärder och ordnande av sådana (20 c §) 

I 20 c § i lagen om grundläggande utbildning bestäms om elevspecifika stödåtgärder. De primära stödformerna som alla elever har rätt till är gruppspecifika. 

En elev har rätt till en elevspecifik stödåtgärd om de gruppspecifika stödåtgärderna inte är tillräckliga. De elevspecifika stödåtgärderna är regelbundna och baserar sig på det individuella stödbehovet. 

I anknytning till elevspecifika stödåtgärder finns det närmare bestämmelser om gruppstorlek i 20 g § i lagen om grundläggande utbildning. 

20 c § 1 mom.: En elev har rätt att få elevspecifika stödåtgärder utan dröjsmål om de gruppspecifika stödformerna enligt 20 b § 2 mom. är otillräckliga. Elevspecifika stödåtgärder ges utifrån individuella behov och regelbundet. Genomförandet av elevspecifika stödåtgärder ska ske genom samarbete mellan lärarna. 

20 c § 2 mom.: Elevspecifika stödåtgärder är 

• elevspecifik undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning,
• undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper,
• undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass och
• tolknings- och biträdestjänster samt hjälpmedel som ges eleven med stöd av 31 § 1 mom. 

I bestämmelsen räknas elevspecifika stödåtgärder upp.

Elevspecifik undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning är avsedd att tillgodose mer tillfälliga eller lindriga stödbehov (såsom läs- och skrivsvårigheter) i anslutning till enskilda läroämnen eller delområden inom lärandet. Undervisningsgruppen för en elev som omfattas av dessa stödåtgärder är en klass inom den allmänna undervisningen, och det är klassläraren eller en ämneslärare som ansvarar för undervisningen. Inom stödåtgärden ges dessutom mindre än hälften av timmarna i ett enskilt läroämne av en speciallärare i en smågrupp eller i samband med annan undervisning (KuUB 11/2024 rd). 

Syftet med stödåtgärden undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper är att stödja elever som har större behov av stöd för lärande och skolgång, till exempel problem med uppmärksamhet, utmaningar med beteende eller inlärningssvårigheter i flera läroämnen. I dessa stödformer består undervisningsgruppen för eleven av en klass inom den allmänna undervisningen, och det är klassläraren eller ämnesläraren som har huvudansvaret för undervisningen. Enligt elevens stödbehov hålls mer än hälften av lektionerna i ett eller flera läroämnen i en smågrupp med en speciallärare eller specialklasslärare, och specialläraren eller specialklassläraren ansvarar för undervisningen (KuUB 11/2024 rd). 

Stödåtgärden undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass hänför sig till de allra mest krävande stödbehoven hos en elev. Stödbehovet grundar sig på omfattande inlärningssvårigheter som mer övergripande påverkar lärandet och/eller skolgången eller på andra betydande svårigheter med skolgången. Denna undervisning ges i en specialklass, och en specialklasslärare ansvar för den. Till denna grupp av stödåtgärder hör också undervisning i specialklass, där målen för undervisningen har fastställts per verksamhetsområde (KuUB 11/2024 rd). 

20 c § 3 mom.:Elevspecifika stödåtgärder ordnas på basis av en bedömning enligt 20 d § och ett beslut enligt 20 f §, med beaktande av elevens bästa, i första hand i elevens egen skola eller plats för förskoleundervisning enligt 6 eller 28 §.

20 c § 4 mom.:Statliga skolor enligt 8 § i denna lag och övningsskolor enligt 88 § i universitetslagen (558/2009) är när det gäller elevspecifika stödåtgärder endast skyldiga att ordna sådana tolknings- och biträdestjänster samt hjälpmedel som ges eleverna med stöd av 31 § 1 mom., om inte något annat anges i tillståndet att ordna utbildning.

20 c § 5 mom.:Utbildningsstyrelsen bestämmer närmare i grunderna för läroplanen om elevspecifika stödåtgärder. 

2.2.4. Bedömning av behovet av elevspecifikt stöd (20 d §)

I 20 d § i lagen om grundläggande utbildning bestäms om bedömningen av behovet av elevspecifikt stöd. En bedömning ska göras av en elevs behov av stödåtgärder och behov av avvikelser från den grundläggande utbildningens lärokurs och målen i läroplanen. En bedömning ska också göras när grundläggande utbildning ordnas för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan. 

På bedömningen av stödbehovet tillämpas förutom lagen om grundläggande utbildning också förvaltningslagen. I 6 kap. i förvaltningslagen föreskrivs det om utredning av ärenden och hörande av parter.   

20 d § 1 mom.:Vid bedömningen av behovet av elevspecifikt stöd ska det behov av stöd för eleven som avses i 20 c §, läget i fråga om studiernas framskridande, tidigare stödformer och de stödåtgärder som bäst stöder eleven och som är förenliga med elevens bästa utredas och beskrivas. 

Med elevens behov av stöd för lärande och skolgång avses att inlärningssvårigheter eller svårigheter att delta i undervisningen ska beskrivas i den omfattning som behövs för stödåtgärderna. Med läget i fråga om studiernas framskridande avses prestationer och vitsord som grundar sig på bedömning av eleven. Med tidigare stödformer avses gruppspecifika stödformer (RP 114/2024 rd).   

Bedömningen får inte ta upp information som inte är relevant för genomförandet av stödåtgärder enligt lagen om grundläggande utbildning. 

Bedömningen av behovet av stöd förutsätter inget separat bedömningsdokument (RP 114/2024 rd). 

20 d § 2 mom.:Som en del av bedömningen av behovet av stöd ska utöver stödåtgärderna också det eventuella behovet av avvikelse från lärokursen eller från målen i läroplanen enligt 20 h § utredas. Därtill ska behovet av elevspecifikt stöd bedömas, om det ordnas undervisning enligt 20 i § för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga. 

20 d § 3 mom.:Bedömningen av behovet av stöd för eleven görs av elevens lärare. I bedömningen av behovet av stöd deltar vid behov och på begäran förutom lärarna även yrkesutbildade personer inom elevhälsotjänsterna eller andra sakkunniga. 

Enligt bestämmelsen görs bedömningen av behovet av stöd av elevens lärare. Vid behov deltar också andra sakkunniga i bedömningen. 

I 40 c § i lagen om grundläggande utbildning bestäms om hemlighållande och behandling av personuppgifter. Lagen har fått ett nytt 3 mom.: Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är uppgifter som gäller bedömning av behovet av elevspecifikt stöd enligt 20 d § och uppgifter om genomförande av elevspecifikt stöd enligt 20 e § sekretessbelagda. 

Det bör noteras att de allmänna bestämmelserna om myndighetssamarbete inte automatiskt berättigar till undantag från sekretessen, utan undantag från sekretessen kan göras endast om det i lag uttryckligen föreskrivs om utlämnande av de sekretessbelagda uppgifterna eller om rätten att få uppgifterna. Undantag från sekretessen kan göras också med samtycke av den vars uppgifter det är fråga om eller av den personens lagliga företrädare. 

20 d § 4 mom.:Elevens egna åsikter ska utredas och beaktas på det sätt som elevens ålder och utvecklingsstadium förutsätter. Elevens vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare ska ges möjlighet att delta i bedömningen av elevens behov av stöd.

20 d § 5 mom.:Utbildningsstyrelsen bestämmer närmare i grunderna för läroplanen om bedömningen av behovet av stöd.

2.2.5. Plan för genomförande av elevspecifikt stöd (20 e § i lagen om grundläggande utbildning)

I 20 e § i lagen om grundläggande utbildning föreskrivs det om en plan för genomförande av elevspecifikt stöd. 

20 e § 1 mom.:Utifrån bedömningen av behovet av elevspecifikt stöd ska det utarbetas en plan för genomförande av stödet. Planen utarbetas av elevens lärare. Planen ska tas fram i samarbete med eleven och vårdnadshavaren eller vid behov med elevens andra lagliga företrädare.

20 e § 2 mom.:Av planen ska framgå genomförandet och uppföljningen av de stödåtgärder som baserar sig på bedömningen av behovet av elevspecifikt stöd. Om avvikelse görs från den grundläggande utbildningens lärokurs eller mål i enlighet med 20 h § eller om undervisningen ordnas i enlighet med 20 i §, ska av planen framgå de elevspecifika målen och innehållen, hur studierna framskrider samt principerna för bedömningen av eleven.

20 e § 3 mom.:Det ska vid behov, dock minst en gång per läsår, bedömas om genomförandet av planen och stödåtgärderna motsvarar elevens stödbehov. Om elevens behov så kräver ska bedömningen ske oftare.

20 e § 4 mom.:Utbildningsstyrelsen bestämmer närmare i grunderna för läroplanen om innehållet i planen för genomförande av elevspecifikt stöd.

2.2.6. Beslut om stöd (20 f § i lagen om grundläggande utbildning)

I 20 § i lagen om grundläggande utbildning föreskrivs det om stödbeslut. Utbildningsanordnaren ska fatta ett skriftligt beslut om elevspecifika stödåtgärder enligt 20 c §, avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs och målen i läroplanen enligt 20 h § samt om ordnande av undervisning enligt 20 i § för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga. 

På beslutsförfarandet tillämpas förutom lagen om grundläggande utbildning också förvaltningslagen. I 6 kap. i förvaltningslagen föreskrivs det om utredning av ärenden och hörande av parter och i 7 kap. om avgörande av ärenden. 

20 f § 1 mom.:Utbildningsanordnaren ska fatta ett skriftligt beslut om elevspecifika stödåtgärder enligt 20 c §, avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs och målen i läroplanen enligt 20 h § samt om ordnande av undervisning enligt 20 i § för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga. Beslutet ska fattas i enlighet med den bedömning som avses i 20 d § och utan obefogat dröjsmål.

På UKM:s sida https://okm.fi/oppimisen-tuesta-kysyttya sägs att” Ett förvaltningsbeslut gäller alla elevens situationer och innehåller alla stödåtgärder eller åtgärder i anslutning till anordnandet av undervisningen för eleven, vilket innebär att det inte fattas flera separata förvaltningsbeslut för eleven. Beslutet uppdateras vid behov.”

I lagen om grundläggande utbildning finns det inga bestämmelser om vem som har rätt att fatta beslutet, så utbildningsanordnaren ska i förvaltningsstadgan bestämma vem som har beslutsrätt. 

Enligt 42 § i lagen om grundläggande utbildning får omprövning av en utbildningsanordnares beslut begäras hos regionförvaltningsverket, om det gäller ett beslut enligt 20 f §. 

I beslutet tas inte med de beskrivningar som ingår planen för genomförande av elevspecifikt stöd, där det utifrån bedömningen av stödbehovet beskrivs vilka stödåtgärder som behövs och hur de ska genomföras (RP 114/2024 rd). 

20 f § 2 mom.: Beslut om andra elevspecifika stödåtgärder enligt 20 c § än de som avses i 31 § 1 mom., åtgärder som gäller lärokursen eller målen i läroplanen enligt 20 h § eller undervisning enligt 20 i § ska fattas av elevens boendekommun på framställning av utbildningsanordnaren, om åtgärderna inte ordnas av en statlig skola enligt 8 § i denna lag eller av en övningsskola enligt 88 § i universitetslagen. Om någon annan utbildningsanordnare än en kommun eller samkommun inte ordnar undervisning enligt 20 i §, fattas beslut om undervisning enligt den paragrafen av elevens boendekommun på framställning av utbildningsanordnaren.

20 f § 3 mom.:Beslutet får verkställas utan att det har vunnit laga kraft.

2.2.7. Bildande av undervisningsgrupper (20 g §)

Enligt 30 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning ska undervisningsgrupperna sammanställas så att målen i läroplanen kan nås i undervisningen. 

I reformen överförs förordningsbestämmelserna om bildande av undervisningsgrupper till lagnivå, till 20 g § i lagen om grundläggande utbildning. Paragrafens 2 mom. tillämpas inte inom förskoleundervisningen.

20 g § 1 mom.:Undervisningsgrupperna bildas utgående från årskurserna. Om ändamålsenliga undervisningsarrangemang kräver det, kan elever i olika årskurser samt i förskoleundervisning dock undervisas i samma undervisningsgrupp eller meddelas undervisning tillsammans med en annan skolas eller läroanstalts elever. Utbildningsanordnaren beslutar om bildandet av undervisningsgrupper i undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen.

20 g §:n 2 mom.:Undervisningsgrupperna bildas så att det i en grupp inom den grundläggande utbildningen som undervisas av en lärare finns högst fem elever som får speciallärarundervisning eller specialklasslärarundervisning i en smågrupp eller en specialklass som en elevspecifik stödåtgärd. Maximiantalet med fem elever kan överskridas tillfälligt.

Elevspecifika stödåtgärder räknas upp i 20 c § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Elevspecifika stödåtgärder är elevspecifik undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning, undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper, undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass och tolknings- och biträdestjänster samt hjälpmedel som ges eleven med stöd av 31 § 1 mom.

Enligt bestämmelsen räknas till maximiantalet fem elever sådana elever som får speciallärarundervisning eller specialklasslärarundervisning i en smågrupp eller i en specialklass som en elevspecifik stödåtgärd. 

Med tillfällig överskridning avses situationer där en elev flyttar till skolan från en annan skola eller en annan utbildningsanordnares skola mitt under terminen och det inte är ändamålsenligt att ombilda undervisningsgrupperna under terminen. I dessa fall får maximiantalet fem elever per undervisningsgrupp överskridas för högst den termin under vilken eleven flyttat till skolan (RP 114/2024 rd).  

20 g 3 mom.:I undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass får det finnas högst tio elever. Specialklassens maximistorlek kan överskridas tillfälligt.

Med tillfällig överskridning avses situationer där en elev flyttar till skolan från en annan skola eller en annan utbildningsanordnares skola mitt under terminen och det inte finns plats i specialklassen. I dessa fall får specialklassens maximistorlek överskridas för högst den termin under vilken eleven flyttat till skolan (RP 114/2024 rd).

20 g 4 mom.:I undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass får det finnas högst åtta elever som deltar i undervisning enligt 20 i § 1 mom. eller högst sex elever som deltar i undervisning enligt 20 i § 2 mom. Om undervisningen för elever som avses i detta moment ges i samma grupp eller tillsammans med i 3 mom. avsedda elever, bestäms maximistorleken på undervisningsgruppen enligt vilket slags stöd merparten av eleverna i gruppen får. Om undervisningen för en elev som avses i detta moment ges tillsammans med andra elever än sådana som avses i detta moment eller i 3 mom., får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever.

I momentet föreskrivs det om gruppstorlek i situationer där det i en specialklass där en speciallärare undervisar finns elever som avses i 20 i § i lagen om grundläggande utbildning. I en specialklass får det finnas högst åtta elever som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan deltar i sådan grundläggande utbildning som avses i 20 i § 1 mom. eller högst sex elever som deltar i sådan undervisning enligt verksamhetsområde som avses i 20 i § 2 mom. 

I momentet föreskrivs det också om gruppstorlek i en situation där elever som får undervisning av en specialklasslärare i en specialklass som en elevspecifik stödåtgärd studerar i samma grupp eller tillsammans med elever som avses i 20 i § 1 och 2 mom. Då bestäms undervisningsgruppens maximistorlek enligt vilkendera elever det finns mest av i gruppen. 

Om en elev som deltar i grundläggande utbildning enligt 20 i § 1 mom. på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan eller en elev som deltar i sådan undervisning enligt verksamhetsområde som avses i 20 i § 2 mom. får undervisning tillsammans med andra elever än sådana som ges undervisning av en specialklasslärare i en specialklass som elevspecifik åtgärd, får undervisningsgruppen ha högst 20 elever. 

Obs! 20 i § i lagen om grundläggande utbildning träder kraft först 1.8.2026. 

2.2.8. Avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen (20 h §)

Det nya stödet för lärande och skolgång omfattar gruppspecifika stödformer, elevspecifika stödåtgärder samt åtgärder för avgränsning av den grundläggande utbildningens lärokurs och målen i läroplanen. Den grundläggande utbildningens lärokurs eller mål kan inte avgränsas genom gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder. 

I 20 § i lagen om grundläggande utbildning bestäms om avvikelser från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen. Det är fråga om åtgärder som vidtas i sista hand för elever vars lärande och skolgång inte kan stödjas tillräckligt med gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder. Paragrafen tillämpas inte på förskoleundervisning. 

Avvikelse från lärokursen eller målen i läroplanen innebär en inskränkning av elevens kulturella grundläggande rättigheter. Det är fråga om en sistahandsåtgärd som kan komma ifråga för endast en liten del av eleverna. Dessa åtgärder förutsätter prövning och noggrann avgränsning, och tidigare stödåtgärder ska ha varit otillräckliga (RP 114/2024 rd).

20 h § 1 mom.:Med stöd av 20 f § kan utbildningsanordnaren besluta att avvikelse kan göras från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen, om eleven trots gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder inte med godkänt resultat klarar av den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen. Beslutet förutsätter en bedömning enligt 20 d § och en plan enligt 20 e §.

20 h § 2 mom.:För en elev kan det av målen i läroplanen bildas helheter av olika omfattning, som ska fullgöras med godkänt resultat för att studierna ska kunna framskrida i läroämnet i fråga.

I momentet är det inte fråga om att avgränsa målen för den grundläggande utbildningen. 

Syftet med bestämmelsen är att göra det möjligt att enligt elevens behov bilda målhelheter som är mer eller mindre omfattande än årskursens mål och innehåll (KuUB 11/2024 rd). 

Detta gör det möjligt att framskrida både snabbare och långsammare i studierna än årskursens lärokurs. 

20 h § 3 mom.:Avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs och målen i läroplanen kan göras genom att avgränsa målen och innehållen i lärokursen i läroämnet. Avgränsning av den grundläggande utbildningens lärokurs och målen i läroplanen kan göras endast i fråga om en elev som får undervisning av en speciallärare eller specialklasslärare i en liten grupp eller undervisning av en specialklasslärare i en specialklass som en elevspecifik stödåtgärd.

Avvikelser från den grundläggande utbildningens lärokurs i ett läroämne kan göras genom en avgränsning av målen och innehållen i lärokursen i läroämnet för en elev. Avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen avser att lärokursen avgränsas genom att man gallrar ut eller lättar på mål eller innehåll. Det kan göras genom att man sätter lägre mål för eleven enligt hans eller hennes förutsättningar eller genom att man minskar de innehåll som eleven studerar. Åtgärden innebär att lärokursen i läroämnet avgränsas så att eleven inte fullgör den allmänna lärokursen i det läroämnet. Avgränsningen av lärokursen ska grunda sig på bedömningskriterierna för den grundläggande utbildningen. En avgränsning övervägs först om eleven trots stödåtgärder inte kan inhämta de kunskaper som krävs för vitsordet 5 (RP 114/2024 rd). 

Den grundläggande utbildningens lärokurs och målen i läroplanen kan avgränsas endast för en elev som får undervisning av en speciallärare eller specialklasslärare i en liten grupp eller undervisning av en specialklasslärare i en specialklass som en elevspecifik stödåtgärd.

En avgränsning av lärokursen påverkar elevens prestationer så att han eller hon inte kan få vitsord som är högre än 5, dvs. försvarligt. Avgränsningen har också följder för antagningen till studier på andra stadiet i enlighet med 19 § i Undervisnings- och kulturministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade grundexamina (837/2021) (RP 114/2024 rd). 

20 h § 4 mom.: En elev kan tillfälligt befrias från att fullgöra lärokursen i läroämnet om eleven av hälsoskäl inte kan studera läroämnet.

Utbildningsanordnaren kan med stöd av 20 f § bestämma att en elev av hälsoskäl tillfälligt kan befrias från att fullgöra lärokursen i ett läroämne. Med hälsoskäl avses en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga. Med tillfällig befrielse avses att eleven under en kort eller viss tid inte deltar i undervisningen. Eleven kan befrias från att delta i de veckovisa lektionerna i ett enskilt läroämne under högst fyra månader. Om en tillfällig befrielse inte räcker till, ska undervisningsarrangemang enligt 20 i § tillämpas (RP 114/2024 rd). 

20 h § 5 mom.:Statliga skolor enligt 8 § i denna lag och övningsskolor enligt 88 § i universitetslagen (558/2009) är skyldiga att ordna sådana åtgärder enligt denna paragraf som gäller avvikelse från lärokursen eller målen i läroplanen, om de i tillståndet att ordna utbildning ålagts en sådan uppgift.  

20 h § 6 mom.: Utbildningsstyrelsen bestämmer närmare i grunderna för läroplanen om innehållet i avvikelser från lärokursen eller målen i läroplanen.

2.2.9. Personal (37 §)

I 37 § i lagen om grundläggande utbildning föreskrivs det om utbildningsanordnarens personal. I reformen har 2 mom. formulerats mer förpliktande så att utbildningsanordnaren ska ha ett tillräckligt antal skolgångsbiträden. 

Bestämmelsen fastställer inga exakta beteckningar eller anställningsformer, utan det beslutar utbildningsanordnaren om. 

2.2.10. Sökande av ändring – begäran om omprövning (42 §)

I 42 § i lagen om grundläggande utbildning föreskrivs det om utbildningsanordnarens beslut i vilka omprövning begärs i första instans hos regionförvaltningsverket. 

I samband med reformen har 42 § 1 mom. 3 punkten i lagen om grundläggande utbildning ändrats. Enligt den får omprövning av ett beslut som avses i lagen om grundläggande utbildning begäras hos regionförvaltningsverket, om beslutet gäller ett beslut enligt 20 f § och tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster och särskilda hjälpmedel enligt 31 §. 

Ändringen träder i kraft 1.8.2025. 

I 31 § i lagen om grundläggande utbildning föreskrivs om avgiftsfri undervisning. Paragrafens 1 mom. har ändrats fr.o.m. 1.8.2025 så att elever som behöver elevspecifika stödåtgärder dessutom har rätt att avgiftsfritt få sådana tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster, särskilda hjälpmedel samt tjänster som ordnas med stöd av 39 § vilka är en förutsättning för att de ska kunna delta i undervisningen. 

När det är fråga om ett beslut om en tjänst enligt 31 § som inte fattats i samband med ett beslut om stöd för eleven, söks ändring enligt förarbetena till lagen på motsvarande sätt som för närvarande enligt 42 a §, dvs. i första instans genom förvaltningsbesvär hos förvaltningsdomstolen (RP 114/2024).

I samband med reformen av stödet för lärande och skolgång har 18 § om särskilda undervisningsarrangemang ändrats i lagen om grundläggande utbildning så att paragrafen från och med 1.8.2025 föreskriver om avvikande ordnande av undervisning. Bestämmelsen ingår inte i reformen av stödet för lärande och skolgång enligt det nya 4 a kap. i lagen om grundläggande utbildning. Ändring i ett beslut om avvikande ordnande av grundläggande utbildning för en elev får sökas genom begäran om omprövning hos regionförvaltningsverket enligt 42 § 1 mom. 4 punkten i lagen om grundläggande utbildning. 

I samband med reformen fick lagen om grundläggande utbildning en ny 18 a § där det bestäms om avvikande ordnande av studier inom grundläggande utbildning för vuxna. Enligt den nya 5 punkten i 42 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning kan omprövning av en utbildningsanordnares beslut om avvikande ordnande av undervisning inom den grundläggande utbildningen för vuxna begäras hos regionförvaltningsverket. 

Utbildningsanordnaren ska i förvaltningsstadgan ange vem som har rätt att fatta beslut. 

2.2.11.  Reformens inverkan på morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning 

I 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning bestäms om kommunens möjligheter att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet. 

Genom ändringen av lagen om grundläggande utbildning (1090/2024) har det gjorts en ändring i 48 b §, som gäller anordnande av morgon- och eftermiddagsverksamhet och verksamhetens omfattning. I paragrafen ändras hänvisningen till 17 § 1 mom. till en hänvisning till 20 c och 20 i §, som föreskriver om elevspecifika stödåtgärder och ordnande av undervisning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan. 

Enligt förarbetena till lagen är det fråga om en teknisk korrigering. I reformen har det inte reserverats någon finansiering till kommunerna för nya eller utvidgade uppgifter. Ändringen träder i kraft 1.8.2025. 

48 b § 1 mom.:Kommunen kan anordna och skaffa morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt denna lag. Om kommunen anordnar eller skaffar morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt denna lag, ska verksamheten erbjudas eleverna i årskurs ett och två i alla skolor i kommunen samt i fråga om övriga årskurser de elever som avses i 20 c och 20 i § i den omfattning kommunen beslutar.

I reformen av stödet för lärande och skolgång upphävs 17 § i lagen om grundläggande utbildning 1.8.2025.  De beslut om särskilt stöd som avses i 17 § ska göras förenliga med den nya lagstiftningen senast 31.8.2026. Beslut om särskilt stöd kan därmed utgöra grund för antagning till morgon- och eftermiddagsverksamhet ända till 31.8.2026. 

Beslut om elevspecifika stödåtgärder enligt 20 c § i lagen om grundläggande utbildning kan fattas från och med 1.8.2025 och beslut enligt 20 i § först från och med 1.8.2026. 

Från 1.9.2026 är målgruppen för morgon- och eftermiddagsverksamheten utöver elever i årskurs ett och två även sådana elever i andra årskurser som avses i 20 c och 20 i §, i den omfattning som kommunen bestämmer. 

3. Vad förändras – den förlängda läroplikten ändras 1.8.2026

Den förlängda läroplikten ändras så att den i fortsättningen delas in i tidigarelagd läroplikt som fullgörs inom förskoleundervisningen och i ordnande av grundläggande utbildning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan. 

3.1. Tidigarelagd läroplikt (2 § 3 mom. i läropliktslagen)

I 2 § i läropliktslagen bestäms när läroplikten börjar och upphör. Läroplikten börjar i regel vid ingången av det i lagen om grundläggande utbildning avsedda läsåret det år då barnet fyller 7 år. 

I samband med reformen av stödet för lärande och skolgång har läropliktslagen ändrats (1091/2024) så att det i 2 § 3 mom. föreskrivs om tidigarelagd läroplikt i stället för förlängd läroplikt. Lagändringen träder i kraft 1.8.2026.

Om eleven före 1.8.2026 har fått ett beslut om förlängd läroplikt, ska beslutet senast 31.8.2026 ändras till ett beslut om tidigarelagd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen eller till ett beslut om grundläggande utbildning enligt 20 i § i lagen om grundläggande utbildning.

2 § 3 mom.:Om barnet på grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan uppenbart behöver tilläggstid för att uppnå de mål som uppställts för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, tidigareläggs inledandet av förskoleundervisningen för barnet och barnets läroplikt börjar ett år tidigare än vad som föreskrivs i 2 mom. (tidigarelagd läroplikt). Anordnaren av småbarnspedagogik eller förskoleundervisning beslutar om tidigarelagd läroplikt innan den grundläggande utbildningen inleds. Om barnet inte deltar i småbarnspedagogik eller förskoleundervisning fattas beslutet om tidigarelagd läroplikt av barnets boendekommun.

Begreppet tidigarelagd läroplikt beskriver att läroplikten börjar tidigare. Den tidigarelagda läroplikten genomförs i förskoleundervisningen. Kriterierna för den tidigarelagda läroplikten liknar dem som gäller för den nuvarande förlängda läroplikten (RP 114/2024 rd). 

Den som omfattas av tidigarelagd läroplikt ska det år läroplikten börjar delta i förskoleundervisning enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning. Dessutom har ett barn som omfattas av tidigarelagd läroplikt rätt att få förskoleundervisning det år barnet fyller fem år.

Ett förvaltningsbeslut ska fattas om tidigarelagd läroplikt. Enligt läropliktslagen ska beslutet fattas innan den grundläggande utbildningen börjar. 

Ambitionen är att beslutet ska fattas senast när barnet är 5 år, så att läroplikten faktiskt hinner tidigareläggas och barnet kan delta i förskoleundervisning redan i 5 års ålder (RP 114/2024). 

På beslutsförfarandet tillämpas förutom läropliktslagen också förvaltningslagen. I 6 kap. i förvaltningslagen föreskrivs det om utredning av ärenden och hörande av parter och i 7 kap. om avgörande av ärenden. 

Enligt läropliktslagen beslutar anordnaren av småbarnspedagogik eller förskoleundervisning om tidigarelagd läroplikt. Om barnet inte deltar i småbarnspedagogik eller förskoleundervisning fattas beslutet om tidigarelagd läroplikt av barnets boendekommun. Den behöriga beslutsfattaren fastställs inte i läropliktslagen, vilket innebär att kommunen och anordnaren ska bestämma i förvaltningsstadgan vem som är behörig att besluta om tidigarelagd läroplikt. 

Omprövning av ett beslut som gäller tidigarelagd läroplikt får enligt 24 § i läropliktslagen begäras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. 

Utbildningsanordnaren för en elev med tidigarelagd läroplikt beviljas tilläggsfinansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringen beviljas enligt elevuppgifterna 20.9. Utbildningsanordnaren svarar för att de uppgifter som lämnas är riktiga. 

3.2. Ordnande av grundläggande utbildning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan (20 i §)

I läropliktslagen har den förlängda läroplikten ändrats till tidigarelagd läroplikt och samtidigt har det i lagen om grundläggande utbildning införts en ny 20 i § om grundläggande utbildning för elever som har en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan. Bestämmelsen ingår reformen av läroplikten samt stödet för lärande och skolgång. 

20 i § i lagen om grundläggande utbildning träder kraft först 1.8.2026. Paragrafen tillämpas inte på förskoleundervisning. 

Enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beviljas tilläggsfinansiering för undervisning enligt 20 i § 1 eller 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Finansieringen beviljas utbildningsanordnaren enligt elevuppgifterna 20.9. 

Beslutet påverkar också bildandet av undervisningsgrupper. Bestämmelser om bildande av undervisningsgrupper finns i 20 g § i lagen om grundläggande utbildning. 

20 i § 1 mom.:Om eleven har haft ett beslut om tidigarelagd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen och elevens stödbehov fortsätter i den grundläggande utbildningen som ett behov av elevspecifika stödåtgärder och avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen eller om en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan och som framkommer under den grundläggande utbildningen är av sådan art att den hade lett till tidigareläggning av elevens läroplikt när eleven var 5 eller 6 år, kan elevens undervisning ordnas med stödåtgärder enligt detta kapitel.

Ändringen är en del av reformen av den förlängda läroplikten där början av undervisningen i fortsättningen är tidigarelagd läroplikt som fullgörs i 5 och 6 års ålder i förskoleundervisningen. När eleven som 7-åring övergår till den grundläggande utbildningen kan undervisningen beroende på graden av funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga ordnas med hjälp av stödåtgärder enligt lagen om grundläggande utbildning. Stödåtgärderna omfattar alla gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder enligt 4 a kap. Eftersom stödåtgärderna också för de elever som omfattas av denna paragraf är desamma som för andra elever, är syftet med 1 mom. att fastställa vilken undervisning som i fortsättningen kan fungera som grund för tilläggsfinansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet i stället för det nuvarande finansieringskriteriet ”andra elever än elever med mycket svår utvecklingsstörning”. Specifikationen behövs också i samband med regleringen av gruppstorlekar enligt 20 g § i lagen om grundläggande utbildning (RP 114/2024 rd). 

För det första kan en elev med tidigarelagd läroplikt vars stödbehov fortsätter i den grundläggande utbildningen komma att omfattas av undervisning enligt 1 mom. För det andra kan en elev som under den grundläggande utbildningen till exempel till följd av en olycka konstateras ha en sådan funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som i småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen skulle ha lett till tidigarelagd läroplikt komma att omfattas av undervisning enligt 1 mom. 

En funktionsnedsättning kan till exempel vara en syn- eller hörselskada, intellektuell funktionsnedsättning, svåra utvecklingsstörningar eller omfattande inlärningssvårigheter. En sjukdom avser en allvarlig sjukdom som påverkar elevens kognitiva färdigheter och funktionsförmåga och därigenom också elevens lärande och skolgång, ofta i omfattande utsträckning. Begränsad funktionsförmåga avser faktorer som på många sätt påverkar vardagskompetensen, delaktigheten och välbefinnandet och som orsakar eleven hinder för att delta eller omfattande behov av hjälp och stöd (RP 114/2024 rd).

En kronisk sjukdom som inte påverkar barnets inlärningsförmåga kan beaktas genom undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärandet enligt 20 b §. Till dessa hör bland annat ett tillräckligt antal skolgångsbiträden enligt 37 § som kan stödja elevens skolgång och deltagande i undervisningen. Elever med kroniska sjukdomar som inte påverkar inlärningsförmågan, till exempel diabetes, kan också beaktas genom andra arrangemang som inte tas upp separat i propositionen (RP 114/2024 rd).

20 i § 2 mom.:Om åtgärderna enligt 1 mom. är otillräckliga och eleven på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan inte kan studera läroämnen, kan undervisningen ordnas enligt verksamhetsområde. Utbildningsstyrelsen bestämmer närmare i grunderna för läroplanen om verksamhetsområdena samt deras mål och innehåll.

Bestämmelsen har överförts till lagen om grundläggande utbildning från 9 § 3 mom. i statsrådets timfördelningsförordning. Om eleven på grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan inte kan studera läroämnen med avgränsade mål eller innehåll, kan undervisningen ordnas enligt verksamhetsområde, dvs. med avvikelse från läroämnesindelningen. Eftersom eleven i första hand har rätt till läroämnesundervisning, kräver en övergång till undervisning enligt verksamhetsområde att de övriga åtgärderna enligt kapitlet om stöd har konstaterats vara otillräckliga. Verksamhetsområden enligt de gällande grunderna för läroplanen är motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner och kognitiva färdigheter (RP 114/2024 rd).

20 i § 3 mom.:Andra utbildningsanordnare än kommuner och samkommuner är skyldiga att ordna undervisning enligt denna paragraf, om de i tillståndet att ordna utbildning ålagts en sådan uppgift. 

4. Vad förändras – konsultativ sjukhusundervisningstjänst (4 a § i lagen om grundläggande utbildning) 

I 4 a § i lagen om grundläggande utbildning bestäms om förskoleundervisning och grundläggande utbildning inom den specialiserade sjukvården. 

I samband med stödreformen har 4 a § i lagen om grundläggande utbildning fått ett tillägg om skyldighet för en kommun att ordna konsultativ sjukhusundervisningstjänst. 

L 1090/2024, 4 a § 2 mom.:Den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns ska därtill ordna konsultativ sjukhusundervisningstjänst i elevens egen skola eller plats för förskoleundervisning enligt 6 eller 28 §. Tjänsten ska ordnas i situationer där det behövs krävande sektorsövergripande kompetens för att planera eller vidta förebyggande eller korrigerande åtgärder också för undervisning av andra elever än elever som är patienter inom den specialiserade sjukvården. Även kommuner där det finns en sådan annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården som avses i hälso- och sjukvårdslagen kan ordna konsultativ sjukhusundervisningstjänst.

L 1090/2024, 4 a § 3 mom.:Elevens utbildningsanordnare ska tillsammans med den kommun där det sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården som svarar för vården finns i yrkesövergripande samarbete komma överens om den konsultativa sjukhusundervisningstjänsten och ordna det stöd för ordnande av undervisningen som är nödvändigt när eleven övergår till sådan undervisning som avses i 1 mom. och återgår till den tidigare undervisningen. Om utbildningsanordnaren är någon annan än elevens hemkommun under vårdperioden eller boendekommunen för en elev som saknar hemkommun ska även elevens hemkommun eller boendekommun höras.

Ändringen i 4 a § träder i kraft 1.8.2025. 

Samtidigt har det i 38 § 1 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice införts en bestämmelse om ersättning för en elev som får konsultativ sjukhusundervisningstjänst. 

L 1093/2024, 38 § 1 mom.: Den kommun som under vårdtiden är hemkommun enligt lagen om hemkommun för en elev som får i 4 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning avsedd förskoleundervisning eller grundläggande utbildning eller boendekommunen för en elev som saknar hemkommun är skyldig att för eleven till den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom specialiserad sjukvård finns betala ersättning, som beräknas genom att antalet dagar under vilken den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns ordnar undervisning för eleven multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för en sådan undervisningsdag.Hemkommunen för en elev som får sådant stöd som avses i 4 a § 2 och 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning eller boendekommunen för en elev som saknar hemkommun är skyldig att betala en ersättning som motsvarar kostnaderna för stödåtgärderna till den kommun där det sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården som tillhandahåller stödet finns. 

Ändringen av 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1093/2024) träder i kraft 1.8.2025. 

5. Kostnadseffekter och finansiering

För reformen av stödet för lärande och skolgång har det reserverats en bestående finansiering på nästan 100 miljoner euro. Kostnaderna för reformen betalas som en del av statsandelen för kommunal basservice i form av icke öronmärkt finansiering. 

Regeringens proposition om stödreformen innehöll en uppskattning av kostnadseffekterna, utifrån vilken det på riksnivå gjordes en kalkylerad uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna av de nya lagstadgade uppgifterna och skyldigheterna. På basis av uppskattningen av kostnadseffekterna kom man fram till att ordnandet av gruppspecifika stödformer föranleder mest kostnader. Skärpningen av bestämmelsen om gruppstorlek, ordnandet av stöd inom förskoleundervisningen och den konsultativa sjukhusundervisningstjänsten uppskattades ha en betydligt mindre ekonomisk effekt. 

Finansieringen av reformen riktas till kommunerna som en del av statsandelen för kommunal basservice. Det är fråga om en icke öronmärkt finansiering. Varje kommun bedömer och avgör själv hur de nya lagstadgade uppgifterna och skyldigheterna ska fullgöras och med vilka resurser. 

Enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beviljas utbildningsanordnaren tilläggsfinansiering för elever som omfattas av förlängd läroplikt. Den förlängda läroplikten ändras 1.8.2026 så att den delas in i tidigarelagd läroplikt, som fullgörs inom förskoleundervisningen, och i grundläggande utbildning i årskurs 1–9 för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan. 

Reformen av den förlängda läroplikten påverkar koefficienterna enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Ändringarna gäller från och med budgetåret 2027. Tilläggsfinansieringen för 2027 beviljas på basis av elevuppgifterna 20.9.2026. Koefficienten för 5- och 6-åringar med tidigarelagd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen ändras från 1,41 till 2,6. För elever i årskurs 1–9 som studerar enligt 20 i § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning (tidigare andra än elever med mycket svår utvecklingsstörning) ändras koefficienten från 2,97 till 2,75. För elever i årskurs 1–9 som studerar enligt 20 i § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning (tidigare elever med mycket svår utvecklingsstörning) är koefficienten oförändrad, dvs. 4,76. Avsikten är att ändringen ska göras kostnadsneutralt. De ekonomiska konsekvenserna beskrivs närmare i avsnitt 4.2.1 i förarbetena till lagen (RP 114/2024 rd). 

6. Mer information

https://www.eduskunta.fi/SV/vaski/KasittelytiedotValtiopaivaasia/Sidor/RP_114+2024.aspx

https://www.oph.fi/sv/nyheter/2025/stodet-larande-fornyas-de-uppdaterade-laroplansgrunderna-forskoleundervisningen-och